Den enhet som har Guds godkännande

VI HAR undersökt några av de många försök som har gjorts att ena mänskligheten med religionens hjälp. Men också Kyrkornas världsråd är splittrat i många frågor och är ur stånd att ge en tydlig, enhetlig signal i sitt budskap. Varför misslyckas sådana ansträngningar att uppnå enhet?

För det första därför att dessa strävanden gäller enighet i fråga om en eller två lärofrågor eller organisatoriska detaljer, vanligtvis till följd av en sammanjämkning av enskilda, sekteriska trosuppfattningar. Vidare försöker de förena grupper snarare än individer, och det råder ofta större oenighet mellan de människor som utgör de olika grupperna än det råder grupperna emellan. Sedan är det också så att enighet när det gäller en eller två lärofrågor inte kan förena de millioner kyrkomedlemmar som är inbegripna när det gäller tänkesätt, uppfattningar och uppförande. Detta är inte den enhet Gud godkänner.

Den enhet Kristus Jesus undervisade om

När Kristus Jesus var på jorden, talade han om att de som tillbad hans Fader måste ”tillbedja med ande och sanning”. (Johannes 4:23, 24) Detta innebär en enhet som är mycket mer omfattande än ett samgående mellan olika grupper eller enighet när det gäller en eller två lärofrågor. Han sade till sina lärjungar: ”Jag är vinstocken, ni är rankorna. Den som förblir i gemenskap med mig, och jag i gemenskap med honom, denne bär riklig frukt. ... Ni förblir i gemenskap med mig och mina uttalanden förblir i er. ... Om ni håller mina bud, skall ni förbli i min kärlek.” (Johannes 15:5, 7, 10) Jesus talade inte om någon ytlig enhet, utan han sade att hans uttalanden skulle förbli i hans lärjungar och att de skulle hålla alla hans bud.

Sade inte Jesus att hans efterföljare inte skulle vara någon del av denna världen (Johannes 15:19), att de skulle älska varandra som han älskade dem (Johannes 13:34, 35), att de skulle undvika oärlighet och omoraliskhet (Matteus 5:28; Markus 7:21—23) och att de skulle gå in genom den trånga porten och stanna kvar på den smala väg som leder till liv (Matteus 7:13, 14)? Kan någon uppriktigt påstå att dessa Jesu ord är tillämpliga ens på en minoritet av de kyrkomedlemmar som verkar för enhet? Ändå måste själva grunden för enhet människor emellan vara deras enhet med Kristus Jesus och hans uttalanden. Men man kan fråga sig: Är en sådan enhet möjlig? Bibeln svarar Ja; den tillämpades i den kristna församlingen under det första århundradet.

Sista kvällen före sin död bad Jesus till sin himmelske Fader beträffande sina efterföljare: ”Helga dem med hjälp av sanningen; ditt ord är sanning. Jag framställer en begäran ... att de alla må vara ett, alldeles som du, Fader, är i gemenskap med mig och jag är i gemenskap med dig, att de också må vara i gemenskap med oss, för att världen må tro att du har sänt ut mig.” (Johannes 17:17, 20—23) Denna enhet fortsatte att stärkas genom den verkan Guds ord och hans heliga ande hade på Jesu efterföljare.

Enhet inom den första kristna församlingen

De första kristna lärjungarna var förenade kring apostlarnas läror. (Apostlagärningarna 2:42) Jesus hade befallt sina efterföljare att göra lärjungar av människor av alla nationer, och deras enhet skulle därför sträcka sig över alla nationsgränser och rasbarriärer. (Matteus 28:19, 20) Av denna anledning kunde det sägas om de första kristna: ”Där är varken jude eller grek, där är varken slav eller fri, där är varken man eller kvinna; för ni är alla en enda person i gemenskap med Kristus Jesus.” — Galaterna 3:28.

De första kristna var förenade beträffande sin uppfattning om Gud, hans namn och hans uppsåt (Matteus 6:9, 10; Romarna 10:13; 1 Petrus 3:10—12; 1 Johannes 4:8—10) såväl som beträffande sin uppfattning om världen omkring dem. (2 Korintierna 4:4; Jakob 4:4; 1 Johannes 2:15—17; 5:19, 20) De hade också samma syn på ett moraliskt uppförande som Petrus, som sade: ”Bli också ni, i överensstämmelse med den Helige som har kallat er, heliga själva i allt ert uppförande.” (1 Petrus 1:14—16; 2:12) Vi kan alltså se att den enhet som rådde i den kristna församlingen under det första århundradet var mycket omfattande. Dessa kristna uppmanades att ”tala överensstämmande och ... att ... vara på rätt sätt förenade i samma sinne och i samma tankegång”. — 1 Korintierna 1:10.

Men somliga kan invända att detta var när den kristna församlingen var ung, i sitt ursprungliga skick och liten. De kan säga att det bara är naturligt att stora skiljaktigheter skulle utvecklas med tiden, allteftersom kristendomen kom att omfatta många olika nationer, raser och kulturer. Men Jesus bad att den kärlek och endräkt som ådagalades av hans efterföljare skulle bevisa både att han var utsänd av Gud och att de var hans lärjungar. (Johannes 17:20, 21; 13:34, 35) Det är rimligt att tänka sig att detta skulle vara fallet med Jesu sanna lärjungar i denna ändens tid som vi nu lever i. Ja, det finns verkligen en sådan enhet bland det växande antal människor som är kända som Jehovas vittnen.

Sann kristen enhet i vår tid

Jehovas vittnen upplever nu verklig endräkt på grundval av sin tillbedjan av Gud genom Kristus Jesus och den enande verkan som Guds ord, bibeln, har i deras liv, fastän de tidigare tillhört många olika religioner eller ingen religion alls.

I händelse någon skulle ha den uppfattningen att detta inte är verklig enhet, utan bara en form av sekterisk styrning, vill vi säga: Gör en noggrann och uppriktig granskning av Jehovas vittnens verksamhet var du än bor. Du kommer att finna att de har samma tro, samma uppfattning om Gud, samma syn på ett moraliskt uppförande och samma syn på den värld de lever i som deras medtroende i alla andra länder i världen, och detta oavsett deras nationalitet, ras, tidigare religion eller politiska anknytning. Eftersom de lyder Jesu befallning att inte vara någon del av denna världen (Johannes 15:19), blir deras enhet inte splittrad av världens konflikter.

Denna enhet är en enhet individer emellan, inte bara ett samgående mellan grupper. De är förenade i fråga om tänkesätt och uppförande, en enhet som påverkar varje sida av deras liv. Det är en enhet som bygger på att de först söker Guds rike och hans rättfärdighet. (Matteus 6:33) Jehovas vittnen ber: ”Vår Fader i himlarna, må ditt namn bli helgat. Må ditt rike komma.” (Matteus 6:9, 10) För dem är detta något mer än en meningslös uppläsning. Dessa ord framhåller det verkliga hoppet när det gäller att ena mänskligheten: Guds himmelska rikes regering.

Varför inte själv undersöka detta? Vi uppmuntrar dig att ta kontakt med församlingen av Jehovas vittnen där du bor och besöka dess möten. Jehovas vittnen håller varje år områdessammankomster eller andra stora sammankomster. Genom att vara närvarande vid en av dessa sammankomster, liksom också genom umgänge i den församling där du bor, kommer du att kunna se och uppleva den enhet som Jehovas vittnen har uppnått — den enhet som Gud godkänner.

[Bild på sidan 11]

Vid Jehovas vittnens möten kan man få uppleva en sann, alltomfattande enhet bland människor som motiveras av Guds ord