Har du lyckats med din make-up i dag?

Bakom kosmetikadisken — genom en kvinnas ögon

I SÅ fall är det inte osannolikt att den vackra bild som log emot dig i spegeln var en produkt av bivax, ricinolja, schellack och de döda kropparna av honorna av en insekt som liknar sköldlusen!

En främmande varelse? Knappast. I de flesta fall är detta i stället en helt vanlig kvinna som just är färdig med sin make-up — sitt ”ansikte” — och sedan är redo att möta världen!

”Jag känner mig helt enkelt inte klädd utan läppstift”, är en uppfattning bland många kvinnor, som anser att kosmetika är lika viktigt som kläder. Men varför är det så viktigt för somliga kvinnor, men ändå helt onödigt för andra? Är kosmetika till hjälp eller till hinder för den som vill vara vacker? Kan man tro alla annonser man läser, och om så inte är fallet, hur kan man skilja fantasi från fakta? Låt oss undersöka detta ämne som är så fascinerande (och ibland frustrerande) för millioner kvinnor.

Det mesta handlar om reklam

Under historiens lopp har inställningen till kosmetika och dess tillbörliga bruk i stor utsträckning växlat med den attityd härskaren eller de styrande för tillfället råkat ha. Smink fortsatte att komma i och ur bruk till omkring tiden för första världskriget, varefter kosmetikaindustrin — som storindustri — föddes. Bruttoinkomsterna av denna industri har i USA stigit från nära 40 millioner dollar år 1914 till över 13 milliarder dollar år 1982, och mycket av denna fenomenala tillväxt kan tillskrivas reklamen.

I ett land med TV-reklam kuttrar en vacker kvinna ur TV-rutan: ”Det är dyrt, men jag är värd det.” Expediten frågar: ”Vill damen ha geléet? För att det skall göra verkan måste ni också ha detta balsam. Det ena skall ni använda på morgonen och det andra på kvällen.” Produkten X ”verkar ... i överhuden för att stimulera den naturliga hudförnyelsen. ... Huden får ... ett ungdomligare utseende”, utlovar broschyren.

Låt oss undersöka vad det var du köpte. I det första fallet fick du betala extra mycket för varan, men du ”köpte” samtidigt det för den personliga fåfängan så stärkande ”var-god-mot-dig-själv”. I det andra fallet valde du en produkt som du ville ha, men du köpte ett ”helt set” eftersom ”det ena preparatet inte gör någon verkan utan det andra”. Och slutligen, eftersom cellförnyelsen stimuleras till att reparera skadad eller förstörd hud, förorsakar ditt tredje inköp, enligt en förklaring i tidskriften Money, ”en osynlig och oskadlig inflammatorisk reaktion som ökar produktionen av nya celler. Även om de nya cellerna i stratum corneum [det översta hudlagret] kan vara unga och friska, finns den gamla trötta huden fortfarande kvar därunder, lika skrynklig och rynkig.” Du köpte ett hopp, utan verklighetsunderlag, för 1.000 kronor hektot.

Ett annat mäktigt reklamforum är damtidningarna. ”’Från mycket tidig ålder blir kvinnors normala osäkerhet i oerhört hög grad förstärkt’ genom den färdigförpackade perfektion som avbildas i damtidningarna”, säger Ellen McCracken, filosofie doktor som forskat i damtidningarnas inflytande. Hur mycket annonser innehåller de egentligen? Enligt publikationen Advertising Age säger McCracken att ”damtidningarna alltid toppar listan”. En enda utgåva innehöll 610 sidor annonser, eller 76 procent av hela tidningen! ”Om man räknar med det som är dolt i själva artiklarna, utgörs närmare 95 procent av tidningen av reklam”, säger hon. Vad kostar dessa annonser? En sistasidesannons inbringade 99.000 dollar varje månad. Det blir mycket läppstift!

Betyder högre pris högre kvalitet?

