Varifrån kommer alla våra språk?
FÖRESTÄLL dig hur livet skulle gestalta sig utan språk — inga vänliga samtal, inget utbyte av nyttiga kunskaper och erfarenheter, och inte heller skulle du nu kunna läsa denna tidskrift. Och det viktigaste av allt, Guds ord skulle inte finnas i tryckt form till mänsklighetens vägledning, tröst och hopp.
Hur skulle denna värld kunna fungera utan språk? I dag talas närmare tre tusen språk runt om på jorden, och mer än ett tusen av dessa talas i Afrika. Hur utvecklades alla dessa språk? Var de forntida språken enkla och okomplicerade, och är de moderna språken mer förfinade? Och på tal om komplicerade språk, hur tror du det förhåller sig med sådana språk som sanskrit och zulu?
Ett litet barn lär sig tala ett eller flera språk vid tre års ålder. Somliga anser detta vara den svåraste intellektuella prestation en människa någonsin ställs inför. ”Människans språk är en hemlighet; det är en gudagåva, ett mirakel”, skrev den berömde ordboksförfattaren Ludwig Koehler. Boken LIV, utveckling (Svalan/Life Naturbiblioteket) säger beträffande människans förfäder: ”De [blev] till slut under det naturliga urvalets bistra krav tvungna att utveckla ett system av inbördes kommunikation. ... En apmänniska, som levde för en miljon år sedan, ... behärskade möjligen några få språkljud.” Man frågar sig därför: Är språken en mänsklig uppfinning eller en gåva från Gud?
Utvecklades språken verkligen ur någon apmänniskas grymtningar och brummanden? I så fall borde de forntida språken varit enkla och primitiva och de moderna språken blivit mer komplicerade och effektiva. Språkforskare säger att omkring 50 procent av jordens invånare talar språk tillhörande den indo-europeiska språkfamiljen. Till de äldsta kända språken i denna familj hör sanskrit och grekiska. Hurdana är dessa forntida språk i jämförelse med de moderna språken?
Tänk till exempel på grekiskan, där det finns ett överflöd av litteratur från antiken. ”Vi har inga belägg för att ett outvecklat språk långsamt utvecklade en litteratur från en primitiv begynnelse”, skrev dr B. F. C. Atkinson, som är expert på grekiska språket. Beträffande den grekiske skalden Homeros’ verk, som skrevs omkring år 800 f.v.t., sade han att de ”står i särklass, inte bara i den grekiska litteraturen genom tiderna, utan också i världslitteraturen över huvud taget”.
Sanskrit, som numera är ett dött språk, talades förr i Indien. Den äldsta litteraturen på detta språk går tillbaka till omkring år 1100 f.v.t., men europeiska språkforskare upptäckte inte språket förrän för omkring två hundra år sedan. En av dessa forskare, sir William Jones, skrev: ”Sanskrit har, förutom att det är mycket gammalt, en underbar struktur; mer fullkomlig än grekiskan, mer ordrik än latinet och mer utsökt förfinad än något av dessa språk. Det har likväl en så stark släktskap med dem båda i fråga om verbstammar och grammatiska former att denna omöjligen kunnat uppstå av en slump.”
En annan viktig språkfamilj är den semitiska. Det språk som vi i våra dagar kallar hebreiska och som tillhör denna familj är uppenbarligen det äldsta av dessa språk. Bibeln började skrivas på hebreiska år 1513 f.v.t. Hurdant är detta språk i jämförelse med de moderna språken?
Hebreiska är ett mycket uttrycksfullt och koncist språk, på vilket man med några få ord kan beskriva en händelse på ett livfullt sätt. Hebreiskans ordförråd är mästerligt konstruerat och innehåller ord som inbegriper människans sinnen: synen, hörseln, känseln, smaken och luktsinnet. På detta sätt skapar orden en inre bild i åhörarens eller läsarens sinne. På grund av att det är så koncist är det vid översättning till andra språk ofta nödvändigt att använda extraord för att återge den fulla innebörden av det hebreiska verbet. Ta som ett exempel den första versen i den välbekanta tjugotredje psalmen: ”Herren [Jehova] är min herde, mig skall inget fattas.” På svenska är detta en mening med åtta ord, med sammanlagt trettiofem bokstäver, medan den på hebreiska kan uttryckas i fyra ord med bara tretton bokstäver. Enastående effektivt, eller hur?
