Blodets förbluffande självtätningssystem
DU HAR en kniv i handen och håller på att laga mat till familjen. Aj! Kniven slinter och du skär dig. Sådana yttre skador inträffar bara någon gång då och då, men visste du att hundratals små skador uppstår inne i kroppen varje dag? Men ändå förblöder vi inte. Varför? Blodet har en enastående förmåga att täta sådana bristningar.
Mindre reparationer med hjälp av proppar
I blodströmmen finns alla ämnen som behövs för reparationerna. Men de aktiveras inte förrän en krissituation uppstår. När detta inträffar, utlöser smärtan nervimpulser som drar ihop blodkärlen. Detta är en signal för de små blodplättarna att gå till aktion. De rusar till olycksplatsen och sätter sig fast vid de blottlagda fibrerna i sårkanten. Kemiska signaler från blodplättarna får fler blodplättar att strömma till, och en lös propp bildas. Detta är vanligtvis tillräckligt för att täta mindre sprickor.
Större reparationer med hjälp av koagel
Vid större skador behövs det en starkare och mer permanent lagning. Också nu bildas en propp av blodplättar, men den måste täckas med ett koagel. Att bilda ett koagel är emellertid en komplicerad uppgift som inbegriper tiotals olika ämnen och en rad invecklade kemiska reaktioner.
Detta är i korthet vad som sker: Som svar på kroppens nödsignaler frigör kärlväggarna eller koagulationsfaktorerna i blodet ett kemiskt ämne i blodströmmen. Härigenom omvandlas fibrinogen, ett i blodplasman förekommande inaktivt protein, till fibrin. Fibrinmolekylerna är unika i sin förmåga att slå sig samman och bilda långa trådar som slingrar sig runt proppen av blodplättar. Trådarna fungerar ungefär som ett spindelnät och drar till sig fler blodplättar, röda blodkroppar och andra ämnen för att bilda ett koagel. Det nybildade, geléliknande koagelet består till 99 procent av vatten. Blodplättarna frigör därför två proteiner som gör att koagelet drar ihop sig och vattnet pressas ut. Ett fast koagel har nu bildats. På hudens yta, där koagelet är utsatt för luftens inverkan, kallas det vanligen sårskorpa.
När processen väl påbörjats måste den också stoppas, så att koagelet inte blir så stort att det blockerar blodkärlen och hindrar blodcirkulationen. Hur stoppas det? När lagningsarbetet är utfört, återgår blodflödet snabbt till det normala och skingrar koagulationsfaktorerna. Det finns också flera koagulationshämmande faktorer i blodet som förhindrar alltför omfattande proppbildning och hindrar blodplättarna från att ansamlas när det inte är av behovet påkallat.
Koagelet avlägsnas
När såret är läkt, utlöses en annan kemisk reaktion som bryter ner fibrintrådarna och upplöser koagelet. Koagelfragment som lösgörs i blodströmmen tas om hand av de vita blodkropparna, eller också filtreras de ut via levern, mjälten och benmärgen.
Hur vi kan hjälpa blodet att klara av sin uppgift
Det finns vissa saker vi kan göra för att hjälpa blodet att bättre klara av denna komplicerade uppgift. Motion, till exempel raska promenader och simning, håller blodcirkulationen i gång. Genom att äta lecitinrika födoämnen, till exempel fullkornsbröd och fet fisk, kan vi både nedbringa blodplättarnas tendens att klibba ihop sig och förhindra onormal proppbildning. Bladgrönsaker, tomater och vegetabiliska oljor ger oss också ett tillskott av K-vitamin, som bidrar till att hålla koagulationsmekanismen i ordning.
Blodets förbluffande självtätningssystem hjälper oss verkligen att mer helt och fullt inse sanningen i Mose ord: ”Varje levande varelses liv är i blodet.” — 3 Moseboken 17:11, Today’s English Version.
[Diagram på sidan 26]
(För formaterad text, se publikationen)
Röda blodkroppar
Blodplättar
Normalt blodkärl
Blodplättar reparerar en mindre skada
Blodplättar, röda blodkroppar och fibrintrådar reparerar större skador
Fibrintrådar omsluter en röd blodkropp