Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g79 22/11 s. 5-6
  • Kan religiösa lagar frambringa bättre laglydnad?

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Kan religiösa lagar frambringa bättre laglydnad?
  • Vakna! – 1979
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Kyrkorna har problem
  • Icke-kristna religioner påverkas också
  • Quebec rycker framåt: Den tysta revolutionen
    Vakna! – 1975
  • Glädjande förändringar i Quebec
    Vakna! – 1975
  • Katolska kyrkan — förändringar och förvirring
    Vakna! – 1993
  • Varför håller kyrkan på att förlora sitt inflytande?
    Vakna! – 1996
Mer
Vakna! – 1979
g79 22/11 s. 5-6

Kan religiösa lagar frambringa bättre laglydnad?

Många kyrkomedlemmar motstår kyrkans myndighet

HUR förhåller det sig med religiösa lagar? Kan en kyrka eller en religiös sekt kräva lojalitet gentemot sina regler genom att göra anspråk på att kyrkan representerar Gud? Kan den stifta lagar som obetingat kommer att efterlevas?

Kyrkorna har problem

Man kan finna ett exempel i den romersk-katolska kyrkan. Den myndighet som den har utövat i många århundraden accepteras inte längre stillatigande. Denna myndighet, som man förr betraktade som nästan absolut, bestrids nu av en stor del av de katolska lekmännen såväl som av ett betydande antal präster. Det är inte så att flertalet medlemmar har lämnat kyrkan. Men det finns stora meningsmotsättningar, i synnerhet i sådana frågor som födelsekontroll, skilsmässa, omgifte, homosexualitet, förordnandet av kvinnor för prästämbetet och prästernas rätt att gifta sig. Kritik av kyrkans regler och stadgar tycks emellertid inte orsaka ett motsvarande förkastande av själva kyrkan.

I resultaten av en gallupundersökning, som kom ut år 1978, framkom det att ”det är mer och mer sannolikt att de medlemmar som har högskoleutbildning [i Förenta staterna] avvisar kyrkans läror i sådana frågor som abort men är mindre benägna än förut att lämna katolicismen på grund av detta”.a Bland icke högskoleutbildade tycks tendensen vara ungefär densamma, även om orsakerna till att stanna kvar i kyrkan är andra.

I den katolska provinsen Quebec i Canada har påtagliga resultat visat sig på grund av att man ifrågasatt kyrkans läror. Skilsmässorna har där ökat från omkring 9 procent år 1960 till mer än 23 procent i början av 1970-talet. Enligt en rapport från Associated Press i november 1977 ”har inte ens Margaret Trudeaus mycket omtalade skilsmässa från sin man, premiärminister Pierre Elliott Trudeau, som är från det fransktalande Quebec, lyckats att i någon större skala framkalla moralisk indignation hos dem som är bosatta i provinsen, vars invånare en gång var stränga försvarare av det katolska levnadssättet i Nordamerika”.

Rapporten fortsatte med att kommentera en mycket gammal lärosats i kyrkan: ”Representanter för kyrkan säger att medeltalet barn i katolska familjer i Quebec har sjunkit från fem eller sex till mindre än tre på grund av allt populärare former av födelsekontroll och den allmänna nedgången i intresset för katolska läror och traditioner.”

Andra kyrkor finner på samma sätt att deras kyrkolagar är i större eller mindre utsträckning allvarligt ifrågasatta, ignorerade eller till och med förlöjligade. Charles L. Dubin vid appellationsdomstolen i Ontario i Canada sade: ”Alla våra institutioner, kyrkan, lagen och domstolarna, håller på att ifrågasättas. Det finns ett krav på förändring.” Han sade angående de snabba sociala förändringarna som har påverkat inställningen till lagen: ”Jag har aldrig betraktat lagen som en leksak för domare och jurister. Dess enda syfte är att tjäna allmänheten — lagen är allas angelägenhet. Men man måste komma ihåg att lagen är en återspegling av den anda som präglar de människor som den är avsedd att skydda.” Han sade ytterligare att ”de som har ansvar för skipandet av rättvisa i Canada är eniga i uppsåtet, men de är inte eniga i uppfattningen om hur de skall uppnå det slutliga målet — avlägsnandet av brottslighet”.

Icke-kristna religioner påverkas också

Hur förhåller det sig då med icke-kristna religioner? Har de en bättre ställning i länder där sådana religioner har varit traditionellt starka och den förnämsta faktorn i det moraliska livet? Under den hinduiska lagen i Indien var straffen för en del år sedan ganska stränga utom när det gällde dem som tillhörde braminkasten, vilka fick mildare straff än människor som tillhörde de lägre kasterna. Men under brittiskt inflytande blev detta ändrat, även om den stora massans sinne fortfarande är fördunklat av sådant som hör samman med religion, kast, sex, rikedom och egennytta. Det är svårt att få människor i allmänhet att samarbeta med dem som upprätthåller lag och ordning.

En annan religion som har haft en stor makt över milliontals människor är den muhammedanska eller islamiska religionen. Före det brittiska styret hade den i själva verket stort inflytande i Indien. Den är fortfarande den förnämsta källan till lag och statsskick i en stor del av arabvärlden. Hur förhåller det sig då med den islamiska lagen som en makt att få slut på brottsligheten?

[Fotnoter]

a New York Times, 29 januari 1979, sid. D8.

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela