FN — Guds väg till fred?

”Jag är övertygad om att Förenta nationerna är den bästa framtidsvägen för dem som har förtroende för vår förmåga att forma vårt eget öde på denna planet.”

DENNA övertygelse uttrycktes av den förre generalsekreteraren, Kurt Waldheim, i boken The Challenge of Peace. Han medgav att FN hade vissa brister men förklarade samtidigt: ”Man bör inse att Förenta nationerna, när allt kommer omkring, är en värld i smått. Dess svagheter måste följaktligen i första hand tillskrivas de inkonsekvenser som karakteriserar världssamhället självt.” Han tillägger: ”Jag vill poängtera att det [FN] inte är något annat än en spegelbild av den värld det tjänar. Den världen är ett konglomerat av oerhört varierande, ofta omedgörliga, hetlevrade och antagonistiska nationer.” Men alla kommentatorer ser inte FN i ett sådant fördelaktigt ljus.

I sin bok A Dangerous Place—The United Nations as a Weapon in World Politics (En farlig plats — Förenta nationerna som ett vapen i världspolitiken) hävdar professorerna Yeselson och Gaglione att FN redan från första början har varit ett forum för stridslystna uttalanden och att det är en krutdurk av fientligheter och politiska manipulationer som bara underblåser de internationella konflikternas glöd. Och hur är det med den värld där FN verkar? ”En besvärande men likväl enkel sanning är att världspolitiken i mångt och mycket liknar en djungel. Nationernas beteende är i grund och botten byggt på egennytta och tanken på överlevnad. Anfäktelsen av det senare gör att nationalstatssystemet inte bara förlänats djungelns lag, utan även dess moral.” Detta har fått till följd att ”krig har blivit ett permanent drag i internationella relationer”.

Vilken kontrast till de storslagna förhoppningar man hade när Förenta nationernas stadga ratificerades år 1945! I dess ingress sades det: ”VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden, ... HAVA ÖVERENSKOMMIT ATT FÖRENA VÅRA ANSTRÄNGNINGAR FÖR ATT FÖRVERKLIGA DESSA SYFTEMÅL.”

Fyrtio år senare klingar detta en smula ihåligt. I stället för att förenas splittras nationerna. Krig är fortfarande millioner människors dagliga lott i olika delar av världen! Varje dag får människor lida och dö som krigsoffer — trots FN:s existens.

Vem står i verkligheten bakom FN?

Även om författarna till de två böcker som tidigare citerades har olika uppfattningar, är de överens i fråga om en ovanlig detalj. Waldheim säger att FN är ”en spegelbild av den värld det tjänar”, och Yeselson och Gaglione liknar den politiska världen vid en djungel. FN måste således obönhörligen återspegla den djungelns lag inom politiken som råder bland dess medlemsstater.

Med tanke på detta är det mycket intressant att lägga märke till det symbolspråk som används i bibeln. Bibeln talar om ett ”vilddjur” och även om dess ”bild”, som beskrivs som ”ett scharlakansrött vilddjur”. (Uppenbarelseboken 13:1, 2, 14; 17:3, 8, 11) Det första vilddjuret representerar hela den världsvida politiska organisation som har utvecklats under de gångna 4.000 åren och som har kulminerat i den politiska splittring som råder i världen i våra dagar.a Vad måste då detta vilddjurs ”bild” representera?

Vilken organisation är det, enligt de ovan citerade källorna, som är en spegelbild av det nuvarande politiska systemet? Uppenbarligen FN, som med sina 159 medlemsnationer utgör en nära nog universell representation. (Se sidan 11.) Bibelns symboler med vilda djur harmonierar också väl med bilden av den ”politiska djungeln”. Det är sorgligt men sant att många politiker har genomdrivit och fortfarande genomdriver sina politiska idéer precis som vilda djur — genom att hänsynslöst döda millioner människor, stridande såväl som civila, i sina krig och politiska utrensningsaktioner. Tortyr och avrättningar har varit och är fortfarande politiska tvångsmedel. Och de flesta av dessa regeringar och politiska filosofier har sin aktade representation i FN.

Är det, med tanke på det föregående, förnuftigt att tro att FN skulle kunna vara Guds väg till fred, i synnerhet som bibeln klart och tydligt förklarar att ”Gud är kärleken”? (1 Johannes 4:8) Men om FN inte är Guds sätt att lösa detta problem, vem är det då egentligen som står bakom FN?

Bibeln lämnar oss inte i tvivel beträffande upphovet till det vilddjurslika politiska systemet och dess ”bild”, FN. I Uppenbarelseboken 13:2 läser vi: ”Och draken gav vilddjuret sin makt och sin tron och stor myndighet.” Vem symboliserar ”draken”? Samme bibelskribent förklarar att ”draken” är den ”som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden”. Men på vilket sätt vilseleder Satan världen? — Uppenbarelseboken 12:9.

