Del 2

Finns det intelligent liv där ute?

MÄNNISKANS sökande efter intelligent liv i yttre rymden har i en viss bemärkelse nått vuxen ålder. Det intensiva sökandet har nu pågått i omkring 21 år.

I april 1960 var det till exempel första gången man vid Nationella radioastronomiska observatoriet i West Virginia i USA riktade dess konformade öra mot stjärnorna Tau Ceti och Epsilon Eridani för att utröna om man kunde uppfatta radiomeddelanden från dessa stjärnor. År 1968 avlyssnade ryska astronomer 12 närbelägna stjärnor liknande vår sol. I själva verket har man redan undersökt mer än 1.000 enskilda stjärnor. Och sökandet fortsätter med det mäktiga radioteleskopet i Arecibo på Puerto Rico och med många andra radioteleskop på andra platser.

Sökandet efter liv i rymden har bedrivits från en annan front med hjälp av ett stort antal raketer som har sänts till månen och till en del planeter i vårt solsystem — Jupiter, Venus, Saturnus och Mars.

Vilka resultat har man hittills kommit fram till, och vad kommer framtiden att föra med sig? Är det realistiskt att förvänta att man en morgon får höra ett nyhetsmeddelande om att man med bestämdhet har fått kontakt med intelligenta varelser på en annan planet? Eller har sökandet efter liv i rymden gett skäl till att tro att vi på jorden är unika — att det inte finns något intelligent liv där ute?

Vid en del tillfällen har spänningen varit på topp bland de vetenskapsmän som bemannar sådana radioteleskop som är inställda på universum.

Vid ett tillfälle uppfångade till exempel ryska vetenskapsmän en signal från rymden — en signal som inte var bara slumpartad strålning eller naturligt radiobrus. Signalen kom bevisligen från en källa som styrdes av intelligenta varelser. Och de hade rätt. Det visade sig att signalen kom från en nyligen uppsänd amerikansk spionsatellit.

År 1968 blev brittiska astronomer utom sig av spänning, då de upptäckte en signal, som tycktes pulsera och härstamma från en avlägsen del av universum. Kunde det vara en kodad signal, som innehöll ett intelligent budskap? I själva verket hade de upptäckt en pulsar, det vill säga en stor stjärna som snurrar snabbt och som på så sätt tycks pulsvis sända ut radiosignaler, precis som det roterande ljuset i en fyr sänder ut ett blinkande sken. Upptäckten av pulsarer var en betydande astronomisk bedrift, och nu känner man till flera hundra pulsarer. Men man har inte funnit något intelligent budskap från några utomjordiska varelser.

Bland alla de olika signaler och ljud som uppfångats av radioteleskopen har man alltså inte funnit något meddelande från intelligenta livsformer i yttre rymden. I New York Times för 26 juni 1979 framhölls det: ”Att man inte lyckats fånga upp några signaler och att man inte funnit några bevis på fjärrkolonisation från överlägsna civilisationers sida har fått en del vetenskapsmän att dra slutsatsen att det förmodligen inte existerar några sådana civilisationer inom den galax, Vintergatan, som vår jord tillhör.”

Ett grundläggande antagande som exobiologerna gör — de som letar efter liv i yttre rymden — är att det måste finnas millioner och åter millioner planeter runt andra solar och att det följaktligen helt visst måste ha utvecklats liv på en del av dessa planeter.

Men finns det andra planeter? Svaret kan vara antingen ja eller nej. Faktum är att andra stjärnor eller solar befinner sig så oerhört långt borta att vetenskapsmännen inte har kunnat bevisa huruvida det finns några små planeter, som kretsar runt dessa solar.

David Black vid NASA:s forskningscentrum i Ames i USA sade att ”det finns ännu inte några klara bevis för att det existerar någon planet utanför det solsystem som jorden tillhör”. Doktor Josif Shklovsky, en sovjetisk astronom och korresponderande medlem av Sovjetunionens vetenskapsakademi, kom fram till en liknande slutsats, trots att han tidigare hade varit mycket entusiastisk över möjligheten att det skulle finnas utomjordiskt liv. År 1978 förklarade han: ”Det verkar vara mest troligt att vår sol, denna märkliga och ensamma stjärna omgiven av en familj av planeter, är ett sällsynt undantag i stjärnvärlden.”

Det står alltså klart att ingen med säkerhet kan säga att det finns avancerade civilisationer på avlägsna planeter. Det har inte ens bevisats att sådana planeter existerar, än mindre att det finns avancerade civilisationer på dem.

