Bortom vetenskapens räckvidd
”DET ligger en fara i den starka tonvikt som läggs på vetenskapen i dag.” ”Att förneka att det finns något av värde bortom vetenskapens upptäckter är absurt.” Dessa varnande ord av Vannevar Bush, som ibland kallas den moderna datorns fader, är verkligen aktuella. Vetenskapen har inte svar på allt. Det finns viktiga sanningar bortom vetenskapens räckvidd. Vilka är de?
Vetenskapen och Gud
En biokemist som under en lång tid var verksam vid Columbia University i New York, Erwin Chargaff, sade en gång: ”Naturvetenskapen är inte ett instrument till att undersöka det ofattbara; [inte heller är det] dess uppgift att avgöra om det finns eller inte finns någon Gud.” Är det så?
Albert Einstein, den mest kände vetenskaplige teoretikern under detta århundrade, förmåddes att tala om ”en ande [som] är uppenbar i universums lagar — en ande som är vida överlägsen människans”. Och på senare tid har det berättats att den begåvade brittiske astronomen Fred Hoyle har övergått till att tro på att det finns en skapande kraft, sedan han räknat ut att det är matematiskt omöjligt att liv skulle kunna uppstå i universum av en slump.
Dessa exempel illustrerar i viss mån sanningen i bibelordet: ”Hans [Guds] osynliga egenskaper ses ... tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda.” (Romarna 1:20) Chargaff hade dock rätt när han sade att det finns gränser för vad vetenskapen kan lära oss om Gud. Varken Einstein eller Hoyle kunde genom vetenskapen urskilja mer än det faktum att det måste finnas en Gud som har organiserat detta. Vi måste vända oss till bibeln för att kunna lära oss vem denne Gud är och vad hans uppsåt är. All sådan kunskap är sanning som ligger bortom vetenskapens räckvidd.
Vetenskapen och framtiden
Vetenskapen kan inte heller förutse framtiden. Den kan inte ens förutse verkningarna av sina egna upptäckter. När DDT utvecklades, hoppades man till exempel att detta nya vapen för alltid skulle lösa problemet med skadeinsekter. Det skulle skydda växter och hålla insekter som sprider sådana sjukdomar som malaria under kontroll. Den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung sade dock att denna ”mänsklighetens välsignelse”, ”en prestation inom kemin som man inte hade kunnat drömma om”, senare blev ”en ganska tvivelaktig välsignelse. ... DDT:s segermarsch genom Tyskland är över.” Och så är fallet inte bara i Tyskland, utan också i många andra länder där användningen av DDT har förbjudits. Vetenskapen kunde inte förutse de negativa verkningar detta medel skulle få på andra livsformer, däribland människan.
Kom också ihåg Alfred Nobel, som instiftade nobelpriset. Han var en fridens man, men ändå uppfann han dynamiten. Varför det? Han skrev till en vän: ”Jag skulle vilja uppfinna ett ämne eller en maskin med en sådan fruktansvärd förmåga till massförstörelse att krig därigenom för alltid skulle göras omöjligt.” Två världskrig efter Nobels död har visat att hans uppfinning inte hade den verkan han hade hoppats på.
Albert Einstein hoppades också att utvecklingen av atombomben, som i hög grad grundar sig på hans teorier, för alltid skulle eliminera krigets faror. Men bittra krig utkämpas fortfarande, och civilisationen befinner sig ovanpå en kärnvapenkruttunna, skräckslagen över tanken att någon kommer att tända stubinen. Kort före sin död uppges Einstein ha sagt: ”Om jag bara hade vetat, så skulle jag ha blivit låssmed.”
Det ligger en tragisk ironi i det att vetenskapen som har förbättrat levnadsförhållandena för så många millioner människor också har framställt de medel genom vilka människan kan förinta sig själv. Om vetenskapsmännen bara hade kunnat förutsäga framtiden! Det kan de naturligtvis inte, men bibeln gör det.
Bibeln och framtiden
Begrunda bara några få exempel från det förgångna där bibeln exakt har förutsagt vad som skulle hända. I Daniels bok, en del av bibeln som skrevs under det babyloniska väldets tid, på 500-talet f.v.t., upptecknades en profetia som förutsade att Persien och sedan Grekland skulle bli världsvälden efter Babylon. Sedan förutsade den att det stora grekiska väldet skulle delas i fyra mindre riken, och den beskrev på ett övertygande sätt det järnliknande romerska väldet som därefter skulle komma. (Daniel 7:1—8; 8:3—8, 20—22) Allting skedde så som det hade förutsagts.
En intressant förhandssyn om framtiden hade att göra med staden Tyrus, norr om Israel. Hesekiel förutsade att Tyrus skulle förstöras av Nebukadnessar och gav följande detaljer om dess slutgiltiga öde: ”Så skall jag sopa bort själva dess grus och förvandla staden till en kal klippa. ... Stenarna, trävirket och gruset skall man kasta i havet. ... Jag låter ... de stora vattnen täcka dig.” (Hesekiel 26:4, 12, 19) Inträffade detta?
