Jesus från Nasaret — vem var han egentligen?
”PÅ DENNA ingalunda retoriska fråga finns det minst lika många svar som det finns böcker om honom, och av dessa finns det mängder.” Så svarade en av Europas ledande tidningar på frågan: ”Vem var Jesus från Nasaret?”
Något som ytterligare bidrar till förvirringen är de motstridiga skildringarna av Jesus inom litteraturen och filmen. Som en skribent påpekade har Jesus omväxlande beskrivits som ”vildsint förkämpe för de förtryckta”, ”korsfäst clown”, ”förvirrad mystiker” och ”välmenande charlatan”. Men vem var han egentligen?
Hur man kan få veta vem han var
Den forntida profanhistoriena gör tillräckligt många hänsyftningar på Jesus för att bevisa att han har existerat, men innehåller förutom detta mycket få uppgifter om honom. ”Det är därför omöjligt”, heter det i Encyclopædia Britannica, ”att skriva en biografi över Jesus i ordets rätta mening.” Och på tal om bibelns berättelse om Jesu liv och läror tillägger uppslagsverket: ”Mången modern student har blivit så upptagen med de motstridiga teorierna om Jesus och evangelierna att han har försummat att själv studera dessa grundläggande källor.”
Vi behöver inte göra samma misstag. Vi har bekväm tillgång till dessa ”grundläggande källor”, vars skribenter antingen var nära förbundna med Jesus eller personligen kände sådana som var det. Inga bevis har någonsin kommit i dagen som med framgång kan ifrågasätta sannfärdigheten hos de män som skrev dessa evangelieskildringar om Jesus. Det är snarare så att motsatsen har varit fallet. Som den berömde vetenskapsmannen Isaac Newton en gång sade: ”Jag finner fler säkra bevis på äkthet i bibeln än i någon som helst profanhistoria.” Den franske 1700-talsfilosofen Jean Jacques Rousseau skrev: ”Skall vi föreställa oss att den evangeliska historien blott och bart är fantasier? ... Tvärtom, Sokrates’ historia, som ingen dristar sig att betvivla, är inte så väl styrkt som Jesu Kristi.”
Det skulle därför vara förståndigt att betrakta de tidigare nämnda beskrivningarna av Jesus i ljuset av bibelns redogörelse. En behandling av frågan huruvida dessa uppfattningar om honom är skriftenliga kommer att hjälpa oss att avgöra vem Jesus från Nasaret verkligen var.
Var Jesus Gud?
Många katoliker och protestanter säger att Jesus var Gud själv, ”sann Gud av sann Gud, ... av samma väsen som Fadern”. Denna tro grundar de på den nicenska trosbekännelsen, som antogs av en minoritet av de biskopar som var närvarande vid kyrkomötet i Nicaea år 325 v.t.
Men begrunda följande: Visserligen sade Jesus: ”Jag och Fadern är ett” (Johannes 10:30), men han bad också att hans efterföljare skulle ”vara ett”, i det att han sade: ”Alldeles som du, Fader, är i gemenskap med mig och jag är i gemenskap med dig, att de också må vara i gemenskap med oss.” (Johannes 17:21) Tyder detta på att de är samma person? Är det inte snarare så att det tyder på att de är ett i fråga om uppsåt?
Det är sant att Jesus sade: ”Den som har sett mig, han har också sett Fadern” (Johannes 14:9), men det är också sant, som Paulus skrev om Jesus: ”Han är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen.” (Kolosserna 1:15, 1981) När någon säger att en mans förstfödde son är en ”avbild” av sin far, menar han då att han tror att de är samma person, eller bara att han tycker att de är oerhört lika i fråga om utseende och egenskaper?
Om Jesus var ”sann Gud av sann Gud”, varför sade han då: ”Fadern är större än jag”? (Johannes 14:28, 1981) Varför sade han till Gud: ”Låt din vilja ske, inte min”, om de inte var två olika personer med skilda viljor? — Lukas 22:42, 1981.
Bara en vanlig människa?
Många modernister ogillar uppfattningen att Jesus är ”sann Gud av sann Gud”. En före detta västtysk evangelisk-luthersk präst sade till exempel att Jesus var en vanlig människa som hade mycket gott att säga och som senare förhärligades till Guds Son av de första kristna. Om Jesus bara var en vanlig människa, hur kan vi då förklara hans dokumenterade förmåga att behärska naturkrafterna, att bota sjuka och att till och med uppväcka döda? (Se Matteus 8:23—27; 9:18—26; Markus 8:22—26.) Hur förklarar vi hans förmåga att förutse ting som inträffade många år efter hans död, ja, till och med händelser som inträffar i våra dagar? (Se Matteus, kapitel 24, och Lukas, kapitel 21.) Och om de första kristna upphöjde Jesus till Guds Son vid ett senare tillfälle, hur kan vi då förklara att Johannes döparen alldeles i början av Jesu tjänst utropade: ”Jag har vittnat om att denne är Guds Son”? — Johannes 1:34; se också Matteus 16:15, 16.
