Ungdomar frågar:

Att leva i en styvfamilj – kommer det att förstöra mitt liv?

ETT barn av sex under 18 år i Förenta staterna lever i en styvfamilj, säger vissa experter. Om antalet skilsmässor och omgiften fortsätter att öka i samma takt som nu, kan så många som hälften av dagens barn komma att leva i en styvfamilj någon gång under sitt liv. Det är därför mycket möjligt att du eller någon av dina vänner lever i en styvfamilj. Om så är, vet du att anpassningssvårigheterna kan vara ganska stora.

Den amerikanske presidenten Abraham Lincoln sade emellertid om sin styvmor: ”Allt jag är och allt jag någonsin hoppas bli har jag min ängel till mor att tacka för.” Det är alltså tydligt att somliga styvbarn har det bra i sådana familjer. Om man framgångsrikt skall klara av de för en styvfamilj typiska påfrestningarna eller inte beror i hög grad på om man har den rätta inställningen.

Värdet av en rätt inställning

Hur man betraktar sin situation kan ofta avgöra om man blir lycklig eller olycklig. ”Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud”, sägs det i Ordspråksboken 15:15. Med andra ord: Den som är ”betryckt” på grund av tråkiga omständigheter betraktar varje dag som dålig på grund av sin inställning. Men under samma omständigheter kan en person som är glad till sinnes betrakta varje dag som en fest!

”När jag var ung”, skriver författarinnan Elizabeth Einstein i sin bok The Stepfamily (Styvfamiljen), ”var det som vållade mig problem inte det faktum att jag var ett styvbarn; det var det sätt varpå jag betraktade min situation, min inställning till att vara ett styvbarn och den uppfattning jag trodde att andra hade om mig.” Hon fortsätter: ”Jag var så uppretad över att jag var tvungen att växa upp i vad jag betraktade som en andra klassens familj att jag försummade att uppskatta lyckan att få en styvfar som gav oss ett tryggt familjeliv.” Att uppodla en rätt inställning är naturligtvis lättare sagt än gjort. Men är styvfamiljen nödvändigtvis ”en andra klassens familj”? Se själv vad som sägs i rutan på sidan 14.

Att leva i en styvfamilj leder således inte automatiskt till olycka. Dina möjligheter att trivas i en stabil styvfamilj är ganska stora. Men eftersom 44 procent av dessa familjer misslyckas inom de fem första åren, vad kan du då göra för att bidra till ett gott resultat för din familj?

Att kunna kompromissa

När 15-åriga Jamie bodde ensam med sin mamma, hade hon eget rum och dyra kläder. När hennes mor gifte om sig och hon plötsligt kom att tillhöra en fyrabarnsfamilj, var det mycket som förändrades. Både bostadsutrymmet och ekonomin blev tämligen begränsade. ”Nu har jag inte ens eget rum längre”, klagade hon. ”Jag måste dela allting.” Men det kanske är mer du måste avstå från än ditt eget rum. Din ställning som det äldsta eller det enda barnet kanske nu ändras. Kanske de ansvarsuppgifter du hade i hemmet nu övertas av en ”ny man”. Det kan också hända att du och din mamma var som systrar, kanske till och med sov i samma rum, men nu måste du flytta ut och lämna plats för din styvfar.

Kristen resonlighet är lösningen. ”Låt er resonlighet bli känd för alla människor”, rekommenderar bibeln. (Filipperna 4:5) Det ord som används i grundtexten betyder ”medgörlig” och leder tanken till en som inte insisterar på alla sina lagliga rättigheter. Försök därför vara medgörlig. Om du måste dela rum med din styvbror eller styvsyster, tänk då på att ni båda måste ta hänsyn till varandra och varandras tillhörigheter. (Matteus 7:12) Var glad att det nu finns ännu en vuxen som kan hjälpa till att ikläda sig ansvaret för hemmet.

När barnen i familjen behandlas olika

Efter att först ha medgett att hennes styvfar visar henne kärlek tillade en ung flicka: ”Men det finns en skillnad. Han förväntar sig mer, tillrättavisar mer och har mindre förståelse när det gäller oss ... än när det gäller hans egna barn i samma ålder. Detta är en känslig punkt för oss.” Många styvbarn — och i vissa fall biologiska barn — klagar över att föräldrarna behandlar dem olika. Bibeln ger emellertid följande rekommendation: ”Var inte för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.” (Predikaren 7:10) För att undvika att hysa agg bör du vara förståndig nog att tänka på varför det förhåller sig på det sättet. — Ordspråksboken 19:11.

En styvförälder kan helt enkelt inte känna på samma sätt för ett styvbarn som han gör för sitt eget barn, inte så mycket på grund av blodsbanden med det biologiska barnet som på grund av deras gemensamma bakgrund. Även i en biologisk familj kan en förälder älska ett barn mer än ett annat. (1 Moseboken 37:3) Det är emellertid stor skillnad mellan olika och orättvist. Människor har särpräglade personligheter och skilda behov. I stället för att oroa dig alltför mycket över att du behandlas annorlunda bör du därför försöka tänka på om din styvförälder strävar efter att tillfredsställa dina behov. Om du tycker att detta inte sker, resonera då lugnt igenom saken med din styvförälder.