Av de något över ett tusen språk som talas i Afrika uppvisar omkring tre hundra anmärkningsvärda likheter i fråga om språkens ovanliga grammatiska struktur. De utgör de så kallade bantuspråken och talas i större delen av området söder om ekvatorn. ”Bantu”, som betyder ”folk”, är ett ord som är gemensamt för dessa språk, härav namnet ”bantuspråk”. Språkforskare tror att bantuspråken härstammar från ett urspråk som talades i Västafrikas inre delar för mer än två tusen år sedan.
Ett av bantuspråken är zulu, det mest utbredda språket i södra Afrika. Hurdant är detta språk i jämförelse med modern afrikaans, som härstammar från holländskan och har blivit ett av Sydafrikas officiella språk? Zulu har mycket mer komplicerad grammatik, och det är svårt att lära sig språket som vuxen; få engelsmän och afrikander (vita som är födda i Sydafrika) har lyckats lära sig det. År 1927 publicerade Clement Doke en lärobok i zulu, Text-Book of Zulu Grammar, som tjugosju år senare, i femte upplagan, innehöll följande ord av författaren: ”Med detta språk förhåller det sig så, att ju mer man studerar det, desto mer finner man att förundra sig över. ... Jag har bara skrapat på ytan när det gäller många av de fenomen som finns i överflöd i detta rika bantuspråk.”
Vad visar ovanstående fakta? Som evolutionisten Ashley Montagu medgav: ”Många ’primitiva’ språk ... är ofta bra mycket mer komplicerade och mycket effektivare än de språk som tillhör så kallade högre civilisationer.” Det är uppenbart att språken inte haft en primitiv begynnelse.
För att avgöra denna fråga om språkens ursprung kan vi läsa följande samtal, som nedtecknades på det hebreiska språket för omkring 3.500 år sedan:
”Då sade Mose till Herren [Jehova]: ’Ack Herre, jag är ingen talför man. ... Jag har ett trögt målföre och en trög tunga.’ Herren sade till honom: ’Vem har gett människan munnen ... ? Är det inte jag, Herren? Så bege dig nu iväg, jag skall vara med din mun och lära dig vad du skall tala.’” — 2 Moseboken 4:10—12.
Nu uppstår frågan: Om talförmågan är en gåva från Gud, hur uppstod då skillnaderna mellan de olika språken?
Att grupper av folk varit isolerade från varandra är en faktor. Nya situationer har krävt att nya ord bildats. Nya dialekter har börjat ta form. Det är inte svårt för den som studerar språk att urskilja att alla tungomål inom en språkfamilj härrör från en gemensam källa. Men hur uppstod de omisskännliga skillnaderna språkfamiljerna emellan?
Det är intressant att lägga märke till vad språkforskaren Henry Rawlinson skrev: ”Om vi till vår ledning bara skulle ha de språkliga stigarnas vägskäl och inte alls beaktade Skriftens berättelse, skulle vi ändå ledas till att stanna för Sinears slättland såsom det centrum, varifrån de olika grenarna hade strålat ut.”
Denna iakttagelse stämmer överens med bibeln, som visar att Gud skapade den första människan med ett språk och förmågan att använda det väl. Det sägs där att ”hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt” efter floden på Noas tid. Men så småningom förenade sig ohörsamma människor, som alla talade detta gemensamma språk, i ett fördärvligt projekt. I stället för att sprida sig utöver jorden, som Gud hade befallt, samlades de i Sinears slättland och började bygga en stad, Babel, och ett torn för falsk tillbedjan.
För att driva igenom sin vilja ingrep Skaparen mot de upproriska stadsbyggarna. I 1 Moseboken 11:9 läser vi: ”Därav fick den namnet Babel, eftersom Herren [Jehova] där förbistrade hela jordens tungomål. Därifrån spred också Herren [Jehova] ut dem över hela jorden.”
I våra dagar har Skaparens vishet gjorts tillgänglig vitt och brett genom att hans ord, bibeln, nu översatts till mer än 1.700 språk, vilket representerar omkring 97 procent av jordens befolkning.
Bibelns förklaring till språkens uppkomst är förnuftig och i överensstämmelse med fakta. Evolutionisternas teorier om att de uppstått ur ”apmänniskors grymtningar och brummanden” strider mot fakta.
Ett litet barns förmåga att lära sig föräldrarnas språk är en underbar gåva från Gud. — Jakob 1:16, 17.
[Bild på sidan 21]
Ett litet barn lär sig tala ett eller flera språk vid tre års ålder
[Bild på sidan 23]
I Babel uppstod nya språk, från vilka våra dagars språk härstammar