Genom alla tänkbara politiska projekt och idéer, inbegripet FN, försöker Satan, den förste lögnaren, leda mänsklighetens uppmärksamhet bort från den enda sanna vägen till fred och säkerhet — Guds rikes styre över denna jorden. (Johannes 8:44) I nära två tusen år har till bekännelsen kristna i bön uttalat orden: ”Må ditt rike komma.” Ändå har de flesta av dem inte haft någon klar uppfattning om vad Guds rike innebär. Vad innebär det för dig? Nu, när detta rike är så nära, är det livsviktigt att få en rätt förståelse av det. — Matteus 6:9, 10.

Vakna!:s korrespondenter vet av personlig erfarenhet att många uppriktiga och hängivna människor arbetar för att främja FN:s syften. Dessa uppriktiga människor ser också organisationens svagheter, men i likhet med Kurt Waldheim och andra tror de att den är människans enda hopp för varaktig fred och säkerhet. De känner inte till någon bättre lösning. Men det finns ett alternativ som de kanske har förbisett — Guds rikes styre. — Uppenbarelseboken 11:15.

Den enda sanna vägen till fred

Bibeln visar att Guds rike har avseende på en himmelsk styrelse eller regering över jorden från andevärlden. (Daniel 2:44; Uppenbarelseboken 21:1—4) Denna Guds rikes regering genom Kristus fungerar redan i världsomfattande skala och förbereder nu ett övernationellt folk för evigt liv under sitt styre. Denna fullständigt förenade grupp människor av alla nationer och alla språk är känd som Jehovas vittnen. De är de i sann mening ”förenta nationerna” som redan har smitt ”sina svärd till plogbillar”. De har också undanröjt såväl rasismens bojor som den trångsynta nationalism som har kallats ”den mäktigaste och mest destruktiva kraften i internationell politik”. Det är just sådana ting som fortfarande klavbinder och hämmar FN. — Jesaja 2:2—4.

Genom personligt studium av bibeln vet Jehovas vittnen att det endast är Guds rike som kan införa sann och varaktig fred här på jorden och att den tiden är mycket nära då Guds rike skall ingripa. (Lukas 21: 31—33; Uppenbarelseboken 16:14, 16) ”På vilket sätt skall det ingripa?” kanske du frågar. Genom att tillintetgöra dem som med berått mod fördärvar jorden. (Uppenbarelseboken 11:18) Detta inbegriper att alla splittrande politiska element skall krossas. (Daniel 2:44) Därför förkastar Jehovas vittnen Satans surrogatlösning — FN — som otillräcklig. Men varför är den otillräcklig?

Den holländske 1600-talsfilosofen Spinoza definierade fred, inte som ”frånvaron av krig”, utan som någonting mycket mer alltomfattande. Han sade: ”Det är en dygd, ett sinnestillstånd, en fallenhet för godhet, förtroende, rättvisa.” Detta kan uppnås bara genom att människor får lära sig kärlek och endräkt i stället för hat och splittring. Som bibelskribenten Jakob uttrycker det: ”För övrigt får rättfärdighets frukt sin säd sådd under fredliga förhållanden för dem som stiftar fred.” (Jakob 3:18) Genom sitt världsvida undervisningsarbete lär Jehovas vittnen människor Guds fridsamma vägar, för hans ord förklarar: ”Alla dina söner skall vara personer som blir lärda av Jehova, och dina söners frid skall vara överflödande.” — Jesaja 54:13, NW.

Om du skulle vilja veta mer om Guds rikes regering, ta då gärna kontakt med Jehovas vittnen på den plats där du bor. De kommer med glädje att hjälpa dig att lära känna Guds väg till fred.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 11]

Allvarliga problem som berör FN

En förteckning över några av de allvarliga världsproblem som för närvarande berör många av FN:s medlemsnationer.

1. Kärnvapenkapplöpningen och konfrontationen mellan USA och Sovjetunionen

2. Den bristande ekonomiska balansen mellan norra och södra halvklotet; utvecklingsländernas krisartade upplåning utomlands

3. Hunger och fattigdom i Afrika; öknarnas gradvisa utbredning över kontinenten

4. Internationell handel med narkotika

5. Internationell terrorism

6. Sydafrikas apartheidpolitik och relationer med grannländerna

7. Namibias oavhängighet från Sydafrika

8. Israel och Palestinafrågan

9. Oroligheterna i Libanon

10. Konflikten Iran—Irak

11. Sydöstasien, Vietnams ockupation av Kampuchea

12. Centralamerika: gerillakrig i El Salvador och Nicaragua

13. Afghanistan: sovjetisk intervention

14. Världens flyktingproblem, som berör mer än tio millioner människor

15. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna

Denna förteckning är baserad på de tal som framfördes vid den 39:e sessionen av FN:s generalförsamling år 1984 av 150 representanter, däribland 16 statsöverhuvuden eller regeringschefer. (Se UN Chronicle, band XXI, nummer 8/1984.)

[Ruta på sidan 11]

Hur antalet medlemsnationer inom FN har ökat

[Bild på sidan 9]

De 159 medlemsnationernas flaggor hissade framför FN-byggnaden

[Bild på sidan 10]

Vilka är det som redan har smitt ”sina svärd till plogbillar”?