När kommer terrorn att upphöra?

I SÅDANA länder som Förenta staterna, där organiserad terrorism sällan kommer till synes, finns det likväl mänskliga tidsinställda bomber som preparerats för att explodera i raskravaller, ungdomsrevolter eller andra former av social anarki. Dessa uppror skakar den sociala och politiska strukturen också i starka nationer. De fruktar att professionella agitatorer kan komma att ta kontrollen över upprorsmakarna och leda dem hän emot organiserad terrorism.

I somliga länder är terroristerna utrustade med moderna vapen. Dessa varierar från raffinerade, snabbskjutande automatvapen, högexplosiva bomber, rysktillverkade SAM-raketer och handburna luftvärnsraketer till hela den arsenal av vapen för luft- och landstrider som PLO haft till sitt förfogande i striderna med Israel. I de flesta länder finns det kemiska vapen som kan förgifta hela städers vattenförråd. Men mest av allt fruktar nationerna den dag då någon terroristgrupp kan komma i besittning av en atombomb. Skulle de då kunna hålla hela nationer som gisslan? Eller kanske lura nationer att tro att den ena nationen har angripit den andra?

Fruktan är terroristernas främsta vapen. Fruktan för döden gör människohjärtan klenmodiga i de mäktigaste nationer. När ryktet spred sig att överste Khadaffi (som av de amerikanska ledarna betraktas som terrorist) hade sänt ”lejda mördare” till Förenta staterna för att döda president Reagan och andra (som Khadaffi betraktar som terrorister), rapporterade en nyhetsbyrå i Washington att ”något liknande den libyska paniken har aldrig gripit denna stad, åtminstone inte i fredstid”.

Till alla med bittra hjärtan

Finns det då inget sätt att förjaga fruktan? Inget medel att minska misstänksamheten, hatet och bitterheten som förgiftar människors hjärtan? Kanske hoppades människor på en sådan välsignelse när de prydde muren mitt emot FN-byggnaden med följande ord ur bibeln:

DÅ SKALL DE SMIDA SINA SVÄRD TILL PLOGBILLAR OCH SINA SPJUT TILL VINGÅRDSKNIVAR: FOLKEN SKALL EJ MER LYFTA SVÄRD MOT VARANDRA OCH INTE MER LÄRA SIG ATT STRIDA

Två profeter som levde samtidigt, Jesaja och Mika, tecknade ner de orden mer än 700 år före Kristus. (Jesaja 2:4; Mika 4:3) I sin fruktansvärda fientlighet kan somliga människor och nationer förakta det som bibeln säger. Men bibeln är lika litet en ”judisk bok” som den är en ”kristen bok”. Låt oss blicka längre tillbaka i historien, innan det fanns några judar. Gå tillbaka till ungefär 2.300 år före Kristus — till Noas son Sem. Bibelns Gud är ”Jehova, Sems Gud”, sägs det i 1 Moseboken 9:26 (NW). Det är sant att Sem var förfader till Eber, judarnas stamfader. Men enligt bibelforskare var Sem också stamfader till assyrierna, kaldéerna, elamiterna, araméerna och lydierna. Dessa forntida folk bebodde delar av de områden som nu utgör Iran, Irak, Saudiarabien, Jordanien, Syrien och Turkiet. På den tiden hade Jehova, Sems Gud, sina vittnen i dessa länder.a

Han har sina vittnen i de länderna också i dag. De finns i själva verket över hela jorden. Millioner Jehovas vittnen är förenade i en världsomspännande fred. Många av dem var en gång lika dem som flydde till den unge David, när han själv var på flykt undan kung Saul i Israel. ”Och till honom församlade sig alla slags män som var i något nödläge, alla som ansattes av fordringsägare och alla missnöjda, och han blev deras hövding.” Vid två tillfällen blev David uppmanad att mörda Saul. Med tiden blev David kung, men inte genom terroristtaktik. — 1 Samuelsboken 22:2; 24:5—7; 26:8—11; 2 Samuelsboken 5:1—3.

Människor som satt sitt hopp till Förenta nationerna kanske inte inser att det de ristat in på muren vid den öppna platsen framför FN-byggnaden är en gudomlig profetia. Den kommer utan tvivel att gå i uppfyllelse, men inte på det sätt melioristen tror — den som menar att världen har en naturlig benägenhet att bli bättre och, framför allt, att den kan förbättras genom människors ansträngningar. Profetian syftar på Guds rikes ankomst. Människor kan inte upprätta detta rike åt Gud genom politiska medel. Den Allsmäktige frambringar sitt rike från himmelen genom sin Son, arvingen till ”Davids tron”. — Lukas 1:32; Jesaja 2:2—4; Daniel 2:44; 7:13, 14.

Innan detta rike börjar utöva fullt herravälde över jorden, låter Gud sina vittnen förkunna det som ett vittnesbörd för alla nationer. De människor som ger gynnsamt gensvar till dessa goda nyheter visar redan nu att de med hjälp av Guds kraft kan förvandla sin krigiska anda till en anda av fred. De lär sig inte längre att strida.

Två andra av bibelns profeter, Hesekiel (38:21) och Sakarja (14:13), förutsade att det till sist skulle bli så att den enes hand skulle lyftas mot den andres, när denna världsordning gick mot sitt slut. Vem vet vilken roll terrorismens ”inre strider” kan komma att spela härvidlag? Men denna världens sätt att befria människors hjärtan från bitterhet och oförrätter bara genom att utgjuta deras livsblod behöver inte vara ditt sätt. I vilket land du än bor, och vilka förhållanden du än lever under — varför inte låta Jehovas vittnen dela med sig åt dig av den exakta kunskapen i bibeln, genom vilken själva vår natur kan förvandlas till en ny personlighet, ”skapad enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och lojalitet”? — Efesierna 4:22—24, 31, 32.

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 9]

Människor som rättar sig efter Guds ord lär sig inte mer att strida