Kreditkort – en ”plastfälla”?
KREDITKORT! Har du ett sådant? Om du inte har det och bor i något av de utvecklade länderna, är det förmodligen bara en tidsfråga innan du blir erbjuden att skaffa dig ett. Banker, varuhus, bensinbolag och liknande inrättningar översvämmar världen med dessa små rektangulära plastkort, och du kommer säkert att konfronteras med dem förr eller senare. Bruket av kreditkort kan emellertid visa sig vara antingen en välsignelse eller en förbannelse. Hur kommer det att bli i ditt fall?
Allt fler kontokortsinnehavare i våra dagar råkar så småningom i allvarliga ekonomiska svårigheter. Varför? Därför att de använder sina kreditkort på ett oförnuftigt sätt. Lockade av möjligheterna till ”inköp utan kontanter” faller de i vad somliga har betecknat som ”plastfällan”. För dem är kreditkorten en förbannelse. De kanske känner det som den person gjorde som föreslog att alla kreditkort borde förses med följande text: ”VARNING: Kreditkort kan vara skadliga för din ekonomi!”
Men det finns många som inte har några klagomål. För dem har kreditkorten visat sig vara en välsignelse. Bland de fördelar som oftast nämns av kontokortsinnehavare märks: att inte behöva ha med sig så mycket kontanter när man går ut och handlar; att kunna utnyttja tillfälliga extrapriser på varor man behöver; större ekonomisk flexibilitet genom att kunna köpa nu och betala senare; snabb tillgång till kontanter i kritiska situationer och möjligheten att kunna sköta inköp och betalningar per telefon.
Även om dessa ”plastpengar” kan vålla en del bekymmer när de brukas på ett oförnuftigt sätt, kan de, om de används förståndigt, erbjuda möjligheter och tillfällen som inte är så lättillgängliga på annat sätt. Med tanke på detta kanske du frågar: ”Hur kan då detta kort bli ’en fälla’?”
”Jag behöver det egentligen inte, men ...”
Propaganda och en önskan att vara som alla andra har lockat många att skaffa sig kreditkort. Bankerna lägger ner miljontals kronor på annonskampanjer i sina försök att locka fler människor in i sitt ”plastparadis”. Även barn har gjorts till måltavla för sådana kampanjer. Det har hänt att man har godkänt kontokortsansökningar från åtta-, sju- och till och med sexåringar!
Annonserna är för det mesta utformade för att attrahera statusinriktade personer, som har lockats att tro att blotta innehavet av ett kreditkort kommer att tillförsäkra dem ögonblicklig prestige och betydenhet. Somliga betraktar kreditkortet som något slags diplom som garanterar dem ekonomisk framgång och ära. Tidskriften Changing Times skrev nyligen: ”TV-reklamen skildrar livfullt hur det rätta kontokortet kan hjälpa en att vinna vänner, imponera på människor och rentav ge en skön känsla i hela kroppen.”
Somliga kontokortsinnehavare har medgett att de erfar en känsla av välbefinnande, ett plötsligt ”maktrus” och en ökad självkänsla, när de använder sitt kontokort. Många ger efter för lockelserna utan att egentligen vara i behov av kortet, och detta leder ofta till att de köper mer än de har råd med.
Efter att ha studerat kontokortsinnehavares beteendemönster gjorde en psykolog följande generella iakttagelse: ”Människor som använder kreditkort håller inte reda på sina utgifter vid tiden för inköpet.” Man har lagt märke till att många som skaffar sig kontokort plötsligt upphör att vara prismedvetna och förvandlas till slösaktiga impulsköpare. En person berättade att han efter att ha gjort sig av med sina kontokort för första gången på länge verkligen lade märke till vad saker och ting kostade.
Dolda kostnader
Bankerna ”sätter dessa inplastade kreditkort i händerna på människor som egentligen inte har råd med dem och som inte förstår skuldsättningens labyrinter”, förklarade en tidningsartikel nyligen. Att man använt kreditkort utan att förstå hur krediten fungerar har i många fall lett till ekonomisk katastrof.
En amerikansk tidning berättar till exempel om en kvinna som lånade 3.000 dollar på sitt kreditkort. Efter de tre första avbetalningarna på sammanlagt 220 dollar var hon fortfarande skyldig 2.956 dollar. Under en sjumånadersperiod hade hon betalt 584 dollar, och ändå hade hennes skuld bara reducerats med 157,19 dollar. Vart gick resten av pengarna? Till räntor! Ända till helt nyligen har somliga banker tagit närmare 22 procent i ränta. Detta har fått till följd att kreditkortsinnehavarnas skulder har blivit allt högre.
De flesta banker tar också ut en årlig avgift för varje kreditkort de utfärdar. I Förenta staterna varierar denna avgift mellan 15 och 250 dollar. Andra banker tar ut ett visst belopp varje gång kortet används. Dessa dolda kostnader har förskaffat kreditkortet världsrykte som ”den kostsamma plastbrickan”.