Mikroskopiska livsformer

Även om vetenskapsmännen inte har funnit några högtstående varelser, skulle de dra en lättnadens suck om de i alla fall kunde upptäcka mikroskopiska livsformer på planeterna i vårt solsystem. Detta skulle ge en grund för tanken att om liv i någon form existerar på dessa planeter, då finns fortfarande möjligheten att mera utvecklade livsformer skulle kunna existera utanför vår galax. Av den anledningen riktades stor uppmärksamhet på de två till Mars uppsända amerikanska rymdsonderna, Viking 1 och 2, som förde med sig laboratorier för att upptäcka liv.

De två Vikingsonderna utförde 26 komplicerade experiment på markproverna från Mars. I ett experiment utsattes till exempel markprovet för en atmosfär som innehöll radioaktiv koldioxid och koloxid. Man ansåg att om det fanns levande organismer i marken, skulle de omvandla en del av det radioaktiva kolet till organiska partiklar, vilka skulle kunna spåras. I ett annat experiment tillfördes markprovet en näringslösning för att undersöka om det förekom någon ämnesomsättning — om det fanns någonting som så att säga åt födan.

I en kommentar till de samlade resultaten hette det i The World Book Science Annual 1978: ”Trots många månaders forskning och tolkningsförsök var resultaten av experimenten inte beviskraftiga.” Varför har man intagit den ståndpunkten? En del av experimenten gav oväntade reaktioner. Experimenten spårade i själva verket inte något liv och bevisade inte ens förekomsten av organiska partiklar. Men en del vetenskapsmän har gått till den andra ytterligheten och håller fast vid en glimt av hopp om att resultaten har en biologisk innebörd i stället för att de helt enkelt utgör ett bevis på den livlösa Marsmarkens ovanliga kemiska sammansättning.

Enligt den brittiska tidskriften New Scientist användes i ett experiment en gasspektrometer, som är så känslig att den skall kunna spåra organiska molekyler, även om det fanns bara några få bland en million andra molekyler eller till och med bland en milliard. Likväl kunde inte detta experiment ”spåra några organiska molekyler i marken [på Mars]”. Klaus Biemann, som är talesman för gruppen som analyserar resultaten, sade att ”avsaknaden av organiska föreningar ... gör att det förmodligen inte existerar några levande organismer, som fungerar på ett sätt som liknar det jordiska växt- och djurlivet”. I Newsweek rapporterades det att experimentet ”inte kunde finna några bevis på organiska molekyler, en grundförutsättning för livsprocessen på jorden och förmodligen också på andra platser”.

De 26 varierade och invecklade experimenten kunde följaktligen inte bevisa att det finns ens mikroskopiskt liv på Mars.

En del drar slutsatsen ...

År 1976, innan Vikingsonderna landade på Mars, framhöll astronomen Clay Sherrod: ”Om det inte finns något liv på Mars, som har så stora likheter med vår egen planet, då kan vi mycket väl vara ensamma. Vi kan vara unika i universum.”

När nu Vikingprojektet hör till det förflutna, drar fler och fler vetenskapsmän den här slutsatsen. Doktor Josif Shklovsky skrev i den sovjetiska tidskriften Sputnik: ”[Bevisen] tyder på att antagandet att vi är den enda civilisationen i vår galax eller till och med i det lokala systemet av galaxer, om inte i hela universum, nu är mycket mera — inte mindre — välgrundat än den traditionella uppfattningen om en mångfald av bebodda världar.”

Astronomen dr Michael H. Hart beskrev en dataundersökning som han gjorde av ”hypotetiska planeter, i det han skisserade upp förutsättningarna för att dessa planeter skulle frambringa avancerade civilisationer liknande vår egen”. Hans slutsats är att ”civiliserat liv inte alls är vanligt, utan måste vara ytterst sällsynt, och det liv vi har på jorden kan rentav vara unikt”.

Skall vi då dra slutsatsen att vetenskapliga bevis helt avfärdar möjligheten att det skulle kunna finnas något annat intelligent liv i universum?

[Infälld text på sidan 9]

”Det verkar vara mest troligt att vår sol ... är ett sällsynt undantag i stjärnvärlden”

[Infälld text på sidan 10]

Tjugosex varierade och invecklade experiment kunde inte bevisa att det finns ens mikroskopiskt liv på Mars

[Infälld text på sidan 10]

”Vi kan mycket väl vara ensamma”