Översättarens fascinerande värld

EN AMERIKANSK biltillverkares reklamkampanj i Belgien var nära att fullständigt misslyckas, när tillverkarens reklamfras ”Body by Fisher” (”Karossen kommer från Fisher”) översattes med ”Liket kommer från Fisher”. Och i Frankrike greps direktörerna för en fabrik som tillverkade läskedrycker bokstavligen av skälva, när de fann att deras annons, som kallade deras dryck ”en uppfriskning för vänskapen”, hade fått följande lydelse i översättningen: ”den slår kallt vatten på vänskapen”.

Liknande historier är inte ovanliga i översättarens värld. De understryker hur svårt och uppfordrande det är att översätta från ett språk till ett annat. Ändå är det så att översättning är något som är mycket nödvändigt i en värld där det finns omkring 3.000 språk. Diplomati, handel, utbildning, resor och en mängd andra verksamheter är beroende av det arbete som utförs av översättare — män och kvinnor som arbetar i det tysta i bakgrunden och som försöker överbringa tankar och upplysningar över språkbarriärerna.

Faror och fallgropar

Det krävs mer av en god översättare än enbart kunskap om två eller flera språk. En yrkesöversättare måste ha omfattande insikt inom de ämnesområden han har att göra med. Om han ämnar specialisera sig inom ett nytt fack, måste han lära sig detta nya område, så att han kan undvika fallgroparna. Och fallgropar finns det gott om. En artikel i den danska utgåvan av Reader’s Digest (Det Bedste) om det forntida Egypten talade till exempel om Mose och de 10 ”tavlorna”! Tydligen hade översättaren förväxlat ”plagues” (plågor) och ”plaques” (tavlor) och sedan blandat ihop de tio plågorna med de tavlor som innehöll de tio budorden.

De enklaste begrepp är inte längre så enkla när de skall översättas till ett annat språk. Ordet ”bensin”, som heter ”benzin” på danska, heter inte ”benzene”, ”benzine” eller ”benzol” på engelska. Detta ämne kallas ”petrol” i England och ”gasoline” eller ”gas” i Amerika. Å andra sidan heter ”fotogen”, som på danska kallas ”petroleum”, ”paraffin” i England och ”kerosene” i USA, och till råga på allt kan det svenska och det amerikanska ordet ”paraffin” heta ”wax” i England. Ganska förvirrande, eller hur? Men för en översättare är problem av detta slag oräkneliga, och vissa av dem kan inte ens med hjälp av en ordbok lösas på ett tillfredsställande sätt.

Det är sällsynt att ett ord i ett språk täcker exakt samma fält som dess motsvarighet, om någonting sådant existerar, i ett annat språk. Ofta måste översättaren välja mellan många olika synonymer och därvid ta hänsyn till ämnet, sammanhanget, stilen och många andra faktorer. Det kan vara utslagsgivande att göra det rätta valet. För några år sedan fick en japansk produkt av misstag dåligt rykte beroende på att den som översatte instruktionsbroschyren till engelska inte hade förstått den inte alltför hårfina skillnaden mellan ”famous” (ryktbar) och ”notorious” (beryktad).

Dessutom får översättaren inte ignorera de associationer eller bibetydelser som kan vara förknippade med ett visst ord. Låt oss till exempel ta det bibliska ordet ”Har-Magedon”, som Websters engelska ordbok definierar under uppslagsordet ”Armageddon” som ”en slutlig och avgörande strid mellan de goda och de onda krafterna”. (Uppenbarelseboken 16:16) En ungefärlig motsvarighet till detta på svenska är ordet ragnarök. Tyskarna använder uttrycket Götterdämmerung, som är välkänt genom Richard Wagners opera med samma namn och som betyder ”gudaskymning”. Men när det gäller ett bibliskt ämne skulle en översättare inte använda något av dessa ord för att återge ”Har-Magedon”, eftersom de är laddade med hedniska och mytologiska associationer.

Idiomatiska och bildliga uttryck är särskilt svåra att ha att göra med. Låt oss belysa detta: En artikel i Vakna! om fördelarna med att ta promenader hade följande råd att komma med: ”One should walk as if he is going somewhere and it should be a regular exercise.” Allt detta är gott och väl — i varje fall på engelska. Men i den danska översättningen kom detta att lyda: ”Man skal gå som om man skal et vist sted hen ...” (”Man skall gå som om man skulle till ett visst ställe ...”), vilket är ett bildligt uttryck som betyder ”att gå på toaletten”. Lyckligtvis blev uttrycket uppmärksammat och ändrat innan det gick i tryck.

Vetenskap eller konst?

Att åstadkomma en god översättning ställer krav, inte bara på översättarens förstånd, utan också på hans hjärta, känslor och erfarenhet. Av denna anledning har det ännu inte varit möjligt att konstruera en maskin som kan utföra detta arbete på ett tillfredsställande sätt utan hjälp av mänsklig redigering. Varför inte? Därför att språk är mycket, mycket komplicerade, och de skiljer sig från varandra inte bara när det gäller ordförrådet, utan också i fråga om grammatik och meningsbyggnad. Översättning består därför i mycket mera än att enbart finna ord på ett annat språk i utbyte mot orden i det ursprungliga språket.