Kanske du anser att sanningen om Jesus ligger någonstans mitt emellan de två uppfattningar som dryftats här ovan. Många unitarier tror till exempel att Jesus ”inte [var] Guds preexisterande Son, utan bara en människa ... , som ’adopterades’ av Gud vid sitt dop när han fick gudomlig kraft ... för att göra det möjligt för honom att fullfölja sin uppgift som återlösare”. Theodotus av Bysans förde fram denna uppfattning under senare delen av 100-talet v.t.
Men om Jesus var Josefs och Marias köttslige son, varför säger då Lukas 3:23: ”Jesus [var] själv omkring trettio år gammal när han började sitt verk, och han var, enligt vad man menade, son av Josef”? Och när Maria frågade: ”Hur skall detta gå till, då jag ju inte har något umgänge med en man?”, varför svarade då ängeln: ”Helig ande skall komma över dig. ... Därför skall också det som föds kallas heligt, Guds Son”? — Lukas 1:34, 35.
Om Jesus bara var Guds adopterade son och inte hans riktige son, varför sade då inte Gud vid hans dop: ”Du är min adopterade Son, den älskade”, i stället för att säga: ”Du är min Son”? — Lukas 3:22.
Bara en profet?
Vare sig Jesus var adopterad eller inte, är det många människor som håller med om att ett nära förhållande rådde mellan Jesus och Gud. Koranens uppfattning är till exempel att Jesus var en av Guds profeter, dock inte Guds Son och inte heller en som dog en offerdöd. I själva verket påstår koranen att ”aldrig har Allah fått en son”.b De troende uppmanas till och med att ”förmana dem som säger att Allah har fått en son”, därför att ”en fruktansvärd hädelse är vad de uttalar”.
Koranen medger att ”Mose Bok uppenbarades före denna”, kallar den ”en vägledning och välsignelse för alla människor” och tillägger: ”Denna Bok bekräftar det.” I koranen heter det också att den är ”ingen uppdiktad berättelse, utan en bekräftelse av tidigare skrifter”. Om nu koranen är ”en bekräftelse av tidigare skrifter”, i synnerhet av ”Mose Bok”, hur förhåller det sig då med sådana skriftställen som 1 Moseboken 6:2, 4, som talar om ”Guds söner” och 2 Moseboken 4:22, som säger: ”Detta är vad Jehova har sagt: ’Israel är min son, min förstfödde’”? (NW) Varför skulle Gud själv använda illustrationen att han har en son, om denna tanke är ”en fruktansvärd hädelse”?
Om Jesus var Guds sanne profet men ändå inte Guds Son, varför talade han då upprepade gånger om Gud som sin Fader? Han säger till och med om sig själv i Matteus 11:27: ”Inte heller känner någon Fadern helt och fullt utom Sonen.”
En bedragare?
Judiska trosuppfattningar förkastar tanken att Jesus var Guds profet och säger att Jesus i bästa fall var en stor lärare och i värsta fall en bedragare — men i alla händelser inte Israels Messias eller Guds Son.
Om Jesus var en bedragare, en falsk Messias, hur förklarar vi då att han uppfyllde mängder av profetior som är nedtecknade i de hebreiska skrifterna för att identifiera den sanne Messias, däribland många som han själv inte kunde ha haft någon kontroll över?
Vem han verkligen var
Detta för oss fram till det sista påståendet som räknas upp på sidan 10, att Jesus från Nasaret var Kristus, Guds smorde — inte Gud själv, utan hans förstfödde Son — sänd till jorden i fullkomlig mänsklig gestalt för att tjäna som Guds profet, bära vittnesbörd om sanningen och ge sitt liv till lösen för mänskligheten. Denna uppfattning, som stöds av historiska bevis i bibeln, är den som Jehovas vittnen lär.
