Vad ligger bakom skrock?
FRÅN ”VAKNA!”:S KORRESPONDENT I BRASILIEN
ETT åskväder närmar sig. Vid den första blixten reser sig en kvinna hastigt och täcker över alla speglarna i huset. En elegant societetsdam bär en liten figa, eller amulett, av trä i en guldkedja runt halsen. Vid examen stoppar en universitetsstuderande i smyg ner en hartass i fickan. Medan en hotellgäst i Förenta staterna kanske vägrar att ta ett rum på trettonde våningen, så menar många människor i Brasilien att 13 är ett ”lyckotal”. Varför?
Alla dessa människor har ett gemensamt — skrock. Men vad är skrock egentligen? Det har definierats som en ”oförnuftig religiös övertygelse eller sedvänja”. En skribent betecknade skrock som grundat på ”dårskap, meningslöshet”, och han sade att det är ”nästan alltid löjligt”. (Bergen Evans: The Natural History of Nonsense) Mycket skrock är allmänt utbrett, som till exempel att man förknippar en hästsko med tur. En del annat skrock är mer lokalt.
Statyetter, ”heligt” vatten och ”figan”
Här är några axplock av aktuellt skrock:
● En elefantstaty, där snabeln pekar uppåt och svansen pekar mot dörren, kommer att skaffa pengar till huset.
● Speglar orsakar ansiktsförlamning, om man tittar i dem sedan man har ätit. Om en spegel går sönder, betyder det att en familjemedlem kommer att dö.
● Ett glas ”heligt” vatten bakom dörren håller de onda andar, som eventuellt vill komma in i rummet, på avstånd.
● Man bör inte sova, när månen skiner på en, därför att det försvagar synen och förorsakar sinnessjukdom.
I Brasilien är kanske den vanligaste vidskepelsen förknippad med figan. Det är en amulett som är formad som en knytnäve med tummen mellan pekfingret och långfingret. Enligt boken Vocabulario de Crendices Amazonicas av Osvaldo Orico representerar den här amuletten sexuellt umgänge. Men trots det används den för att skydda mot det ”onda ögat”, sterilitet och annan ”otur”. Man kan se den i halsband och armband, på stötfångare, bakom dörrar, eller som askkoppar och lampfötter, och som prydnad både i enkla och i välbärgade hem.
Känner du till några andra sådana sedvänjor eller övertygelser? Det gör du säkert, för skrock förekommer allmänt överallt på jorden. En föreståndare vid ett studiecentrum fann över 400.000 exempel, och han tror att han åtminstone skall finna lika många till.
Födelsen och menstruationscykeln
Den moderna vetenskapen har visat att somliga sedvänjor och ”gör-inte-det” är vanföreställningar. Till exempel:
● En kvinna som just har blivit mor bör inte tvätta håret under 30 dagar eller mer, sedan hon har fött barnet; hon bör inte bada under 40 dagar, om det är en flicka — 41 dagar om det är en pojke.
● En nybliven mor bör inte äta ägg, peppar, syrliga frukter eller ens ris.
● Hon måste undvika att gå ut på kvällarna, eftersom kvällsdaggen kan förorsaka sinnessjukdom.
Detta är bara några av de tabuföreskrifter, som välmenande vänner och släktingar uppmanar nyblivna mödrar att följa.
I vissa delar av Brasilien är födseln omgiven av vidskepliga ceremonier och sedvänjor, så kallade simpatias. Här är några exempel:
● Om en kvinna börjar få värkar, uppmanas hon att göra en dekokt. Den består av två järnvägssignalflaggor — en röd och en grön — som kokas i vatten, och sedan skall hon dricka vattnet. Man tror att den röda flaggan är bra för att stoppa blödningar, och den gröna förmodas förkorta värkarna.
● Tre rötter av vinrutan under kudden på en nyfödd baby kommer att avvärja såväl sjukdom som skada från det onda ögat.
● Att lägga röd ull på babyns panna kan bota dess hicka.
● Knyt inte, på väg till födseln, band på de kläder som babyn skall ha, därför att detta kommer att fördröja födseln.
Menstruationscykeln är också något som har gett upphov till mycket skrock. Somliga tror att en kvinna inte bör tvätta håret under menstruationen; och en del kvinnor törs inte bada under den tiden. Men sådan normal hygien har ingen skadlig inverkan på menstruationscykeln. Angående rädslan för att tvätta håret under menstruationen förklarade en läkare i Rio de Janeiro: ”Bland upplysta kvinnor ger den här rädslan vika för den insikten att menstruationen är ett normalt, fysiologiskt förlopp, inte en sjukdom.” Och Claudia, en populär brasiliansk damtidning, anmärkte i sitt januarinummer 1976: ”En kvinna som har mens kan och bör äta allting, som syrlig frukt, kokta ägg, fisk, fläsk, grönsaker, ost. Allt detta ingår i en hälsosam diet och har ingenting att göra med att stoppa blodflödet under menstruationsperioden.”
