Medicinsk behandling med blod — en känslig fråga
MÄNNISKOR är benägna att betrakta den medicinska behandling som för tillfället är populär som vetenskaplig — som det enda sättet att behandla en sjukdom. Om man väljer en annan behandling — eller vägrar gå med på den som för tillfället är populär, kan man bli skarpt kritiserad, ja, till och med smutskastad och förföljd.
Låt oss belysa detta: Åderlåtning var under många århundraden en vanlig och populär behandlingsmetod. Man trodde att åderlåtning avlägsnade dåligt blod och hjälpte den sjuke att tillfriskna. Detta var en godtagen medicinsk behandling till långt in på 1800-talet. ”Det var häpnadsväckande populärt att använda åderlåtning”, skrev dr Alonzo Jay Shadman i sin bok Who Is Your Doctor and Why?
Många människor fick lida och dö på grund av denna medicinska behandling, bland dem Förenta staternas förste president, George Washington. Han fick en infektion i övre luftvägarna och dog i december 1799. Doktor Shadman hävdar: ”George Washingtons läkare lät honom förblöda.”
På den tiden kritiserades inte Washingtons läkare. Läkarna kritiserades inte heller under större delen av 1800-talet. Men hur gick det för dem som började ifrågasätta värdet av åderlåtning?
De blev förtalade och förföljda. Christoph Wilhelm Hufeland, som av Encyclopædia Britannica kallas ”den mest framstående praktiserande läkaren på sin tid i Tyskland”, rekommenderade den då populära medicinska behandlingen med åderlåtning. År 1830 sade han: ”Den som underlät att slå åder, när någon befann sig i fara att kvävas i sitt eget blod (detta var den uppfattning man hade om inflammation förenad med feber), var en försumlig person som kunde betecknas som mördare.”
Men nu är det läkarna på den tiden som betecknas som ”mördare”, eftersom de lät Washington förblöda. Det har i modern läkarvård blivit vanligt och populärt att ge — inte att ta — blod. De som har vägrat familjemedlemmar att ta emot blod har betecknats som ”mördare”. På så sätt har medicinsk behandling som inbegriper blod återigen blivit en känslig fråga.
Är det verkligen lösningen?
Pendeln har nu svängt så att man helt rutinmässigt överför blod till patienter, som om detta kunde bota allt. Men det kan det inte! I stället kan blod förvärra tillståndet eller till och med orsaka döden. ”Under de senaste decennierna har ungefär 30.000 människor dött av serumhepatit [överförd genom blodtransfusion]”, påpekar tidskriften Family Health för mars 1977, ”och ytterligare tusentals människor har fått sitt liv obotligt skadat genom överföring av förorenat blod.”
Blodtransfusioner överför också många andra sjukdomar och dödar därigenom tusentals människor varje år. Dessutom drabbas många patienter av ogynnsamma transfusionsreaktioner, vilka ibland kan vara dödsbringande. ”I Miamiområdet [Florida]”, påpekar dr Charles Gilpin, ”orsakar ungefär en transfusion på tio en reaktion av något slag.”
Hur stora är egentligen farorna? Tidskriften Southern Medical Journal för april 1976 påpekar att om man räknar med att det varje år inträffar ”mellan 3.000 och 30.000 dödsfall på grund av blodtransfusioner”, är detta troligen en lågt hållen beräkning. Dessa siffror gäller då också bara ett enda land — Förenta staterna! Kan du med tanke på detta klandra välinformerade människor för att de är tveksamma i fråga om att ta emot blod?
Det är emellertid uppenbart att om en människa förlorar alltför mycket blod kommer hon att dö. De flesta läkare säger att blodtransfusioner kan rädda sådana människor från en säker död. Även om detta må vara sant, vägrar Jehovas vittnen att ta emot blodtransfusioner. Orsaken är att de tar följande bibliska befallning till de kristna på allvar: Fortsätt ”att avhålla er ... från blod”. (Apg. 15:28, 29) Lydnad för denna befallning har då och då skapat motsättningar mellan dem och populär medicinsk behandling och gett upphov åt en känslig stridsfråga.
Det finns emellertid alternativa behandlingsmetoder, och dessa för inte med sig de faror som blodtransfusioner gör. Jehovas vittnen godtar sådan alternativ medicinsk behandling, som ofta har visat sig kunna rädda liv. Många läkare kan tycka att de är helt och fullt informerade när det gäller frågan om blodet, men de känner kanske inte till alla fakta. Läs vad en före detta chefsläkare på ett sjukhus i Texas har att säga om den saken.