Kommunicerandet inom familjen — hur kan det förbättras?

”MIN man talar aldrig med mig.” ”Min hustru lyssnar aldrig till vad jag säger.” Dessa klagomål är vanliga bland gifta par. Ungdomar känner det ofta som den 12-årige Max: ”Jag är inte rädd för att tala [med mina föräldrar], men jag är rädd för hur de kan reagera.” Barriärer av tystnad kan på så sätt komma att skilja familjemedlemmar åt.

Somliga kanske hävdar att mannen och hustrun i många fall helt enkelt inte passar för varandra; att de är hopplöst olika och aldrig skulle ha gift sig över huvud taget! Det är sant att många par tar mycket lätt på sällskapande och uppvaktning och underlåter att lägga en fast grund för ett fritt tankeutbyte före giftermålet. (Se rutan på sidan 9.) Men framgången i ett äktenskap är inte uteslutande beroende av så kallad förenlighet. Något som är långt viktigare är om makarna är villiga att acceptera Guds normer för äktenskap och tillämpa bibelns principer eller inte. Låt oss begrunda några få av de ting bibeln säger om mannens och hustruns roller och förpliktelser:

● ”Hustrurna må underordna sig sina män såsom Herren.” — Efesierna 5:22, 23.

● ”Ni män, fortsätt att älska era hustrur, alldeles som den Smorde också älskade församlingen och gav ut sig för den. ... På detta sätt bör männen älska sina hustrur som sina egna kroppar.” — Efesierna 5:25, 28.

● ”Håll inte på med att reta upp era barn, utan fortsätt att uppfostra dem i Jehovas tuktan och allvarliga förmaning.” — Efesierna 6:4.

När dessa principer tillämpas, läggs en fast grund för tankeutbyte inom äktenskapet. Varför? Därför att en man som betraktar det som en gudagiven förpliktelse att älska sin hustru kommer att vara mer benägen att tala med henne och lyssna på henne. En hustru som är övertygad om att djup respekt för mannen är ett gudomligt krav kommer att drivas av liknande motiv. Men hur kan man klara av de påfrestningar och problem som uppstår i ett äktenskap? Kan bibelns råd verkligen vara till hjälp?

När problem uppstår

Äktenskapet är det mest intima av alla mänskliga förhållanden. Med tiden kan ett äkta par komma att åtnjuta ett förhållande som är så förtroligt att bara en smekning, en blick eller en gest kan säga mer än tusen ord. Men tyvärr är det få som uppnår detta lyckliga tillstånd.

En ung hustru berättar: ”Vi hade det svårt ekonomiskt när vi var nygifta. Vi levde ur hand i mun, vecka för vecka. Jag var inte van vid sådan otrygghet.”

Detta unga par minskade emellertid spänningarna i sitt äktenskap genom att tillämpa bibelns råd. Mannen erkänner: ”Jag tänkte helt enkelt inte på hennes känslor. Jag trodde allting var bra. Men jag insåg inte att hon höll på att bli ett nervvrak.” Vad gjorde de åt denna kommunikationsklyfta? Hustrun förklarar: ”Vi hade långa samtal. Det var ibland obehagliga samtal, men de hjälpte alltid.”

En äkta man vid namn Richard sade: ”Jag hade problem med att anpassa mig till den vardagliga rutinen i äktenskapet. Vi arbetade båda heltid, och min hustru ville att jag skulle hjälpa till med hushållsarbetet. Men jag hade den uppfattningen att min hustru skulle göra allting. Efter en dags arbete hade jag dessutom inte lust att göra något annat än att koppla av och se på sport. Så om jag plötsligt fick höra: ’Kan du ta med kläderna till tvätten?’ svarade jag: ’Det kan du göra själv!’”

