Braskamin — något för dig?
”VI SKALL sitta framför brasan under ruggiga, kyliga kvällar, medan kaffepannan eller en kastrull med soppa eller chilistuvning står och puttrar på kaminen, och det skall bli underbart!”
Romantiska tankar som denna har, i förening med de alltför efterhängsna prishöjningarna på brännolja, drivit många husägare att ta en närmare titt på braskaminer som ett alternativt sätt för uppvärmning av huset. Beräkningar som man gjorde i Sverige år 1975 på omkring 800.000 småhus visade att drygt 80.000, eller 10 procent, var utrustade med någon typ av kamin eller lokal eldstad för vedeldning, och ökningen av kaminer år 1980 var drygt 10.000.
Av liknande beräkningar som man gjort i USA på industrisidan framgår det att 5.000.000 amerikanska bostäder, eller omkring 7 procent, redan är försedda med kamin eller eldstad för vedeldning och att antalet ökar med omkring en och en halv million varje år. I Canada, Sovjetunionen och Skandinavien är braskaminer populärare än någonsin, och rapporterna visar att vedkaminer även i England ”haft sådan åtgång att de sålts till drygt 100.000 engelska hem under de senaste åren”.
En ny generation kaminer
Till skillnad från tidigare modeller är moderna kaminer lufttäta och förbränner veden långsamt, vilket kräver färre påfyllningar. Sinnrika konstruktioner har bidragit till att förhindra att en stor del av värmen försvinner genom skorstenen; de har en verkningsgrad på 50 till 60 procent. Detta står sig väl vid en jämförelse med den verkningsgrad som gas- eller oljebrännare har. En sådan kamin är emellertid inte billig, och installationen av den kan också vara kostsam.
Tillgången och priset på ved är också betydelsefulla faktorer, när man beräknar de ekonomiska fördelarna med vedkaminer. Som en jämförelse kan sägas att en kubikmeter travad ved har omkring samma bränslevärde som 150 liter eldningsolja. I Norrland och i de skogrika områdena i mellersta Sverige finns det gott om ved, och den är relativt billig. I vissa län i mellersta Sverige finns det till exempel ett lövvedsöverskott, som hopats under de senaste 10—15 åren på grund av eftersatta gallringar, och därför är det bra att en del av detta överskott tas till vara som bränsle.
I vissa landsbygdsområden i USA och i vissa småstäder finns det också gott om ved, som är ganska billig. I New England använder sig till exempel nästan 50 procent av bostäderna, helt eller delvis, av ved som bränsle. I stora städer i USA liksom i Sverige kan emellertid vedpriser och problem i samband med anskaffning och lagring av veden göra att vedkaminer blir opraktiska. Dessutom finns det stränga brandskyddslagar och säkerhetsföreskrifter som måste iakttas.
Faror och risker
Beträffande säkerheten finns det ännu så länge ingen officiell information tillgänglig om en jämförelse mellan braskaminer, oljeeldning och värmesystem med gas eller elektricitet. När det gäller vedeldning och braskaminer har emellertid Konsumentverket i Sverige gett ut en liten handbok, som bland annat behandlar brandrisker och praktiska frågor. Den beskriver också olika typer av braskaminer.
Enligt ett svenskt försäkringsbolag inträffade fem dödsfall år 1981 i samband med braskaminer. Ett fackligt förbund uppger att det bland 800.000 undersökta småhus i Sverige, vilka eldades med ved, inträffade drygt 250 bränder åren 1979 och 1980. De främsta orsakerna till bränder är eldstaden — 40 procent av fallen — och rökkanalen — nästan 50 procent. Enligt en rapport från ett amerikanskt försäkringsbolag svarade olämpligt bruk och underhåll av vedkaminer för 15 procent av eldsvådorna i bostäder i New Hampshire i USA och kom på tredje plats, när det gällde brandorsaker i bostäder i Oregon. Brännskador och dödsfall i samband med vedkaminer har också ökat markant under de senaste åren.
Allteftersom fler och fler människor börjar använda vedkaminer, blir luftföroreningarna ett allt allvarligare problem. Enligt en svensk undersökning kan närheten till andra hus — till exempel inom radhusområden —, topografin och andra faktorer medföra att utspädningen av röken inte hinner bli tillräcklig innan den når grannen, som då får in farliga partiklar i sin bostad. I vissa samhällen i Vermont i USA rapporteras det att ”man knappt kan se på grund av all röken”. I Portland i Oregon avslöjar ett prov att 36 procent av alla stoftpartiklar i luften som man inandas kommer från rök som härrör från vedeldning, och denna rök liknar cigarrettrök — en hälsorisk — i fråga om kemisk sammansättning. Många delstater i USA har redan lagar som begränsar användningen av braskaminer, och Clean Air Act (en förordning om luftföroreningar) i England förbjuder vedeldning i London och andra storstäder.
För att minska utsläppen av farliga stoftpartiklar bör man enligt den svenska undersökningen ha en så hög förbränningstemperatur som möjligt. Låg förbränningstemperatur och därmed också ofta långsam förbränning ger alltså högre utsläpp av farliga partiklar. Om förbränningstemperaturen är hög, måste eldstaden, rökkanalen och förbindelsedelen mellan eldstaden och rökkanalen vara i oklanderligt skick, installerade på rätt sätt och isolerade enligt gällande normer. Om man börjar använda vedeldning, vare sig det sker i stor eller liten omfattning, bör man låta brandchef eller sotare kontrollera eldstad och rökkanal. Denna kontroll bör göras även på äldre hus, där det redan finns anordning för vedeldning — i synnerhet om man inte eldat med ved under de senaste åren — därför att skador, kanske i form av läckage, kan ha uppstått på exempelvis rökkanalen.
När du nästa gång känner dig upptänd för vedeldning, antingen det beror på oljeräkningen eller på att du känner dig lockad av romantiska brasor, överväg då noga för- och nackdelar och tänk efter om en braskamin verkligen är någonting för dig.