Ungdomar frågar:
Hur kan jag förebygga besvikelse?
”DET enda jag gör är att plugga för skrivningar”, säger Kenny. ”Det är hela tiden en ständig press, och mina föräldrar ställer så stora krav på mig.” Men vad som är ännu värre än pressen att lyckas är besvikelsen när man misslyckas. Som 12-åriga Debbie uttryckte det: ”Det behövs bara att jag får underkänt på en skrivning för att jag skall börja gråta.”
Men att få underkänt på en skrivning är antagligen varken den första eller den sista stora besvikelsen för dig. Du kanske försöker yttra dig intelligent om något och blir avspisad som ett ”barn” av en vuxen. Du kanske vill ha de där moderiktiga kläderna, som alla andra i skolan är klädda i, och så säger dina föräldrar att de bara inte har råd att köpa dem.
Men det finns ingenting som så kan locka fram det bästa (eller sämsta) hos dig som en stor missräkning. Besvikelsen kan således vara det eldprov som frambringar styrkan i den kristna personligheten. Men det är inte så lätt att vara filosofisk när man har blivit ordentligt ”nedtryckt i skoskaften”. Bibeln säger att ”förlängd väntan tär på hjärtat”. (Ordspråksboken 13:12) Och när förväntningarna inte alls blir uppfyllda, kan kampviljan och självförtroendet få sig en ordentlig törn.
Ta till exempel kung Ahab i det forntida Israel. I närheten av hans hus fanns det en vingård, som han önskade göra om till en trädgård. Han gick till ägaren och sade: ”Låt mig få din vingård. ... Jag vill ge dig en bättre vingård i stället, eller om dig så behagar, vill jag ge dig pengar som betalning för den.” Ägaren svarade: ”Det är otänkbart för min del, från Jehovas ståndpunkt sett, att jag skulle ge mina förfäders ärftliga besittning åt dig.” (NW) Du förstår, i Israel betraktade man land som en helig arvedel från Gud. Det fick inte säljas för beständigt. — Se 3 Moseboken 25:23—28.
Men kungen var tydligen så van vid att man uppfyllde hans minsta önskan att när han inte kunde få sin vilja igenom, gick han hem ”missmodig och vred”. Barnsligt lade han sig ”på sin säng och vände bort sitt ansikte och åt ingenting”. — 1 Kungaboken 21:1—4.
Även om det är uppenbart att Ahabs sätt att ta itu med sin situation inte var det bästa, så finns det ingen av oss som kan undgå ett visst mått av besvikelse. Men vissa missräkningar kan man förebygga, om man är lite förutseende! Hur då?
Att sikta för högt
Det är sällan ”förlängd väntan” som gör att man blir besviken, utan snarare att man har för stora förväntningar. Ibland är det bra att ha höga mål, att ”sikta mot stjärnorna”. Men om man alltid förväntar att vara bäst, kommer man bergsäkert att bli besviken. Ingen av oss undgår att påverkas av ”tid och oförutsedd händelse”. (Predikaren 9:11, NW) Salomo sade vidare att ”vishet är hos de blygsamma”. (Ordspråksboken 11:2, NW) En blygsam människa besparas ofta den plåga som kommer av misslyckande, eftersom hon känner sina begränsningar. Hon sätter upp blygsamma och realistiska mål.
Att få ett jobb kan till exempel vara ett bra mål. Men i våra dagar, när det är så ont om jobb, lönar det sig att vara villig att ta de mindre populära jobben. En ungdom som inte lyckades få någon fast anställning satte i gång med att klippa gräsmattor och skotta snö. Han säger fortfarande: ”Visst önskar jag att jag hade ett riktigt arbete!” Men de pengar han tjänar är helt riktiga, och erfarenheten är ovärderlig.
Hur är det då med dina kläder? Somliga ungdomar pockar på att bara ha vissa märkesvaror eller det allra senaste modet. Men måste man verkligen vara klädd från topp till tå i märkesvaror för att vara snyggt klädd? Så varför gå omkring och sura om dina föräldrar inte har råd att betala orimliga priser för dina kläder? Genom att köpa förståndigt kan du trots allt klä dig rätt snyggt och samtidigt bespara både dig själv och dina föräldrar en massa bekymmer.
En yngling vid namn Paul pekar på en annan vanlig orsak till besvikelse. ”Ibland när man börjar tala med en vuxen”, säger han, ”är det som att tala till en vägg.” Du kanske också, förståeligt nog, känner dig förödmjukad när vuxna — och framför allt då dina föräldrar — inte verkar ta dig på allvar. Visst händer det att föräldrar inte lyssnar. De låter en kommunikationsklyfta utvecklas. Men lyssnar du alltid så uppmärksamt på dem? Kan det möjligen vara så att ni brister på ömse håll när det gäller detta?