Richard och hans hustru började emellertid studera bibeln tillsammans med Jehovas vittnen. När han fick lära sig att Gud krävde att han skulle ”älska sin hustru som sin egen kropp”, fick han motivation att bära sin del av hushållsförpliktelserna. Även arbetslivets påfrestningar tedde sig annorlunda i ljuset av Guds ord. Han förklarar: ”När jag väl hade funnit en mening med livet och förstod Guds uppsåt, kunde jag göra mig kvitt det negativa tänkesätt jag utsattes för på arbetet.”

Bibeln pekar emellertid på en annan möjlig källa till problem: ”Ty vi felar alla många gånger. Om någon inte felar i ord, är denne en fullkomlig man, i stånd att också tygla hela sin kropp.” (Jakob 3:2) Ja, alla människor gör sig ibland skyldiga till taktlösa eller rentav ovänliga kommentarer. Och när två ofullkomliga personligheter konfronteras med varandra, kan känslorna råka i svallning.

Men vad händer om ett äkta par låter sådana problem dominera sitt äktenskap? Bibeln förklarar: ”En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor är som bommar för ett slott.” (Ordspråksboken 18:19) Kommunicerandet kan bryta samman, med allvarliga konsekvenser för både makarna och deras barn. Experterna anser faktiskt att ”långvarig söndring mellan föräldrarna” är en av de mest destruktiva faktorer som kan påverka ett barn.

Om man tillämpar bibelns råd, kan emellertid sådana konflikter nedbringas till ett minimum. Äkta män får befallningen att inte vara ”förbittrade” på sina hustrur. (Kolosserna 3:19) Det behövs två för att gräla. Om din partner blir upprörd och arg, varför då inte försöka förbli lugn och taktfull? Håll med och visa förståelse, om möjligt. Som det sägs i bibeln: ”Ett mjukt svar stillar vrede.” (Ordspråksboken 15:1) Ett skarpt svar kommer bara att förvärra situationen. Det är bättre att på ett vänligt sätt fråga: ”Gjorde jag dig upprörd? Hur är det fatt, älskling?” Att på detta sätt kärleksfullt och taktfullt ta reda på orsaken till problemet bidrar ofta till att lösa det. Å andra sidan kan det ibland vara bättre att vänligt men rakt på sak tala om för din partner att du är irriterad eller upprörd över hans eller hennes handlingssätt. Bibeln ger rådet: ”Låt inte solen gå ner medan ni är i ett uppretat tillstånd. Men bli hänsynsfulla mot varandra, ömt medlidsamma, och förlåt varandra villigt.” — Efesierna 4:26, 32.

En ung man lärde sig att tillämpa detta råd. Han säger: ”Min hustru är mycket känslomässigt lagd. Ibland är det därför svårt för henne att samtala lugnt utan att bli alldeles skärrad. Men jag har försökt att anpassa mig till hennes personlighet och vara mer lyhörd för hennes känslor.” Sådana uppriktiga ansträngningar bidrar inte bara till friden, utan gör också att du vinner din partners tillgivenhet!

Att kommunicera med barnen

När ett ungt par får sitt första barn, ställs de inför en verklig uppfordran. Ett nyfött barn behöver ju faktiskt mer än regelbundna mattider och blöjbyten. Forskare anser att spädbarn har ett starkt behov av att kommunicera. Det är sant att en baby inte kan tala. Men smekningar såväl som ögon- och kroppskontakt med föräldrarna bidrar i hög grad till att öppna kommunicerandets förbindelselinjer. Detta är en av anledningarna till att många sjukhus inte längre skiljer de nyfödda barnen från deras mödrar. De svenska forskarna Winberg och de Château säger: ”Samtidigt som en nära kontakt [mellan mor och barn] under denna period direkt kan påverka barnets utveckling, kanske den är av ännu större betydelse för modern, i det den stärker hennes band till det nyfödda barnet. ... Denna kontakt tycks påverka hennes inställning till och lyhördhet för barnets behov.”

