Guds ord – det bästa försvaret!
OM NÅGON försökte råna dig, vad skulle du då göra? Snabbt lämna ifrån dig dina ägodelar eller sätta dig till motvärn i ett försök att skydda det som är ditt? I dagens våldspräglade värld tror många människor att bruk av våld för att skydda sina ägodelar är fullt berättigat. Att inneha ett skjutvapen eller att öva sig i någon form av kampsport betraktas som ett skydd mot angrepp. Men medför sådana saker verkligen det bästa resultatet? Ofta har människor, som har använt sig av vapen, ångrat det efteråt. I motsats till detta sade den vise kung Salomo: ”Säg inte: ’Jag vill vedergälla ont med ont.’ Vänta efter Herren [Jehova], han skall hjälpa dig.” — Ordspråksboken 20:22.
För en tid sedan promenerade en av medarbetarna vid Jehovas vittnens huvudkontor i Brooklyn i New York hem till några vänner i Brooklyn. ”När jag kom fram till huset, kom en man i arméjacka rusande emot mig med en kniv i högsta hugg och sade: ’Jag vill ha dina pengar! Ge mig alla dina pengar!’
När han märkte att jag, trots angreppet, inte tappade fattningen, befallde han mig: ’In med dig i huset! Jag vill inte att någon skall lyssna på oss! In med dig!’ Väl inomhus begärde han att få min plånbok. Han hittade bara två dollar. Medan han sökte igenom resten av innehållet, förklarade jag för honom att jag var ett Jehovas vittne.
Han låtsades inte höra, utan insisterade på att vilja ha mer pengar. När han sedan stack sin fria hand i mina byxfickor, medan den andra handen höll ett hårt tag om kniven, upptäckte han en tjugodollarssedel som jag hade stoppat undan. Eftersom han hoppades på att hitta mer, fortsatte han att leta och kastade allt som han hittade i mina fickor ner på golvet. ’Vad tänker du använda pengarna till?’ frågade jag. ’Till knark?’ ’Ja’, svarade han. Jag förklarade då: ’Du förstår, om jag inte hade varit ett Jehovas vittne skulle du ha varit död vid det här laget! Jag har tränat en hel del karate. Du har varit oförsiktig med den där kniven flera gånger nu.’
När jag hänvisade till bibeln för att klargöra min ståndpunkt som ett Jehovas vittne stack han ner handen i sin bröstficka, drog fram en liten bok och utropade: ’Titta här, jag har en bibel!’ Det var en pocketbibel i miniformat.
’Har du över huvud taget någon nytta av den?’ undrade jag. ’Du tillämpar ju inte alls det som den säger.’ Jag tog hans bibel och läste Matteus 6:33 och Johannes 17:3 för honom och betonade vikten av att inte bara inhämta biblisk kunskap, utan också tillämpa den i sitt liv.
Han talade om att han varit i fängelse och satts på fri fot för två månader sedan. Utan jobb och i desperat behov av pengar hade han börjat stjäla. Jag läste 1 Korintierna 6:9, 10 och visade honom att tjuvar inte kommer att ärva Guds rike. Jag sade också: ’En vacker dag kommer du att stöta på någon som är dumdristig nog att slåss för sina pengar, och det kan sluta med att du dödar honom eller att han dödar dig, eller också åker du fast så småningom och hamnar i fängelse igen till slut!’ ’Säg inte så!’ utbrast han ängsligt. Jag påminde honom att ’alla som tar till svärd skall gå under genom svärd’. — Matteus 26:52.
Synbarligen bevekt av Skriftens ord bad han om ursäkt. Med hängande huvud lade han märke till det som han hade slängt på golvet medan han hade tömt mina fickor. Med generad uppsyn plockade han upp allting och räckte mig det men behöll pengarna. Medan han gick mot dörren frågade han om jag inte ville be för honom. Jag förklarade: ’Det som du gjorde mot mig var fel, men först och främst syndade du mot Jehova. Det är en sak mellan dig och honom.’
När han gick bad han mig att göra honom en tjänst. Han sträckte ut handflatan i vilken han hade kniven och frågade: ’Kan du kasta bort den åt mig? Jag är färdig med att råna folk.’ Jag tog kniven och ersatte den med ett nummer av Vakna!” — Berättat av Ricky Hanagami.