Har du någonsin undrat:

Är det rätt att tala med andra om religion?

NU FÖR TIDEN är religion förstasidesnyheter. Påven Johannes Paulus’ resor, teologiska meningsskiljaktigheter i Europa, islams utbredning och de iranska ayatollorna, som dagligen tilldrar sig uppmärksamhet — allt detta återkommer ständigt i tidningsrubrikerna. Därför talar många människor nu om religion — också de som tidigare undvek ämnet.

MÅSTE DET BLI DISPUTERANDE NÄR MAN TALAR OM RELIGION?

Det bör det inte bli. Det bör i stället hjälpa människor att förstå varför andra tänker och handlar som de gör. Detta gäller särskilt när man talar om bibeln, därför att den uppmuntrar oss att älska våra medmänniskor.

Håller du inte med om att det finns ett behov av större förståelse mellan människor? Om man vill lära känna varandra, är det logiskt att man talar med varandra. Men detta är inte alltid lätt, särskilt inte om det är fråga om religion.

För inte så länge sedan emigrerade till exempel många asiater från Indien, Pakistan och östafrikanska länder till England. Helt naturligt förde de med sig sina färgstarka kulturer, jämte sina religioner. Det är inte lätt för den kristne att meddela sig med den här gujaratitalande befolkningen på närmare en halv million! Det enklaste sättet är att helt enkelt strunta i det hela. Det är vad de flesta kyrkorna i England gör. De är rätt nöjda med att bara finnas till sida vid sida.

Däremot har många Jehovas vittnen börjat studera sina nya grannars språk för att tala med dem om tron på Gud. Det är intressant att tidningen Garavi Gujarat nyligen skrev: ”Och nu hålls det bibliska föredrag på gujarati.” De hålls regelbundet av Jehovas vittnen. Detta har gett upphov till många vänskapsband på grund av den ökade hjärtlighet och förståelse som visats. Är den här ökade förståelsen människor emellan det enda utbytet av de här samtalen? Med andra ord ...

FÖR SÅDANA SAMTAL NÅGOT VERKLIGT GOTT MED SIG?

Ja, det gör de, därför att alla berörda parter kan vidga sin kunskap om religionen och dess roll i det nutida samhället. Även om religion är en personlig sak, så är dock det som sägs i det bibliska ordspråket sant: ”Människor lär av varandra, på samma sätt som järn vässer järn.” — Ords. 27:17, Good News Bible.

Det finns ingen som har fullständig andlig kunskap. Vi kan alla lära av varandra, precis som ordspråket säger. Det kan vara uppbyggande att i en vänskaplig atmosfär samtala om religion, och det kan också ge betydelsefulla svar på viktiga frågor. ”Varje människa nu för tiden bär på djupa frågor”, säger en ung flicka, och hon klagar: ”Man finner inte svaren i religionen eller i kyrkan. Fastän jag har tro, tycker jag att det är något som saknas i kyrkan.”

Det är många som tycker så. De har fortfarande tro på Gud, men de har blivit besvikna, när de försökt finna svaren på djupa frågor i kyrkan. Som ett exempel kan nämnas frågorna: Vad händer efter döden? Varför har Gud tillåtit ondskan? Kommer han någonsin att ingripa mot den? Vad är meningen med livet? Hur kan jag hålla ihop min familj? De flesta kyrkor har inte gett människor några tillfredsställande svar. Därför har många med tiden slutat upp att gå i kyrkan. Men detta leder fram till ännu en tankeväckande fråga:

MÅSTE MAN GÅ I KYRKAN FÖR ATT TALA OM RELIGION?

Om man ser på det exempel kristendomens grundare gav, så blir svaret Nej. Jesu predikoverksamhet var ovanlig bland annat därför att han inte behövde någon särskild byggnad för att tala med människor om religion. Han tyckte om att tala om Gud var som helst och när som helst. På en bergssluttning, på en marknadsplats, vid stranden eller bara när han gick längs en dammig landsväg. Detta var naturliga miljöer, och därför var människor avspända när de talade med honom.

Jesus besökte människor i deras hem för att tala med dem om religion. Bibeln visar faktiskt att Jesus framställde några av sina mest djupgående läror i privata hem. Han sade särskilt till sina lärjungar: ”I vilken stad eller by ni än kommer in, så utforska vem i den som är förtjänt, och stanna där tills ni går vidare. När ni kommer in i huset, så hälsa det; och om huset är förtjänt, då må den frid ni önskar det komma över det.” Det är uppenbart att de skulle besöka människor i deras hem och dela med sig av det de hade lärt av Jesus. — Matt. 10:11—13; 13:36.

När den kristna tron bredde ut sig, blev hemmet den centrala mötesplatsen. Även om de kristna så småningom kom att ha mötesplatser där hela församlingen kom tillsammans för att studera bibeln, så talade man mycket om Gud i hemmet. Det var denna villighet att tala med andra vid alla tider och tillfällen som bidrog till kristendomens snabba utbredning. De nitiska lärjungarna föregick med gott exempel för de kristna i våra dagar.

Jehovas vittnen i våra dagar är villiga att göra samma sak. De vet att bibeln ger tillfredsställande svar på de djupa frågor som ställdes tidigare och på många fler. De vill gärna dela med sig av sådana upplysningar till dig. Varje vecka besöker de över en million hem världen runt för att leda regelbundna bibelsamtal. Du behöver bara be om att få komma i åtnjutande av den här kostnadsfria offentliga tjänsten. Upptäck själv vilken hjälp det är att tala med Jehovas vittnen om de svar bibeln ger på livets problem.