Vad mer kan föräldrar göra för att få ett gott kommunicerande med sina barn redan från början? Bibeln visar att föräldrar bör tala med sina barn ”från ... [deras] späda barndom”. (2 Timoteus 3:15) Är detta realistiskt? Att sjunga för ett spädbarn och tala med det kan vara ”viktigt när det gäller att tillfredsställa [dess] psykologiska behov”, hävdar forskarna Winberg och de Château. En sovjetisk forskare, M. I. Lisina, åberopar en undersökning i vilken man talade ömt med spädbarnen, log mot dem och smekte dem. Vad blev resultatet? Efter två månader hade dessa spädbarn uppnått ”en anmärkningsvärt högre grad av utveckling” än andra barn som inte fick denna uppmärksamhet. Sådant kärleksfullt kommunicerande medför stora känslomässiga fördelar för ett barn, och som dr Lisina vidare konstaterar: ”Vi tror att ett samspel med andra människor är oerhört viktigt när det gäller att grundlägga [spädbarnets] verbala funktioner.”

Studium och rekreation

Allteftersom barnen växer upp blir naturligtvis problemet med att fostra dem alltmer komplicerat. Många kristna familjer har därför funnit det vara till hjälp att göra upp ett program för andlig verksamhet. Detta kan göra mycket för att främja endräkten och kommunicerandet. Ett sådant program kan vara omväxlande, flexibelt och trevligt för alla parter.

Ett sådant program kräver onekligen en smula anpassning av var och en. I vissa delar av Afrika äter till exempel fadern traditionsenligt sina måltider i ensamt majestät. Men när han blir kristen, inser han behovet av att presidera över sin familj vid måltiderna. Vilka fördelar innebär detta för familjen? Vid frukostbordet kan man dryfta ett skriftställe eller ett bibliskt ämne och därigenom börja dagen i en god anda. Kvällsmålet kan vara en stund av avkoppling, då alla berättar vad som hänt under dagen och det blir ”ett utbyte av uppmuntran”. (Romarna 1:12) Föräldrarna kan uppmuntra de unga att yttra sig.

Tid för allvarligt studium, till exempel läxläsning och dryftande av bibeln, är ett måste. Men låt oss inte glömma bort behovet av rekreation. TV, filmer och inspelad musik är mycket populärt bland unga människor, men dessa högeffektiva kommunikationsmedel börjar mer och mer likna slasktrattar — fulla av smörja. I en rapport utgiven av Nationella institutet för mental hälsa i USA heter det: ”De bevis som hopats under 1970-talet tycks på ett överväldigande sätt påvisa sambandet mellan TV-våld och aggressioner hos barn.” Föräldrar måste därför utöva noggrann kontroll över vad barnen gör på fritiden. (Se Efesierna 5:3—5.) Picknickar eller andra utflykter och sällskaplig samvaro med kristna bröder är några sätt varpå unga människor kan få sund rekreation.

Att samtala med tonåringar

Somliga föräldrar har erfarit att kommunikationerna med barnen brutit samman när dessa kommit upp i tonåren. Under dessa år upplever unga människor inte bara snabba fysiska förändringar, utan också en anstormning av nya känslor och önskningar. Somliga ungdomar reagerar genom att sluta sig inom sitt skal. Andra drar sig undan från sina föräldrar och blir oerhört beroende av sina kamrater. Det krävs därför stor beslutsamhet från föräldrarnas sida för att hålla förbindelselinjerna öppna under dessa kritiska år. De måste vara lyhörda för sina ungdomars sinnesstämningar och känslor.

Små pratstunder på tu man hand kan vara till stor hjälp — i synnerhet om det sker på ett enkelt och naturligt sätt. ”Du skall inskärpa dem [Guds ord] hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp”, uppmanas föräldrar i bibeln. (5 Moseboken 6:7) En far kan därför be sin ovanligt tystlåtne son att arbeta tillsammans med honom i trädgården eller med något reparationsarbete. En mor kan på liknande sätt lära sin dotter att sy. Sådana avspända förhållanden leder ofta till ett verkligt utbyte av tankar och känslor. Även intima ämnen, till exempel sex, kroppsliga förändringar, moral, trosfrågor och olika mål i livet, kan ofta föras på tal vid sådana tillfällen. ”Jag hade några av de bästa samtalen med mina pojkar vid diskbänken”, berättar en mor.

