Kommer den islamiska lagen att kunna få slut på brottsligheten?

De första resultaten sådana de framträder i Iran

VÅGEN av revolutioner och frihetsrörelser överallt i världen har fört de oroade nationernas lagar in i rampljuset. I synnerhet islamisk lag har varit ett ämne för diskussion i den allmänna pressen alltsedan schahen av Iran nyligen störtades. I fråga om detta förklarades det i The Wall Street Journal:

”Islam är på frammarsch överallt i den muhammedanska världen. Denna religion påverkar regeringarna i Iran, Pakistan, Algeriet, Tunisien, Libyen och många andra länder. ... Den islamiska ’sharialagen’ — öga för öga — tillämpas i Pakistan och i Abu Dhabi. ... [Algeriets] konstitution understryker också att landet är ’en islamisk stat’.”

I tal efter tal av Irans revolutionäre ledare ayatollah Ruhalla Khomeini avslöjas det att det nya revolutionära statsskicket inte är enbart en ”social revolution” eller ett politiskt styrelsesätt genom folkförsamlingar eller ett parlamentariskt system. Det är först och främst ett religiöst statsskick. I Khomeinis ”Islamiskt statsskick” — en samling föreläsningar som hölls år 1970 — beskrevs skillnaden:

”Islamiskt statsskick är ett statsskick grundat på gudomlig lag. ... Skillnaden mellan islamiskt statsskick och konstitutionellt statsskick — vare sig det är monarkistiskt eller republikanskt — ligger i det förhållandet att i det senare systemet är det representanter för folket eller för kungen som stiftar lagar. Men den verkliga myndigheten att stifta lagar tillhör uteslutande Gud. ... Eftersom det islamiska statsskicket är ett statsskick byggt på lagar, är det den religiöse experten (faqih) och ingen annan som bör ha hand om angelägenheter som gäller statsskicket. Det är han som bör verka inom alla de områden i vilka profeten [Muhammed själv] verkade — och inte på minsta sätt lägga något till eller ta något bort från dessa områden. Han bör tillämpa de kanoniska straffen alldeles som profeten gjorde, och han bör härska i enlighet med Guds uppenbarelse.”

Frågor som många människor (mest icke-muhammedaner) ställer sig är: Kan ett rent islamiskt statsskick verka och överleva i en modern värld? Kan det anpassa sig till modern teknologi och internationella förbindelser? Muhammedanerna säger att det kan göra det. Även om Iran var en materialistisk nation som hade antagit många västerländska sedvänjor och åtnjutit Västerlandets moderna utveckling, menar muhammedanen att han kan vara utan dessa ting om de fördärvar det islamiska levnadssättet. Är detta antagande riktigt?

Detta blev en avgörande fråga, när Khomeini uttydde den muhammedanska lagen i fråga om kvinnornas klädedräkt. Han sade angående kvinnorna ”i islamiska ministerier” följande: ”Kvinnor bör inte vara nakna då de arbetar i dessa ministerier. Det är inte fel att kvinnorna arbetar. Men de måste vara klädda enligt religiösa normer.”

I en rapport för 8 mars 1979 framhöll New York Times: ”I många läger togs den religiöse ledarens yttranden som en befallning till muhammedanska kvinnor att bära en fotsid slöja, som den ortodoxa sedvänjan föreskriver. I dag, ”Internationella kvinnodagen”, förekom i huvudstaden många demonstrationer i protest mot ayatollah Khomeinis uttydning. Mer än 6.000 kvinnor, många av dem i jeans eller västerländska kläder och stövlar, satte i gång en fyra timmar lång marsch i djup snö från Teherans universitet till Bazargans [premiärministerns] ministerium. Somliga sjöng: ’I frihetens gryning finns det ingen frihet.’”

Kommer iranierna att känna sig friare och lyckligare, om islamisk lag tillämpas i sin fulla stränghet såsom Khomeini förespråkar? Han sade: ”Det finns ingen plats för åsikter eller känslor i det islamiska statsskickets system; i stället följer profeten och imamerna [muhammedanska ledare] och folket allesammans Guds önskan och lagar. ... Vi önskar en härskare som skulle hugga av handen på sin egen son, om denne hade stulit, och som skulle prygla och stena sin närmaste släkting, om denne hade bedrivit otukt.”

Kommer det att bli verkligt vänskapliga handelsförbindelser och utbyte av turister med andra länder i en värld där de flesta nationerna har blivit mer eftergivna — på vissa håll alltför eftergivna — när det gäller att verkställa straff för brottsliga handlingar? Kommer det att bli ytterligare oroligheter bland iranierna själva? Khomeini tog detta i betraktande, då han sade:

”[De islamiska reformatorerna] ropar: ’Ve åt islam’, när lagen föreskriver 80 slag som straff för vindrinkare eller 100 slag för den som är känd för att bedriva otukt eller då islam fordrar att en man eller kvinna, som förut hade ett rent eller gott rykte om sig, men som nu begått otukt, blir stenad till döds.”

Sedan revolutionen fått framgång, börjar tydligtvis den islamiska lagen att genomdrivas. En nyhetsrapport från Teheran i Iran för 25 februari 1979 sade:

”En tjuv som brutit sig in i en änkas hus i Zenjan i nordvästra Teheran fick på torget ta emot 25 slag, sedan de lokala islamiska ledarna gett föreskrift om straffet. Tidigare under veckan fick två män i åldern 20 och 22 år var och en ta emot 80 slag för att de druckit alkohol i Kerman i sydöstra Iran.”

I ett nyhetsmeddelande daterat 6 mars rapporterade New York Timesa: ”Sent i natt utfördes för första gången avrättningar för brott mot muhammedansk lag. Sju män sköts till döds här i två fall av våldtäkt på unga män. I ett av fallen fick våldtäktsoffret, en 16-åring, också ta emot 100 slag. Revolutionsdomstolen förklarade inte varför den straffade offret.”

Andra regeringar, som inte är muhammedanska, utdelar också strängare straff i ett försök att hejda brottsvågen. Dessa straff kan för utomstående iakttagare tyckas ytterst stränga och otillbörliga. Men dessa iakttagare bör lägga märke till att där man brukat visa mildhet mot brottslingar råder det samma eller värre problem med brottsligheten. Vad kan vi då säga om stränga lagar som ett avskräckande medel mot brottslighet? Finns det något sätt på vilket brottsligheten kan bli fullständigt avlägsnad?

[Fotnoter]