Hittills har man med hjälp av översättningsmaskiner eller datorer uppnått vissa framgångar i fråga om att behandla vetenskapligt eller tekniskt språkmaterial. Detta beror på att språkstilen i denna typ av skrivspråk har ganska stora likheter på alla språk och på det förhållandet att ordförrådet är relativt likartat och begränsat.

När den som skriver eller talar är en konstnär som verkligen vet hur han skall bruka orden, inte enbart i syfte att förmedla upplysningar, utan också med tanke på att ge uttryck åt känslor, sinnesrörelser, insikt och motivation, krävs det en skicklig konstnär av motsvarande slag för att åstadkomma en trogen översättning. Detta gäller särskilt när det handlar om poesi, då känslor och tankar uttrycks på ett noga avvägt sätt med hjälp av en speciell form av ordval, ordföljd, rim, rytm och grammatisk konstruktion. Allt detta och kanske till och med hur det skrivna slutligen ter sig i tryck måste översättaren ta hänsyn till. Därför är det nästan oundvikligen så, vid översättning av sådana litterära alster, att ”någonting går förlorat vid översättningen”, som man brukar säga. I de fall där man påstår att översättningarna är bättre än originalen, rör det sig vanligtvis om omarbetade alster, inte om översättningar.

Skribenten eller talaren är kanhända inte så framstående som ordkonstnär, men detta gör ändå inte att översättarens uppgift blir lättare. Hur kommer det sig? Jo, översättaren måste komma ihåg den grundläggande regeln: Han är inte författaren; han har därför inte rätt att ”förbättra” originalet. Hans uppgift är att förmedla originalets tanke, känsla och stämning så troget som möjligt. Men om originalets budskap är oklart, vad skall han då förmedla? Han får ändå inte falla för frestelsen att förtydliga det som är dunkelt, styrka det som är svagt eller förfina det som är klumpigt. Det kan innebära en verklig utmaning att utöva sådan behärskning.

Ideal och verklighet

Det bör vara ett ideal att en översättning är så trogen som möjligt mot originalet. I praktiken råder det emellertid oenighet om vad som bör betraktas som troget. Somliga hävdar att en trogen översättning måste bevara originalets form — dess särskilda stil, ordval och uttryck, dess bildspråk, dess grammatiska uppbyggnad och så vidare. Men med tanke på språkens olikheter är detta lättare sagt än gjort.

Låt oss till exempel ta det engelska uttrycket ”precious as the apple of one’s eye”, som ordagrant översatt betyder ”dyrbar som ens ögonäpple”. På svenska brukar vi säga ”dyrbar som ens egen ögonsten”. Kan du föreställa dig vilket problem detta uttryck skapar för en översättare som arbetar med ett språk och med en kultur där äpplen inte existerar? Även om ordet ”äpple” finns, kan uttrycket verka fullständigt meningslöst och till och med egendomligt för läsaren. I vissa språk finns å andra sidan det motsvarande uttrycket ”dyrbar som mitt hjärta och min lever”. Men skall översättaren ha rätt att göra sådana ändringar i syfte att överbringa tanken till läsaren?

Problem av detta slag gör att somliga hävdar att innehållet i budskapet är viktigare än formen och att formen måste ändras för att bevara innehållet och framkalla samma gensvar eller reaktion hos läsaren. Vilket är alltså det viktigaste — formen eller innehållet? Detta är det dilemma som varje översättare ställs inför.

Vad kan vara till hjälp?

Om du är översättare eller hoppas på att bli en sådan, vad kan du då göra för att förbereda dig? Det är uppenbart att du framför allt måste ha god kunskap i de språk med vilka du arbetar. Men vad innebär det att ha god kunskap i ett språk? Eftersom ett språk är oskiljaktigt bundet till sin kulturella bakgrund, förordar en välkänd europeisk yrkesöversättare att en översättare måste odla ”förmågan att höra dolda citat, de dämpade ekona från den klassiska litteraturen på det berörda språket, dess ordstäv och dess dialekter”. Han rekommenderar att ”den som översätter från engelska åtminstone bör vara väl insatt i bibeln, Shakespeare, Alice i Underlandet och de vanligaste barnvisorna”.

Du kan också göra dig rustad genom att bekanta dig med de människor för vilka du översätter. Bege dig ut bland dem och tala med dem. Lyssna till vad de säger och var uppmärksam på hur de tänker. Kommer de att förstå högtravande ord eller främmande ord? Eller bör du i stället använda uttryck som de är mera hemmastadda med?

Att läsa god litteratur, både på originalspråket och i översättning, är till mycket stor hjälp. Det kan vara mycket lärorikt för dig att jämföra originalet med översättningen och på så sätt lära av det som yrkesöversättarna gör. Kom även ihåg att språket aldrig är statiskt; det utvecklas och förändras. Översättaren måste därför vara observant på nya tendenser och nya ord.

I likhet med allting annat resulterar övning i att man går framåt. För att kunna göra framsteg är det emellertid värdefullt med rådgivande kritik och förslag från någon som är kvalificerad. Och du måste naturligtvis vara villig att ta emot och tillämpa detta — ödmjukt och tålmodigt. Att tillägna sig färdigheter som översättare är något som aldrig når fullbordan. Det finns mycket stora likheter med konsten. Det är bara till ett visst stadium som skolning kan ges; resten beror på dig själv.