”Det har jag inte köpt!”
Om du har kreditkort, kan du bli debiterad för saker som du aldrig har köpt. Detta kan bero på något faktureringsfel, antingen hos banken eller hos den firma där du använde kortet. Men förutom dessa enstaka faktureringsfel löper varje kontokortsinnehavare också risk att bli utsatt för bedrägeri.
För att kunna utnyttja ditt kreditkort på ett bedrägligt sätt behöver en person bara ha tillgång till ditt namn, ditt kontonummer och kortets förfallodag. Stulna eller borttappade kort och karbonpapperet till dina köpnotor kan ge en bedragare dessa värdefulla upplysningar. Somliga kontokortsinnehavare har blivit uppringda av ett okänt företag som upplyst dem om att de vunnit ett pris. Genom invecklade förklaringar har sedan den som ringt försökt lura personen i fråga att ge honom de upplysningar han behöver för att kunna utnyttja hans kontokort på ett bedrägligt sätt.
Mycket har gjorts för att göra det svårare för kontokortsbedragarna. En gång i tiden bestod kontokortet bara av en enkel plastbricka med ett nummer på. Så småningom försågs de med en magnetremsa med kodad information. Nu har man börjat använda sig av hologram och mer komplicerade tryckmönster. På somliga håll har man på försök infört ett kort som kallas ”smart card” och som innehåller en mikrodator.
Även om dessa åtgärder gör det allt svårare för kontokortsbedragarna, sägs det likväl i The New York Times: ”Det förekommer oerhört mycket fiffel. Och de flesta tjuvar kan åtminstone räkna med en köprond på ett par timmar innan ett stulet kort stoppas.” Färska siffror visar att mer än 700 miljoner dollar gick förlorade på grund av kontokortsbedrägerier under år 1985 enbart i Förenta staterna.
Vilka är det då, när allt kommer omkring, som får betala detta? Många tror kanske att det är bankerna, men tidskriften Parents ger ett mer realistiskt svar. Den förklarar att bankerna ”håller onormalt höga räntor på ... kreditkort för att täcka de förluster som åsamkas dem genom missbruk av dessa kort”. Det sägs vidare att när bankerna ”betalar 7 eller 8 procent på de pengar de själva lånar och tar ut 16, 18 eller till och med 20 procent av kontokortsinnehavarna, kan de med den enorma mellanskillnaden täcka kostnaderna för en hel del kontokortsbedrägerier”. Ja, när allt kommer omkring är det kontokortsinnehavaren som får betala kalaset.
Hur man undviker att hamna i fällan
Du kan undvika denna fälla. Hur då? För det första bör du avgöra om du verkligen behöver ett kreditkort eller inte. Analysera dina motiv till att vilja skaffa dig ett kreditkort innan du ansöker om ett. Fatta ett förnuftigt beslut och låt dig inte luras av propaganda.
Om du sedan beslutar dig för att skaffa kreditkort, använd dem då förståndigt. Sköt dina kreditkort på ett affärsmässigt sätt. Ta reda på hur du skall gå till väga för att rapportera ett faktureringsfel eller när du misstänker bedrägeri. Gör dig förtrogen med lagar som kan vara till skydd för dig. Kontrollera noga dina kontoutdrag varje månad. De databehandlade utdrag som du får från kontokortsföretagen är inte ofelbara.
Du kan också försöka undvika att ha någon skuld på ditt konto. Många betalar alla sina inköp innan ränteräkningen börjar. Om du inte kan betala din skuld med detsamma, försök då att betala den så snart som möjligt.
Ja, var en tänkande konsument, så behöver du aldrig hamna i ”plastfällan”!
[Ruta på sidan 14]
Hur man undviker kontokortsbedrägerier
◼ Förvara dina kontokort på ett betryggande sätt, precis som du skulle förvara kontanter. Lämna dem aldrig obevakade.
◼ Gå igenom dina kontoutdrag och kontrollera ditt konto varje månad. Rapportera tvivelaktiga debiteringar.
◼ Uppge aldrig numret på ditt kontokort per telefon, om du inte har med en ansedd firma att göra.
◼ När du har lämnat ditt kontokort till en expedit eller en kypare, förvissa dig då om att det är ditt eget kort du får tillbaka. De kan oavsiktligt förväxla ditt kort med någon annans.
◼ Be att få karbonpapperen till dina köpnotor och förstör dem. Spar också själva köpnotorna.
◼ Makulera ogiltiga kort och kort som du av annan anledning inte vill använda.
◼ Anteckna numren på alla dina kontokort och förvara dessa på en säker plats.
◼ Rapportera stöld eller förlust av kontokort omedelbart.