Vad säger kyrkosamfunden och andra?

Religion — en kraft för fred eller för krig?

VI LEVER i vetenskapens och teknologins tidsålder. Likväl är religionen fortfarande en mäktig kraft i människors liv och i världspolitiken. De flesta människor tillhör fortfarande någon religion, och fortfarande tror man allmänt att all religion verkar till godo för mänskligheten.

Emellanåt kommer de olika religionerna samman och talar om fred. I augusti 1979 sammanträffade till exempel 338 delegater från 47 länder i Princeton i New Jersey i USA för den tredje världskonferensen rörande religion och fred. De representerade alla de större religionerna i världen: buddister, hinduer, judar, konfucianer, kristna, muslimer, shintoister, zoroastrier och andra.

Vid sådana sammankomster ger de religiösa ledarna uttryck åt sitt stora intresse för världsfreden, och det talas mycket om de olika religionernas bidrag till den. Gång på gång kommer emellertid talarna till samma slutsats: alla lever inte som de lär.

Swami Ranganathananda från Calcutta i Indien talade om hinduismens roll när det gäller världsfreden och sade: ”Ett studium av religionens mål och syften uppenbarar att den i hög grad är en förespråkare för fred. Ändå visar redan ett flyktigt studium av religionens historia att alla världens religioner i olika utsträckning har bidragit till krig såväl som till fred.”

Professor K. G. Saiyadain från New Delhi i Indien sade: ”I mänsklighetens historia har så många stridigheter och förföljelser uppstått och så många krig utkämpats i religionens namn att många verkligt välmenande personer har vänt sig bort ifrån den och är ovilliga att söka dess medverkan i sina strävanden för fred.” Därefter fortsatte professorn, som själv är muslim, att säga följande om den islamiska religionen: ”När jag talar om islam och dess bidrag till freden ... , vill jag på intet sätt försvara de vilseledda eller ogudaktiga muslimska ledare och andra som kan ha vikit av från den rätta vägen och trotsat islams hävdande av fred som det enda rätta levnadssättet.”

John H. Burt, en präst från Ohio, i USA talade om kristenhetens roll i samband med världsfreden och sade att de kristnas meritlista i själva verket är ”en redogörelse som är full av sorgliga och trolösa kapitel när det gäller krig”.

Dessa uttalanden manar verkligen till eftertanke. Men ännu mer tankeväckande är frågan: Är religionen en kraft för fred eller för krig? Vad visar fakta?

[Infälld text på sidan 3]

Människor har förlorat förtroendet för religionen på grund av alla de krig som utkämpats i dess namn