Ja, det gjorde det. En tid efter det att kung Nebukadnessar hade tillintetgjort Jerusalem kom han mot Tyrus och besegrade staden. Tyrus försvann dock inte helt och hållet. Dess invånare flydde till en ö utanför kusten, vilken de befäste. Sedan, nästan tre hundra år senare, besegrade Alexander den store vad som då hade blivit östaden Tyrus. För att hans armé skulle kunna angripa ön tog han ruinerna av den gamla staden på fastlandet och kastade dem i havet för att göra en vägbank ut till östaden. Således uppfylldes profetian i detalj på ett anmärkningsvärt bokstavligt sätt. Den gamla staden Tyrus’ grus sopades bort, och stenarna, trävirket och gruset kastades i vattnet.
Ännu mer anmärkningsvärda är profetiorna om Jesus Kristus. Bibeln förutsade inte endast vid vilken tid han skulle komma som Messias, utan också vad han skulle göra och till och med hur han skulle dö. Jesu hela liv var en uppfyllelse av profetior skrivna hundratals år i förväg. — Daniel 9:24—27; Jesaja 53:3—9; 61:1, 2.
Också i dag kan de som studerar bibeln se anmärkningsvärda uppfyllelser av profetior i de nutida politiska skeendena. (Se till exempel Matteus 24:7—15 och Lukas 21:25—28.) Och när de läser Paulus’ ord i det andra brevet till Timoteus, kapitel tre, verserna ett till fem, ser de en mycket exakt beskrivning av den här världens urartade moraliska klimat. Men bibeln förutsäger dessutom saker och ting om vår framtid.
Den förutsäger en häpnadsväckande lösning på världens nuvarande politiska kris. Den säger om våra dagars rivaliserande världshärskare: ”I de kungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet skall förstöras, och vars makt inte skall bli överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå evinnerligen.” — Daniel 2:44.
Det finns många skäl till att vi kan tro på detta löfte. Inte minst att alla profetior i bibeln tills nu har visat sig vara sanna. Men tänk efter vad detta innebär. Det betyder att Guds rike snart kommer att tillhandahålla endast en regering för hela jorden, en regering som skall ersätta dagens nationalistiska, stridande regeringar. Vilken skillnad det kommer att innebära!
Vetenskapliga framsteg kommer till exempel inte längre att användas av politiker till förstörelsebringande ändamål. Detta rike kommer också att utföra samma kraftfulla gärningar som Jesus gjorde när han var på jorden. Vetenskapen kan bota grå starr, men den kan inte återställa synen åt någon som fötts blind. Jesus gjorde det. (Johannes 9:1—12) Vetenskapen kan framställa konstgjorda kroppsdelar, men den kan inte återställa en förtvinad hand eller fot. Jesus gjorde det. (Matteus 12:10—13) Vetenskapen har gjort stora framsteg som lett både till förbättrade sorter av sädesslag och till ökade skördar. Men Jesus mättade mer än fem tusen människor med fem bröd och två fiskar. (Matteus 14:15—21) Vetenskapen kan också återge livet åt en drunknad människa eller ett offer för en hjärtattack — om de får tag i henne i tid. Men Jesus förde en man som hade varit död i fyra dagar tillbaka till livet! — Johannes 11:39, 43, 44.
Vad som kanske var ännu mer anmärkningsvärt var dock den verkan Jesu läror hade på människor. Den våldsamme förföljaren Saulus blev den långmodige aposteln Paulus. Den impulsive fiskaren Petrus blev en mogen, ansvarskännande apostel. Omoraliska människor blev moraliska. Familjer blev kärleksfullare. Enskilda individer i fiendenationer blev bröder i tron. Sådana förändringar ligger långt bortom vetenskapens förmåga.
Även om vetenskapen kan göra livet angenämare på många sätt, kan således mycket mer göras genom Guds kraft. Och under Guds rike kommer man att få uppleva den fulla verkan av denna kraft. Bibeln lovar: ”Han [Gud] skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” — Uppenbarelseboken 21:4.
Nej, människan kommer inte att återvända till en förvetenskaplig tid. Människan kommer i stället att till evigt gagn för sig själv kunna bruka all vetenskaplig kunskap från det förgångna, nutiden och framtiden som är värd att ta till vara, utan att hämmas av de skadliga tendenser som vetenskapen inte har kunnat ta bort — men som Gud kommer att ta bort. Vi är tacksamma för vad vetenskapen har uppenbarat för mänskligheten. Men vi är ännu mer tacksamma för att det finns en sanning bortom vetenskapens räckvidd, en sanning som Gud har gett oss tillgång till och som leder till evigt gagn för dem som söker den.
[Infälld text på sidan 10]
Om sin andel i utvecklandet av atombomben uppges Einstein ha sagt: ”Om jag bara hade vetat, så skulle jag ha blivit låssmed”
[Ruta på sidan 11]
Här följer några frågor som ligger bortom vetenskapens räckvidd:
● Vem är Gud och hurdan är han?
● Vad har Gud för uppsåt?
● Vad har framtiden i beredskap?
● Vilket är det bästa sättet att uppträda mot våra grannar?
● Vilka personlighetsdrag är det bäst att ha?
● Hur kan vi utveckla dem?
Lyckligtvis besvarar bibeln sådana frågor som när allt kommer omkring är viktigare än de frågor vetenskapen ger svar på, sådana frågor som: ”Vad är materien uppbyggd av?” och ”Hur långt bort är solen?”