Jesus var allt annat än en ”våldsam förkämpe för de förtryckta”, en ”korsfäst clown”, ”förvirrad mystiker” eller ”välmenande charlatan”. Han var den mest balanserade person som någonsin har levat. Han var en man som visade mod, manlighet och styrka, men ändå skämdes han inte för att visa ömhet; en man som kunde glädjas åt en bröllopsfest, men som alltid satte andliga intressen först; en man som bevarade sin fullkomlighet, men aldrig var krävande, arrogant eller överlägsen mot andra. — Matteus, kapitel 23; 11:28—30; Johannes 13:1—16; 2:1—12.
Jesus från Nasaret — vem är han nu?
Den jordiska människan Jesus från Nasaret finns inte längre. Han dödades år 33 v.t. Men en förändring hade ägt rum vid hans dop tre och ett halvt år tidigare. Smord med Guds heliga ande blev Jesus från Nasaret Jesus Kristus — den smorde, den utlovade Messias. Och som sådan uppväcktes han av Gud till himmelskt liv på den tredje dagen efter sin död. Så fastän människan Jesus från Nasaret är död, lever Jesus Kristus. Hur viktigt det än är att känna till vem Jesus från Nasaret var, är det därför ännu viktigare att veta vem Jesus Kristus är. — Apostlagärningarna 10:37—43.
Kristus är nu vid liv i himmelen och är härskare i en himmelsk regering som snart kommer att befria jorden från ondska. Vilka välsignelser kommer inte hans fullkomliga regering att innebära! ”På freden skall det inte vara någon ände”, lovar Jesaja 9:6, 7 (NW). ”Hans rike” kommer att befästas ”genom rättvisa och genom rättfärdighet”. Hur länge? ”Från nu och till obestämd tid”, svarar skriftstället. Vilken garanti har vi då att detta verkligen kommer att inträffa? ”Härskarornas Jehovas själva nitälskan skall göra detta.”
Skulle du vilja veta mer om den underbara utsikten att få leva på en paradisisk jord, styrd av denne ”Fredens furste”? Känn dig då fri att be Jehovas vittnen om ytterligare upplysningar, så att också du kan lära känna den verklige Jesus Kristus.
[Fotnoter]
a Däribland den judiske historieskrivaren Josefos, den romerske historieskrivaren Tacitus och den romerske skriftställaren Plinius den yngre.
b Citaten från koranen (N. J. Dawoods engelska översättning) är, i tur och ordning, hämtade från surorna 23:92; 18:5, 6; 46:13 och 12:112.
[Ruta/Bild på sidan 10]
BOCKA FÖR DET PÅSTÅENDE SOM KORREKT BESKRIVER VEM JESUS VAR
——— Gud själv, ”sann Gud av sann Gud, ... av samma väsen som Fadern”
——— ”en vanlig människa som hade mycket gott att säga och som senare förhärligades till Guds Son av de första kristna”
——— en köttslig son till Josef och Maria, som ”adopterades” av Gud vid tiden för sitt dop
——— en av Guds profeter, men inte Guds Son och inte heller en som dog en offerdöd
——— i bästa fall en stor lärare och i värsta fall en bedragare — men i alla händelser inte Israels Messias eller Guds Son
——— Kristus, Guds smorde — inte Gud själv, utan hans förstfödde Son — sänd till jorden i fullkomlig mänsklig gestalt för att tjäna som Guds profet, bära vittnesbörd om sanningen och ge sitt liv till lösen för mänskligheten
[Tabell på sidan 12]
FRAMTRÄDANDE PROFETIOR BETRÄFFANDE JESUS OCH DERAS UPPFYLLELSE
1 Mos. 49:10 Född av Juda stam Luk. 3:23—33;
Jes. 9:7; 11:10 Av Davids, Isais Matt. 1:1; 9:27;
sons, släkt Apg. 13:22, 23
Mik. 5:2 Född i Betlehem Luk. 2:4—11;
Jes. 7:14 Född av en jungfru Matt. 1:18—23
Jes. 53:4 Bar våra sjukdomar Matt. 8:16, 17
Sak. 9:9 Red in i Jerusalem Matt. 21:1—9;
på en åsnefåle Joh. 12:12—15
Jes. 8:14, 15 Blev en stötesten Luk. 20:17, 18;
Jes. 53:8, 1878 Rannsakad och dömd Matt. 26:57—68;
Jes. 53:12 Räknad bland syndare Matt. 27:38;
Jes. 53:5, 8, Dog offerdöden för Matt. 20:28;
11, 12 att bära bort Hebr. 9:12—15;
synderna och öppna 1 Joh. 2:2
vägen till en
rättfärdig
ställning inför Gud
Jes. 53:9 Begraven bland Matt. 27:57—60;
de rika Joh. 19:38—42