Var emellertid beredd på att problem ibland kan komma på tal. Den unge kanske har problem med onani eller kanske rentav erkänner att han brister i tro. Gräla då inte, utan lyssna lugnt och visa förståelse. Annars kan de dyrbara kommunikationslinjerna bryta samman. Bibeln ger rådet: ”Detta skall ni veta, mina älskade bröder: Varje människa skall vara snar till att höra, sen till att tala, sen till vrede.” (Jakob 1:19) Även om den unge gjort sig skyldig till ett orätt handlingssätt, bör du inte fördöma honom på ett summariskt sätt. Det är den orätta handlingen du ogillar — inte barnet. (Jämför Judas, vers 23.) Visa dig först själv ”snar till att höra” och erbjud därefter ditt barn hjälp och råd. Ibland kanske du rentav kan uppmuntra barnet genom att säga: ”Du är inte den ende som har haft sådana problem. Jag fick också kämpa med det när jag var i din ålder.” Din lugna reaktion kan göra att det anförtror sig åt dig när det behöver hjälp nästa gång.

Det är emellertid viktigt att du gör dig tillgänglig för dina barn. En far hade ett tämligen ansvarsfullt arbete och tillbringade därför en stor del av sin tid i hemmet i sitt arbetsrum, fördjupad i papper. Hans dotter hade emellertid ett, i hennes tycke, allvarligt problem. Men eftersom hennes far var så upptagen, behöll hon det för sig själv. Hon blev snart deprimerad och gav sig i väg hemifrån. Lyckligtvis återvände hon, talade ut med sin far och insåg att problemet inte var så stort. Men i fortsättningen ordnade hennes far så att han kunde sköta sitt arbete i vardagsrummet, där han var mer tillgänglig för sina ungdomar.

Bara att du finns där betyder mer för dina barn än materiella rikedomar. En ensamstående mor vid namn Anita hade fem barn i åldrarna ett till sex år att sörja för. Fastän hon genom barnomsorgen endast fick ett litet månatligt bidrag, var hon inte missnöjd över att vara tvungen att leva på så lite. Detta bidrag gjorde det möjligt för henne att stanna hemma hos sina barn. Och även om det ibland var mycket knappt om pengar, säger hon: ”Vi var aldrig hungriga. Vi lärde oss att förtrösta på Jehova.” Med hjälp av några kristna vänner, som försåg dem med kläder, kunde hon både sörja för sina barn i materiellt avseende och ge dem den uppmärksamhet de behövde.

Lyckliga, sammansvetsade familjer

Kärleksfulla, förstående och öppenhjärtiga föräldrar kan uträtta stora ting för sina barn. Pedagogen Audrey Bilski skriver: ”’Jag kan tala med dem om allting’ är kanske en av de finaste komplimanger en tonårig eller vuxen son eller dotter kan ge sina föräldrar.” Hustrur och män uppskattar likaså när de med förtroende kan vända sig till sin äktenskapspartner och diskutera också de känsligaste problem och veta att de kommer att möta ett förstående och välvilligt öra.

Det är sant att det i våra dagars komplicerade värld finns många påfrestningar som kan hämma kommunicerandet inom familjen. Och ibland behöver föräldrarna själva vägledning. Men du behöver inte känna dig maktlös. Andra erfarna föräldrar, i synnerhet mogna kristna, kan ofta vara till hjälp. Vi har också Guds ord, bibeln, som är ”levande och utvecklar kraft”. (Hebréerna 4:12) Boken Gör ditt familjeliv lyckligt!, som utgetts av Sällskapet Vakttornet, har hjälpt tusentals människor att förbättra sitt familjeliv.a

Denna artikel har bara gett ett litet smakprov på de praktiska råd bibeln innehåller. Ta dig tid att studera den regelbundet och tillämpa det du lär. Om du gör det, kan din familj bli lycklig och sammansvetsad.