Bibeln beskriver en man vid namn Timoteus som antagligen var lite över trettio år, när han fick höra: ”Låt ingen någonsin se ner på din ungdom.” Han kunde inte ens vid sin ålder utan vidare kräva äldre människors respekt. Han måste bli ”ett exempel för de trogna i tal, i uppförande, i kärlek, i tro, i kyskhet”. (1 Timoteus 4:12) Men han kunde vinna den respekten genom att lyda Paulus’ råd. Inse därför var du befinner dig i livet och arbeta på att utveckla ett sunt omdöme och ett gott uppförande. Vuxnas respekt kommer som en naturlig följd av detta.
”... går före undergång”
Ordspråksboken 16:18 säger: ”Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.” Men ungdomar bäddar ofta för bitter besvikelse genom att arbeta stenhårt på att vara bäst i studier eller i idrott. För somliga är tanken att vara ”nummer 1” något som verkligen stärker deras självkänsla.
Men dr James P. Comer konstaterar att unga tonåringar ”gärna sätter likhetstecken mellan en fin prestation och ens värde som människa. Denna missuppfattning kan leda till arrogans eller frustrering eller till andra svåra attityder.” En tonårig flicka hade till exempel högsta betyg i alla ämnen. Men hon tröttnade snart på den mördande betygskonkurrensen i sin skola. Eftersom hon inte längre kände sig motiverad att studera, började hon få medelmåttiga betyg och till och med underkänt. Rädslan för att misslyckas blev antagligen för mycket för henne. Men skulle hon inte ha kunnat bespara sig själv mycket lidande genom att sträva efter att lära sig något i stället för att tvinga sig själv till att överglänsa andra?
Tävlan inom sport kan få liknande följder. Gary spelade entusiastiskt både amerikansk fotboll och vanlig fotboll och drömde till och med om att bli professionell inom sporten. Han säger: ”Jag följde den måttstock som min far och mina bröder ställt upp. Pappa var försäljare nummer ett i sin firma, och han kunde bara inte stå ut med att misslyckas. Mina bröder var också enastående duktiga idrottsmän. Eftersom mina tränare hade hjärntvättat mig till att tro att jag kunde bli bättre än de, blev jag också besatt av tanken att bli ’nummer 1’.” Full av stolta förväntningar kraschlandade Gary i verkligheten. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att ens med den bästa träning verkligen bli ”nummer 1”. Och hur besviken blev han inte när det gick upp för honom att idrott inte bara var ära och beundran! Till den här livsstilen hörde också invalidiserande skador, våld, sexuell omoraliskhet och till och med narkotika. Gary lade också märke till att tävlingsandan smög sig in i vissa idrottsmäns äktenskap och gjorde att förhållandet mellan makarna blev spänt. Och vilken besvikelse var det inte att få reda på att det bara är några hundra av många tusen duktiga idrottsmän som egentligen kan försörja sig på sitt arbete. Gary fattade därför ett orubbligt beslut: Han slutade med tävlingsidrotten. Gary tycker fortfarande mycket om idrott, men nu tycker han att ”den bara är en lek och bör behandlas som sådan”.
Bibeln ger oss följande råd: ”Låt oss inte bli självupptagna, så att vi eggar upp varandra till inbördes tävlan och avundas varandra.” (Galaterna 5:26) Ohämmad tävlan lockar bara fram det allra sämsta hos människor. Visst kan det kännas fantastiskt att vara ”nummer 1” i någonting. Men det kan också vara en prestation att vara bland de 10 bästa eller förresten också bland de 100 bästa. Salomo sade också: ”Och jag såg att all möda och all skicklighet i vad som görs inte är annat än den enes avund mot den andre. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.” — Predikaren 4:4.
Det ger naturligtvis inte att undgå att man blir besviken ibland. Hur man kan ta itu med detta kommer att behandlas i en kommande artikel.
[Infälld text på sidan 17]
Unga tonåringar ”sätter gärna likhetstecken mellan en fin prestation och ens värde som människa. Denna missuppfattning kan leda till arrogans eller frustrering eller till andra svåra attityder.” — Doktor J. P. Comer
[Bild på sidan 17]
Var villig att utföra ringa sysslor
[Bild på sidan 18]
Stenhård konkurrens leder ofta till bitter besvikelse