Somliga menar att månen kontrollerar menstruationscykeln, därför att medeltalscykeln är 28 dagar. Men den nyligen avlidne Bergen Evans, författaren till boken The Natural History of Nonsense, hävdade att detta var en helt omotiverad slutsats, och han citerade läkare, som hade lagt märke till att menstruation inträffar under hela månaden, oberoende av måncykeln, och att det inte finns något som berättigar att man förbinder menstruationsdatum med månens förändringar.
Enligt folktron kan plantor torka, speglar bli oklara, knivar bli slöa, bin dö och kakor sjunka ihop, om en kvinna som har mens kommer i närheten. Detta är löjligt. Men kvinnor är, som Evans visar, helt naturligt nervösa, irriterade och deprimerade vid tiden för mens. Därför händer det lätt att de slår sönder porslin, grälar på barnen och gråter av minsta anledning.
Religionens roll när det gäller skrock
Av sina religiösa ledare har människor förletts till att tro att Gud och djävulen är gudomligheter som man kan fjäska för, smickra och muta. Man försöker alltså ta reda på vad dessa gudomligheter har för avsikter och försöker sedan blidka dem på olika sätt.
I Brasilien ser man ofta Casas de Umbanda. Detta är affärer där man kan köpa magiska örter, rökelse, pärlor, amuletter, halsband av griständer, berlocker, böcker om voodoo och delar av dockkroppar att använda vid förtrollning och för att se in i framtiden. I dessa affärer står ”jungfru Maria”, Jesus och ”djävulen” med horn sida vid sida med andra beläten.
Omkring klockan 11 på fredagskvällarna placerar människor svarta kycklingar, ölbuteljer och billig konjak, cigarrer, snask och frukt vid gatukorsningarna för att ställa sig in hos ”andarna”.
En sägen om hästskon kommer från England. Enligt legenden sökte djävulen upp ”sankt” Dunstan, när denne arbetade som hovslagare. Djävulen ville ha hjälp med en av sina skor. Berättelsen lyder att Dunstan band Satan vid en vägg och behandlade honom så våldsamt att Satan bad om nåd. Dunstan lät djävulen gå, men inte förrän han hade lovat att aldrig mer komma in på ett ställe där det hängde en hästsko. Historien är naturligtvis befängd. Så varför förtrösta på en hästsko?
Varför är människor skrockfulla?
När man frågar detta, rycker människor vanligtvis på axlarna och säger: ”Jag vet inte.” Eller kanske citerar de sina föräldrar eller far- och morföräldrar, vars ord de godtar utan vidare. I Brasilien har blandningen av indiansk, afrikansk och europeisk kultur gett upphov åt ett stort antal myter och legender.
Men skrock bottnar nästan alltid i två faktorer — fruktan och okunnighet. Fruktan för Guds vrede, djävulen, sjukdom, död och annat sådant befrämjar verkligen skrockfulla övertygelser och handlingar. Människor griper efter halmstrån för att avvärja katastrofer. Brewton Berry skriver i You and Your Superstitions: ”Vidskepelse är inget annat än ännu ett kapitel i historiens år av sökande efter trygghet. Och eftersom utbildning, förbud, predikningar, satirer och vetenskap har misslyckats kapitalt med att bekämpa vidskepelse, så är det bara TRYGGHET som kommer att lyckas med att göra slut på den.” Intimt förknippad med fruktan som orsak till vidskepelse är okunnighet om den verkliga orsaken till många katastrofer, och särskilt då okunnighet om vad bibeln säger om mycket av det elände som plågar mänskligheten.
Ett motgift mot skrock
Samtidigt som Brewton Berry visar att de flesta religiösa övertygelser är intimt förknippade med vidskepelse och dess tabun, skriver han: ”Men det finns ett annat slag av religion som understöder [tron] att den kosmiska makten är oföränderlig och att den inte är underställd nycker, inte faller till föga för smicker, inte bedras av charlataner, inte favoriserar somliga. Den här makten låter regn och solsken komma över goda och onda i lika mån. Den gynnar inte dem som rabblar trosbekännelser och tänder ljus. Det är inte människans uppgift att driva ... den här makten till att låta henne få vad hon vill. Utan [människan borde] i stället försöka upptäcka sanningen om universum och de vägar som bör följas och så förbereda sig för dem. Den här tron har aldrig varit populär. Dess efterföljare förolämpades och blev bortglömda, och åtminstone en av dem blev korsfäst.”
Skribenten åsyftar här den impopulära sanna kristendomen. Likt de forntida trogna israeliterna, så har aldrig Jesus eller de som följt hans exempel trott på ”lyckans gudinna”, förebud eller skrock. I stället har de sökt vägledning i livet från människans Skapares, Jehova Guds, skrivna ord. — 5 Mos. 18:10—12; 2 Kon. 21:6; Jes. 8:19; 65:11; Apg. 16:16—24.
Vad tycker du om skrock? Du kan komma ur dess grepp. Det bästa sättet är genom att grundligt studera bibeln och forma ditt liv efter dess principer.