Storfinansen och brottsligheten
STORFINANSEN! Den påverkar oss alla. Den hjälper oss — och den skadar oss. Och det finns en hel del vi själva kan göra åt saken.
En jättekoncern eller ”stort” bolag kan ha tillgångar värda 10.000.000.000 kronor. Många har mycket mer. Penningbelopp av den storleksordningen representerar makt. Det finns jättekoncerner som har utkämpat duster med länder — och vunnit. Det är inte så underligt att många misstror dem!
Men i vissa avseenden har storfinansen skapat den värld vi nu känner. Den bygger järnvägar, har kontroll över oljan och förser i många länder invånarna med elektricitet, gas och transportmedel. På grund av den kan en person bära skor som är tillverkade i Brasilien och kläder som är tillverkade i Hongkong, köra en japansk bil, äta tropisk mat och dricka tyska viner. Tack vare storfinansen är utlandsresor nu inte längre ett privilegium uteslutande för de rika. Och om du äger en bil, en TV-apparat eller en telefon är det troligtvis på grund av att storfinansen massproducerat dem och sålunda gjort dem tillräckligt billiga för att du skall kunna skaffa dig dem.
Men det finns problem. I följande artiklar kommer några av dem att behandlas.
PROBLEMET med brottsligheten på våra gator är inte nytt. Varje dag hör vi talas om överfall och rån, knivdåd, mord och annat som tyder på ett totalt sammanbrott i fråga om lag och ordning. Men visste du att det varje dag begås andra brott av en nästan ofattbar omfattning? Varje år försvinner svindlande summor från din plånbok eller portmonnä utan att du ens märker det. Enbart i Förenta staterna inbringar dessa försåtliga brott minst 200 milliarder dollar om året. Vilka är det som begår dem? De stora företagen, vars chefer tillgriper olagliga metoder för att göra sig själva eller sina bolag rikare.
Brottsligheten inom storfinansen påverkar alla. Ofta är den destruktiv och dödsbringande. Vad är det för människor som begår sådana brott? Ofta de ytterst respekterade ”stöttepelarna” i samhället.
Brottsligheten inom storfinansen är så utbredd att de flesta myndigheter inte kan komma till rätta med den. ”Företagsbrottslighet är fortfarande ett föga känt och oerhört missförstått fenomen”, sade Leonard Orland, professor i juridik från Connecticut i USA. Om tillförlitlig statistik fanns att tillgå, menar han, skulle den visa att ”den ’dolda’ företagsbrottsligheten är oerhört stor och att företagsbrottslighet i egentlig mening beivras i alldeles för liten omfattning”. — U.S. News & World Report.
Vad händer när manschettbrottslingar åtalas? I kontrast till de fängelsestraff som rutinmässigt mäts ut till rånare och inbrottstjuvar kommer dessa brottslingar vanligtvis lindrigt undan. I New York erkände till exempel 25 mjölkfirmor att de i tio år hade överdebiterat sina kunder. Det var omöjligt att avgöra hur mycket de hade tjänat på detta brott, men företagen ålades att betala tillbaka 6,7 millioner dollar (omkring 55 millioner kronor) till kunderna. Vad hände med de företagsledare vars orätta handlingar hade kostat kunderna milliontals dollar? De erkände sig bara skyldiga till mindre lagöverträdelser och blev bötfällda.
Ett annat exempel: En av de största apotekskedjorna i Förenta staterna befanns skyldig till att ha dubbeldebiterat staten Ohio för recept som expedierats inom ramen för det medicinska hjälpprogram som kallas Medicaid. Detta företagsbrott berövade skattebetalarna mer än en halv million dollar. Ändå blev det skyldiga företaget endast bötfällt och ålades att återställa de stulna pengarna.
Skyldiga företagsledare kan mycket väl säga emot dem som hävdar att brott inte lönar sig. För dem lönar det sig tydligen mycket bra. U.S. News & World Report berättar om ett fall där ett företags styrelseordförande och verkställande direktör befanns skyldiga till en skattesmitning på 12 millioner dollar och dömdes till att arbeta i det allmännas tjänst under lika lång tid som de annars skulle ha suttit i fängelse. Medan de avtjänade denna tid fortsatte de att åtnjuta alla företagets extraförmåner, och den verkställande direktören fick ut 100 dollar i timmen som konsult.
Ibland får allmänheten betala med sina liv. År 1981 började till exempel en ny, billig matolja dyka upp på salutorgen i Spanien. Den fattiga arbetarbefolkningen tyckte priset var bra och började köpa av oljan. Men sorgligt nog började kunderna få egendomliga symptom! Mer än 20.000 blev sjuka, och i maj 1983 hade, enligt statliga statistiska uppgifter, 339 personer dött. Varför? Därför att affärsmän hade köpt billig industriolja i Frankrike och behandlat den för att sälja den som matolja i Spanien.
Företagsbrottslighet är också inbegripen i dumpningen av giftiga kemikalier. För mer än fem år sedan figurerade Love Canal i staten New York i rubrikerna, när människor var tvungna att lämna sina hem på grund av att farliga gifter sipprade upp i deras trädgårdar. Varifrån hade dessa kemikalier kommit? Ett stort kemiskt företag hade dumpat giftigt avfall i området.
Fem år senare måste invånarna i staden Times Beach i Missouri lämna sina hem. Man barrikaderade vägarna och satte upp stora, dödskallemärkta skyltar, där det stod med stora bokstäver: ”FARA! TILLTRÄDE FÖRBJUDET.” Varför? Därför att staden var förorenad av dioxin.
Trots detta finns det vissa företag som på ett brottsligt oansvarigt sätt gör sig av med giftigt avfall. De använder sig av ”nattliga dumpningar” och släpper ut gifter i avloppsdiken, de blandar dem med vanliga sopor eller rentav med eldningsolja, som de säljer till hyresvärdar till förmånliga priser. ”Nattliga dumpningar ... är inte bara ett av många manschettbrott. De utgör ett direkt hot mot intet ont anande människors hälsa — och de oföddas”, hette det i en kommentar på ledarsidan i The New York Times.
Ja, vanliga människor får lida, när storfinansen tillgriper brottsliga metoder. Ofta får de emellertid lida av andra skäl. Vad händer när stora företag, fastän de håller sig inom lagens råmärken, saknar moralisk ansvarskänsla? Då kan många människor utsättas för fruktansvärda lidanden.
[Infälld text på sidan 4]
Vad händer när manschettbrottslingar åtalas? Ofta mycket lite