Är det någon skillnad mellan snabbköpets läppstift för 7:90 och parfymbutikens för 60 kronor? Det beror på vem du frågar. Ja, säger de stora kosmetikaföretagen; nej, svarar lågprisfabrikanterna. De företag som håller låga priser hävdar att prisskillnaden beror på förpackningar och marknadsföring, medan de större kosmetikaföretagen åberopar forskning och utveckling av nya produkter, större variation i fråga om nyanser och färger samt större reklamkostnader som skäl för de högre priserna.

Som det framhålls av Margaret Morrison, redaktör vid FDA (Food and Drug Administration Office of Public Affairs, ett amerikanskt organ som sysslar med livsmedelsfrågor): ”Även om annonser för kosmetika ibland låter påskina att dessa innehåller magiska ingredienser, visar kemiska analyser att produkterna inom vilken som helst kategori — läppstift, ansiktskrämer, deodoranter — i verkligheten har nästan samma sammansättning.”

Det är intressant att lägga märke till att de olika kosmetikaföretagen ofta låter samma utomstående fabrik sköta tillverkningen av produkterna, medan de sedan själva sköter marknadsföringen, vilket innebär att endast namnen och förpackningarna har ändrats, eftersom många konkurrerande kosmetikaprodukter är identiska. Detta förfaringssätt skadar förstås inte din hälsa, bara din plånbok.

Oklara definitioner

Var uppmärksam, för många termer som används vid marknadsföring och rubricering av kosmetika är inte klart definierade. En annons kan påstå att produkten är ett ”rikt, uppmjukande medel”. Rikt på vad? Eller vad sägs om ”medicinska” kosmetikapreparat? Det finns ingen formell definition för ordet ”medicinsk”, och för närvarande kan det betyda vadhelst tillverkaren önskar. Och hur är det med dessa ”djupverkande” produkter? The Medically Based No-Nonsense Beauty Book svarar: ”Det finns absolut inget tillgängligt medel som tränger ner i tilltäppta porer och rengör dem. Tro inte sådana annonser som påstår att deras produkt kan uträtta denna bedrift.” FDA föreslår att man tar sådana termer ”med en nypa salt”.

Hur är det då med hypoallergeniska kosmetikapreparat? Prefixet ”hypo” betyder ”mindre”, så hypoallergenisk betyder helt enkelt mindre allergiframkallande. Consumers’ Research Magazine citerar följande uttalande från FDA: ”Det finns för närvarande inga föreskrifter som definierar eller reglerar bruket av ’hypoallergenisk’ eller liknande termer. Konsumenter som oroar sig över allergiska reaktioner av kosmetika bör inse ett grundläggande faktum: Det finns inte några ’icke allergiframkallande’ kosmetika — det vill säga kosmetika som garanterat aldrig kommer att framkalla en allergisk reaktion.”

Andra termer väljs omsorgsfullt för att reklamen skall vara sanningsenlig. Enligt tidskriften Money kan man få se sådana termer som ”rynkutjämnande” eller ”rynkförebyggande”, men det står aldrig ”rynkborttagande”. Solskyddsprodukter innehåller ett kemiskt medel som absorberar ultraviolett ljus och som kan ”förhindra” att huden blir rynkig i förtid på grund av solens inverkan. Befintliga rynkor kan ”utjämnas” — bli mindre iögonenfallande — med hjälp av krämer som innehåller vaselin eller collagen. Vaselin täcker huden med ett tunt skikt som gör att ljusreflexerna får ojämnheter i huden att bli mindre uppenbara. Collagen har samma verkan, och när det torkar sträcks huden och rynkorna blir tillfälligtvis ”utslätade” — det är allt. Andra krämer sägs verka genom att fylla ut cellerna, vilket gör att huden ser slätare ut. Så vare sig du väljer att förebygga, fylla ut eller släta över rynkorna, finns det egentligen bara en ”rynkborttagare” — och det är plastikkirurgen!

Kan man utan risk använda kosmetika?