Ibland kanske du verkligen har ”orsak till klagomål”, men kan du då med den kristna kärlekens hjälp ha överseende med detta? (Kolosserna 3:13) Ibland kan det hända att dina styvbröder eller styvsystrar är upphov till stridigheter. Mannen Jefta i bibeln blev orättvist behandlad av sina halvbröder. De tvingade honom till och med att lämna hemmet. Men fastän han utsattes för en sådan orättvis behandling, lät han inte detta förstöra sitt liv. Han blev en man med gedigna egenskaper, och senare blev hans halvbröder tvungna att ödmjuka sig och be honom om hjälp! Jefta var storsint nog att inte hysa agg, utan sökte i stället verkligen ”övervinna det onda med det goda”. Det kan du också göra. Tänk på att inte bara du utan också de andra barnen i din nya familj kan brottas med något känslomässigt problem som måste klaras upp innan er nya situation blir dräglig. — Romarna 12:21; Domarboken 11:1—9.

Det lönar sig att ha tålamod!

”Bättre är slutet på en sak än dess början, bättre är en tålmodig man än en högmodig.” (Predikaren 7:9) Detta gäller i synnerhet en styvfamilj! Det tar i regel flera år innan förtroendet växer sig så starkt att alla familjemedlemmar känner sig otvungna med varandra och deras olika vanor och värderingar sammansmälter till en fungerande rutin. Ha tålamod! Vänta dig inte att det skall uppstå någon ”snabbkärlek” eller att en ”snabbfamilj” skall bli följden.

När Thomas’ mor gifte om sig, kände han sig minst sagt illa till mods. Hans mor hade fyra barn, varav tre tonåringar, och den man hon gifte sig med hade tre döttrar — varav två tonåringar. ”Det var slagsmål, gräl, splittringar och fruktansvärda känslomässiga påfrestningar”, skriver Thomas. Vad var det som gjorde att de så småningom lyckades? ”Genom att tillämpa bibelns principer kunde vi klara av våra problem; det gick inte alltid på en gång, men allteftersom tiden gick och vi tillämpade Guds andes frukter blev situationen så småningom allt bättre.” (Galaterna 5:22, 23) Ja, många styvfamiljer har funnit att det som så småningom leder till framgång är att var och en försöker tillämpa bibelns principer.a

Det finns många fördelar med att leva i en framgångsrik styvfamilj. Din erfarenhetssfär fördjupas och berikas genom sammansmältningen av olika livsstilar. Genom att på ett rättframt sätt ta itu med anpassningssvårigheterna och övervinna dem kommer du att utveckla egenskaper som är ovärderliga i vår tids krävande värld. Du kommer att lära dig att acceptera att saker och ting ibland inte är som du önskar att de skulle vara. ”Jag vet att jag nu kan anpassa mig till tusentals fler situationer på grund av det som jag har gått igenom”, säger Mandy, en tonårig styvdotter. ”Jag är mer flexibel än jag var tidigare. Jag har större förståelse för andra människors problem nu, och jag tror att jag är en bättre vän.” Att leva i en styvfamilj förstörde verkligen inte hennes liv — och det behöver inte heller förstöra ditt!

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 14]

Tål styvfamiljen jämförelse?

”Barn som har styvfäder lyckas lika bra, eller lika dåligt, i fråga om alla de många beteendemönster som studerats som barn som lever tillsammans med sina biologiska fäder.” Detta är den slutsats som forskarna Paul Bohannan och Rosemary Erickson kom fram till i en undersökning som omfattade 190 familjer, av vilka 106 hade styvfäder. De fann att inga av de påfrestningar som förknippas med en styvfamilj ”tycks påverka barnens mentala hälsa eller deras möjligheter till tillfredsställande social anpassning”.

En undersökning som hade till syfte att fastställa hur stressande tonåringar i styvfamiljer upplever sin situation avslöjade ”att i fråga om nio av de elva angivna stressfaktorerna i en styvfamilj avgav de tillfrågade svaret ’icke stressande’ oftare än ’stressande’”. (Kursiverat av oss) Denna undersökning som omfattade 103 tonåringar från styvfamiljer publicerades i tidskriften Family Relations (juli 1983). De stressfaktorer som dryftades var bland andra lojalitet, fostran, orealistiska förväntningar och sexuella frågor. Det framhölls avslutningsvis: ”Detta kan tyda på att det också inom de här berörda områdena finns styvfamiljer som tar itu med dessa frågor på ett relativt avstressat sätt.” Detta gäller i synnerhet de tonåringar som hade levt i en styvfamilj i mer än två år.

[Bild på sidan 20]

Här är er nya syster!