Vad är mänskliga rättigheter?
”ÖVERALLT i världen av i dag, i såväl fria nationer som totalitära länder, finns det ett stort intresse för frågan angående mänsklig frihet — mänskliga rättigheter.” Detta är ett uttalande av Patricia Dering, som tjänstgör vid avdelningen för mänskliga rättigheter och humanitära angelägenheter i Förenta staternas statsförvaltning.
Mänskliga rättigheter får sannerligen en hel del publicitet i dag. Vid en konferens, som nyligen hölls av jurister från 140 nationer, tillkännagav man: ”Respekt för mänskliga rättigheter är en vital trygghetsfråga och en viktig angelägenhet för att kunna förverkliga människans mission: att skapa en fredlig värld med rättvisa och jämlikhet för alla.” Dessa jurister vädjade därför till världens ledare att ”respektera människans sanna värde ... och göra slut på varje berövande och kränkning av de fundamentala mänskliga rättigheterna, var och en i sin nation”.
Medan de mänskliga rättigheterna diskuteras på denna höga internationella nivå, deltar också individer och grupper inom nationerna i kampanjer för det som de menar är deras mänskliga rättigheter. Vi läser därför om äldre människor som gör anspråk på ”rätten till arbete”, andra som kämpar för ”lika rätt åt kvinnorna” och motståndare till aborter som deltar i kampanjer för ofödda fosters ”rätt att leva”. Vi hör även om ytterst sjuka människor som kräver den ”mänskliga rätten att dö” och homosexuella som kräver respekt för de ”homosexuellas rättigheter”.
Du har kanske i flödet av publicitet om de så kallade rättigheterna undrat: ”Vad är dessa ’mänskliga rättigheter’? Varför kallas de ’mänskliga’ rättigheter? Vem bestämmer vad som är och vad som inte är en ’mänsklig rättighet’? Kommer verkligen mänskliga rättigheter någonsin att garanteras?”
Vad är mänskliga rättigheter?
I Encyclopædia Britannica definieras mänskliga rättigheter såsom ”rättigheter som man menar enligt naturen tillkommer individen som en följd av att han är människa”. Med andra ord: Var och en av oss har rätt att förvänta en viss standard och en viss frihet på grund av att vi är födda människor.
Man har ofta diskuterat om varför människor bör äga dessa rättigheter. Somliga menar att det är bara på grund av tradition. Andra vidhåller den uppfattningen att det är en del av ”naturen” — en del av det ”mänskliga” hos människan. Åtminstone en filosof har framhållit att mänskliga eller naturliga rättigheter är en följd av Guds befallningar. Gud befaller till exempel människan att inte mörda sin nästa. Alla människor har därför en mänsklig rättighet att förvänta sig att inte bli mördade.
En av de mest innehållsrika beskrivningar av vad som betraktas som mänskliga rättigheter finns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av Förenta nationerna år 1948. Sedan den framhållit att alla människor har rätt till liv, frihet och säkerhet, fortsätter den med att räkna upp sådant som frihet från slaveri, tortyr och förnedrande bestraffning och jämlikhet inför lagen. Den talar också om skydd mot intrång i en människas privatliv, tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet och rätten till en levnadsstandard som är tillräckligt hög för en mans och hans familjs välbefinnande. Detta är endast några av de rättigheter som proklameras i detta dokument.
Mänskliga rättigheter och regeringsmakt
Då man läser igenom listan med rättigheter, är det vissa problem som man kommer att tänka på, vilka visar att mänskliga rättigheter inte är ett lätt ämne. De flesta människor skulle inte kunna åtnjuta dessa rättigheter om de inte blivit garanterade av en högre myndighet, som till exempel en central regering med tillräcklig makt.
Historien visar att då det inte har funnits en stark och human central regering, har vanligtvis den svage blivit förtryckt av den starke, och situationen har blivit som den holländske filosofen Spinoza en gång sade: ”Var och en har så mycket rättigheter som han har makt.” En stark och human regering kan frambringa en fridfull och laglydig miljö där alla kan ha möjlighet att åtnjuta vissa av de rättigheter som omtalas i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
Det rapporteras att mer än 70 länder av i dag har dokument eller lagar som anger sina medborgares rättigheter. Men betyder detta att det i de flesta länder finns sådana regeringar? En regeringstjänsteman sade nyligen: ”Lagförslag om rättigheter, förklaringar om de mänskliga rättigheterna, förordningar och lagstiftningar är oftare ädla förklaringar än beskrivningar av det som man ser i verkligheten,” Med andra ord: Dessa dokument beskriver mycket ofta enbart det förhoppningsfulla ideal som politikerna har, medan det som verkligen händer i deras land är något helt annorlunda.
Mänskliga rättigheter och samhället
En annan sak att komma ihåg är att man inte kan vara så intresserad av sina egna rättigheter att man förbiser andras. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna proklamerar åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Men vad händer när någon använder denna rättighet till att förtala en annan människa? Han inkräktar då på sin nästas rättigheter.
För att ta ett annat exempel: I Indien förekom tidigare en religiös sedvänja som kallas sati. Denna sedvänja gick ut på att en änka brändes levande på sin döde mans begravningsbål. Ibland kunde, på grund av de äktenskapsseder som då fanns, änkan ha varit en 10 år gammal flicka! Att förbjuda denna sedvänja innebar att inkräkta på religionsfriheten; men de som kunde tänkas bli änkor blev säkerligen mycket lyckliga då den förbjöds. Detta visar den balans som måste vidmakthållas för att uppmärksamma olika gruppers rättigheter. Således är det nödvändigt med en myndighet eller regering för att bestämma vad denna balans bör vara.
Slutligen kan mänskliga rättigheter också påverkas av sociala förhållanden. Jose Leviste, en politiker från Filippinerna, kommenterade: ”Den allmänna förklaringen understryker nästan lika mycket betydelsen av [rättigheten att ha tillräckligt med mat som den framhäver] rättigheten att ingen skall manipulera med din post. Faktum är att de flesta människor som har problem med sin post inte har problem med maten, medan milliontals människor ... som varje kväll går hungriga till sängs troligtvis inte har någon som manipulerar med deras post, om de nu över huvud taget får någon. Detta betonar bara att inte alla mänskliga rättigheter vid alla tider är lika betydelsefulla för alla människor.”
Frågan om mänskliga rättigheter är därför komplicerad. Människor menar emellertid att de har vissa rättigheter, och allteftersom levnadsstandarden ökar kräver de fler och fler rättigheter. Många har samma uppfattning som ordföranden i den australiska FN-kommittén för mänskliga rättigheter, dr Keith D. Suter, som sade: ”Tiden för tanken på behovet av att skydda mänskliga rättigheter har nu kommit, och denna tanke kommer inte att försvinna.”
Förhåller det sig på detta sätt? Kommer mänskliga rättigheter verkligen någonsin att garanteras under denna tingens ordning? Det skulle vara lärorikt att helt kort se tillbaka på historien och undersöka vittnesbörden om de mänskliga rättigheterna bland människor under århundradenas gång.