I många länder finns det myndigheter som kontrollerar alla kosmetiska preparat, inbegripet ingredienser, förpackningar, tillbehör och korrekt rubricering. Enligt en definition i U.S. Food, Drug, and Cosmetic Act från 1938 har kosmetiska preparat till syfte ”att rengöra, försköna, bidra till en persons charm”. Eftersom kosmetika bara är till för att förbättra utseendet, betraktar FDA dem som medicinska preparat bara om de påverkar kroppens funktioner. Läppstift betraktas som kosmetika; vissa deodoranter klassificeras som medicinska preparat, eftersom fabrikanterna hävdar att de hämmar transpirationen eller förändrar den naturliga kroppsfunktionen. Medicinska preparat är strängare reglerade än kosmetika.

I en broschyr som getts ut av FDA heter det: ”Med undantag av färgtillsatser [som måste testas beträffande säkerhet och renhet] kan en kosmetikafabrikant på eget ansvar använda praktiskt taget vilka ingredienser han vill eller saluföra vilket kosmetiskt preparat som helst, så länge FDA inte kan påvisa att det kan vara skadligt för konsumenten vid normalt bruk.” Det framhålls vidare: ”Därför kan vi inte säga att något kosmetiskt preparat är absolut säkert, eftersom vi inte har tillgång till alla säkerhetsfaktorer när det gäller de olika ingredienserna eller den färdiga produkten.”

Men om en kosmetikafabrikant inte kan garantera att hans produkter är riskfria, måste han enligt amerikansk lag skriva följande varning på etiketten: ”VARNING — Denna produkts säkerhet har inte blivit fastslagen.” Många kosmetikaföretag tillhandahåller emellertid frivilligt innehållsdeklarationer och säkerhetsupplysningar, därför att de vill erbjuda en bra produkt och därför att det ökar försäljningen.

Enligt lag måste alla ingredienser i kosmetiska preparat anges i den storleksordning de förekommer i preparatet. Skälen till detta är för det första att konsumenten har rätt att veta vad han köper och för det andra att detta krav främjar ärlig annonsering. En fördel med denna lag är att konsumenten därigenom lättare kan avgöra orsaken till en allergisk reaktion. En annan fördel är att den underlättar prisjämförelser. Konsumenten kan då också lära sig känna igen de olika ingredienserna så att han kan köpa en bra produkt, inte bara en bra annons. Deklarationen behöver emellertid inte ta upp de kosmetiska preparatens speciella dofter och smaker eller andra ingredienser som FDA anser vara tillverkarens yrkeshemlighet.

Hur går man till väga när man testar ingredienser i kosmetiska preparat? Sällskapet The Humane Society i Förenta staterna säger att ”mellan 60 och 100 millioner djur årligen används i biomedicinska projekt”, däribland testning av kosmetiska preparat. Draize-testen används ”för att avgöra om olika ämnen förorsakar irritationer i ögonen. Droppar av tvål, parfym och andra vanliga produkter förs in i ögonen på albinokaniner för att se om dessa ämnen är skadliga för människans ögon.” Föreslagna alternativ till denna smärtsamma testtyp är vävnads- och bakterieodlingar samt datoriserade testtyper. Tidskriften Discover säger att många forskare anser att ”antalet djurförsök så småningom kan nedbringas till en bråkdel av deras nuvarande omfattning och att datorn en dag kan bli en utmärkt ersättning för sådana tester som till exempel Draize-testen, som inte har med liv och död att göra”.

Make-up eller krigsmålning?

När en kvinna tillfrågades varför hon sminkade sig, svarade hon att utan smink såg hon ut som ”ett lik”. En annan sade: ”Innan jag har målat ögonen, är jag osynlig. Folk säger: ’Där går den där trevliga kvinnan som inte har något ansikte.’” Åter andra känner det som denna kvinna: ”Jag hatar smink. Det ger mig frossbrytningar — det gör att jag ser grönblek ut.”