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 9]

Gott kommunicerande under uppvaktnings- och förlovningstiden

”MAN gör två stora val i sitt liv”, skrev professor Ernest Burgess, ”valet av yrke eller arbete och, för det andra, valet av äktenskapspartner.” De flesta människor är tämligen förnuftiga när det gäller att välja levnadsbana. ”Men när man gifter sig”, fortsatte professorn, ”har man en benägenhet att uppföra sig på ett romantiskt snarare än ett praktiskt sätt.”

Uppvaktnings- och förlovningstiden är därför en tid då det bör råda ett fritt kommunicerande. Det är sant att till och med innan en man och en kvinna träffar varandra kan det förekomma ett starkt kommunicerande dem emellan. Han kanske tittar beundrande på henne, och hon kanske ger honom ett uppskattande ögonkast. Ett gammalt talesätt lyder: ”Ögat är själens spegel.” Våra ögon kan förmedla djupa känslor och hjärtats hemligheter. Med tiden kan muntliga uttryck för tillgivenhet bana väg för ett annat sätt att kommunicera — kroppskontakt. I många kulturer betraktas sådant som att hålla varandra i handen eller att omfamna varandra som tillbörliga uttryck för kärlek.

Men medan sådana uttryck för tillgivenhet har sin plats, är ett stabilt äktenskap inte grundat på passion. Beröring från en person man älskar kan väcka starka känslor och sexuella begär. Bibeln uppmuntrar de kristna att ”döda” omoraliska impulser. (Kolosserna 3:5, 1981) Detta är inte bara ett skydd i moraliskt avseende, utan ett nyttigt och praktiskt råd. För när de sexuella begären på ett okontrollerat sätt ”kopplas på”, leder det ofta till att det verkliga kommunicerandet ”kopplas ifrån”. Detta kan göra unga par blinda för uppenbara brister och svagheter i personligheten.

Rättframma och ärliga samtal före giftermålet kommer att besvara sådana frågor som dessa: Passar vi verkligen för varandra? Är han eller hon uppriktig och vänlig? Har personen i fråga god moral? Är han i stånd att vara en god familjeförsörjare? Fattar han förståndiga beslut? Kommer hon att kunna sköta ett hem? Är hon villig att underordna sig? Känner vi verklig kärlek för varandra — inte bara fysisk dragningskraft?

Men hur är det om man är blyg? Kom ihåg att ett av de grundläggande kraven för ett gott kommunicerande är att man är lyhörd för andras känslor och intressen. Detta bör inte vara svårt för två människor som verkligen älskar varandra. (1 Korintierna 13:5) Lär dig att ställa enkla, men passande, frågor. De flesta människor tycker om att tala om sig själva, sitt liv, sin familj och sin sysselsättning och kommer villigt att göra detta om man taktfullt försöker få dem att prata.

Sådana pratstunder kan uppenbara att ett par har många gemensamma intressen, mål och förhoppningar. Men hur förhåller det sig då om olikheter uppdagas? Försök att avgöra i vilken utsträckning dessa olikheter kommer att äventyra lyckan i äktenskapet. Det faktum att den tilltänkta äktenskapspartnern inte är road av en speciell form av rekreation, till exempel dans, innebär inte att den personen kommer att bli en dålig äkta man eller hustru. Det kanske finns andra, viktigare ting, som ni kan glädjas åt tillsammans. Det finns ju också möjlighet att utveckla nya gemensamma intressen. Professor Ernest Burgess fortsatte i alla händelser med att säga: ”Makarna bör diskutera och försöka avgöra viktiga frågor i sitt förhållande, till exempel barn, ingifta släktingar, ekonomi, religion och livsfilosofi före bröllopsdagen. Det är vanligtvis ett fåfängt hopp att tro att man kan göra om sin partner efter bröllopet.”

[Bild på sidan 7]

Föräldrar bör utnyttja varje tillfälle att bygga upp kommunicerandet med sina barn