Huruvida man väljer att använda kosmetika eller inte är naturligtvis en personlig fråga. För dem som använder det är det till hjälp att komma ihåg definitionen av syftet med kosmetika, nämligen att ”försköna, bidra till en persons charm”. Vill du att man skall minnas dig som den söta flickan med de vackra blå ögonen eller som flickan med den blå ögonskuggan?

Eller tänk på mannen som lutade sig mot sin hustru och viskade: ”Vad har den där kvinnan gjort med ansiktet?” Kvinnan hade bruna linjer målade under kinderna och utmed sidorna av näsan. Hon hade vit-rosa ränder utmed kinderna och över ögonbrynen. Kinderna var starkt rosafärgade, ögonfransarna nedtyngda av massor av mascara, och mörklila läppglans täckte hennes med svart penna målade läppar. ”Hon har kontur-make-up”, svarade hustrun, som förstod att kvinnan troget hade följt varje steg i fotomodellens råd om hur man får smalare näsa, större ögon osv. Men hur såg slutresultatet ut — som en make-up eller en krigsmålning?

En feminin kvinna är charmerande, behaglig. Om hon inte använder make-up, känner hon sig säker utan. Om hon använder make-up, känner hon sig säker därför att hon använder den med värdighet — så att den bara framhäver de naturliga dragen och ger dem en smula färg. På samma sätt som hennes tal och kläder säger något om henne, gör också hennes make-up det. Tyder den på vänlighet, mildhet, värdig styrka; eller är den hård, oblyg och dominerande? Det bör aldrig vara så att man lägger märke till en kvinnas make-up i stället för till henne själv. Om så är fallet bidrar den inte till hennes charm, utan är bara resultatet av smart reklam.

För den som är nyfiken kan nämnas att den vackra damen i början av denna artikel hade satt på sig läppstift (ricinolja och bivax), mascara (schellack) och ögonskugga (karmin — som framställs av torkade kroppar av honorna av koschenillusen, en klarröd insekt som är släkt med sköldlusen).

Så vare sig du bestämmer dig för att ”bättra på ditt ansikte” eller ha det naturellt — se glad ut och le!

[Infälld text på sidan 17]

Vilken skillnad är det mellan ett läppstift för 7:90 och ett för 60 kronor? ”I stort sett är de samma sak”, säger ett statligt organ i Amerika

[Ruta på sidan 19]

Kosmetiska säkerhetstips

1. Allt smink kan bli grogrund för skadliga bakterier. Köp därför nytt ungefär var fjärde månad.

2. När du köper ny mascara, släng då alltid den gamla borsten.

3. Tvätta händerna innan du sminkar dig.

4. Om det behövs vatten, använd då vatten — inte saliv.

5. Rengör dina borstar och andra sminkredskap en gång i veckan.

6. Håll ögonpennorna vässade, så tar du bort bakterierna. Rengör pennvässaren med en bomullstuss doppad i sprit.

7. Håll alla förpackningar noga tillslutna för att förhindra att produkten förorenas eller härsknar.

8. Använd inte andras smink; det kan vara förorenat.

9. Använd inte kosmetika på irriterad eller skadad hud.

10. Förvara kosmetiska preparat oåtkomligt för barn.

11. Om du reagerar ogynnsamt för en produkt, sluta då upp att använda den. Om problemet kvarstår, uppsök då en läkare och ge honom burken jämte förpackningen och bruksanvisningen.

12. Alla negativa reaktioner bör rapporteras till tillverkaren eller den distributör som anges på förpackningen.

[Ruta på sidan 20]

Vad Guds ord säger om prydnad och skönhet

”Likaså bör kvinnorna uppträda i flärdfri klädedräkt och smycka sig blygsamt och värdigt.” — 1 Timoteus 2:9a

Den prydnad som är dyrbar i Guds ögon är den som finns i er varelses innersta och som är oförgänglig: ett milt och saktmodigt sinne.” — 1 Petrus 3:4b

”Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt, men prisas må en hustru som fruktar Herren [Jehova].” — Ordspråksboken 31:30

[Fotnoter]