Ungdomar frågar:

Skall jag rymma hemifrån?

”JAG skall rymma hemifrån. Jag skall nog visa dem.” Känner du det så? För många ungdomar är detta inte något tomt hot. Inte bara hundratals eller tusentals, utan betydligt fler än en miljon tonåringar, rymmer faktiskt hemifrån varje år.

Men varför vill du komma hemifrån? Det kan finnas många orsaker. Du kanske tycker att ingen förstår dig. Du kanske inte känner dig uppskattad och älskad. Du kan rentav ha blivit utsatt för misshandel. Du kanske står inför ett problem som du helt enkelt inte kan lösa. Det finns någon i hemmet som du inte drar jämnt med. Du kanske är trött på att alltid bli tillsagd vad du skall göra och vill leva ditt eget liv. Eller också kanske du är uttråkad och vill ha lite roligt. Vad orsaken än är, så känner du dig olycklig hemma. Skulle detta problem lösas genom att du rymde hemifrån? Finns det något annat du kan göra?

Rätt perspektiv nödvändigt

Som ung har du uppdraget från Gud att ”hedra din far och din mor”. (Efesierna 6:2) Du måste vara lydig ”mot [dina] föräldrar i allting”. (Kolosserna 3:20) Finns det några berättigade skäl att lämna detta uppdrag? Hur förhåller det sig om situationen i hemmet tycks vara mer än du står ut med?

Att sådana förhållanden existerar kan inte förnekas. Somliga föräldrar är oresonliga i sina krav. Somliga fördömer sina barn som elaka eller värdelösa. Somliga är helt upptagna av sina egna intressen och nöjen och ägnar föga uppmärksamhet åt sina barn. Somliga är slavar under alkohol, droger eller sex och terroriserar till och med sin avkomma. Somliga visar öppet förakt för både människors och Guds lagar. Det kan faktiskt vara risk för livet!

Men i de allra flesta fall är det inte sådana svåra situationer som gör att en tonåring rymmer hemifrån. Den tändande gnistan är vanligtvis dispyter med föräldrarna angående ens eget uppförande och synsätt. Kom du hem senare än dina föräldrar hade bestämt? Har du gjort något som de ogillar — sådant som att dricka alkoholhaltiga drycker eller umgås med vissa kamrater? Har du försummat att utföra någon syssla som krävdes av dig? Har du lyckats mindre bra i skolan? Är du rädd att bli straffad? Vill du ha större frihet att göra saker och ting på egen hand? Tycker du att du aldrig kan göra dina föräldrar till lags?

Att tänka på Gud

Att rymma hemifrån kan under sådana omständigheter vara ett sätt att ge utlopp åt känslor av vrede och besvikelse — ett försök att komma ifrån föräldrarnas ”hårda och förtryckande” myndighet. Det kan också vara ett uttryck för halsstarrighet, en önskan att göra som man själv vill. Men du gör klokt i att inte bara tänka på det som är bäst för stunden eller det som du själv anser vara rätt och riktigt.

Dina föräldrar kanske förvägrar dig något på grund av sina gudagivna förpliktelser som föräldrar. De har ju sitt ansvar inför Gud, precis som du har. De kanske är intensivt medvetna om sin skyldighet att uppfostra dig ”i Jehovas tuktan och allvarliga förmaning”. (Efesierna 6:4) De kanske därför insisterar på att du skall följa med dem till religiösa möten och ta del i kristna aktiviteter. Och eftersom de inser att ”dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor”, kan de försöka begränsa ditt umgänge med vissa av dina kamrater. (1 Korintierna 15:33) De kanske är medvetna om problem som du helt enkelt inte lägger märke till. Deras inställning och uppfattning om saker och ting kanske inte stämmer överens med din. Men är detta ett giltigt skäl att göra uppror och rymma hemifrån?

Det är bra att tänka på att när Gud gav dig uppmaningen att ”hedra din far och din mor”, så tillade han: ”För att det må gå dig väl och du må vara kvar en lång tid på jorden.” Men det är inte bara dina föräldrar som du söker behaga när du lyder dem. Du visar också Gud respekt och lydnad. Även om du själv skulle ha lust att göra något annat, så inser du att lydnad för dina föräldrars regler och föreskrifter är ett sätt varpå du kan visa Gud din aktning och kärlek och att han kommer att belöna dig för att du gör detta. — Efesierna 6:1—3; 1 Johannes 5:3.

Det kan därför krävas vissa eftergifter från din sida — att du underordnar dig dina föräldrar och deras önskemål. Försök att inse att de har större erfarenhet av livet. Du gör också väl i att inte jämföra dig själv med andra, vars föräldrar kanske inte har bringat sina samveten i samklang med Guds lagar. Betrakta detta som en träning för ditt framtida liv, för inte ens som vuxen kan man alltid göra vad man vill. Man måste också ta hänsyn till andra människor i ens omgivning. Vissa handlingssätt kommer att medföra fler problem eller ovälkomna förpliktelser längre fram. Ingen människa är någonsin fri att göra precis som hon vill. Du märker att det är så nu när du går i skolan. Det kommer också att vara så på din arbetsplats.

Så när dina föräldrar insisterar på att du skall göra något som du egentligen inte vill, är det bra att minnas den princip som kommer till uttryck i Kolosserna 3:23, 24: ”Vad ni än gör, arbeta på det av hela er själ, såsom för Jehova och inte för människor, eftersom ni vet att det är från Jehova ni skall få ... [er] tillbörliga lön.” Ja, glöm inte att Jehova kommer att belöna dig om du är lydig och undergiven dina föräldrar. Ett ändlöst, fullkomligt liv är den storslagna belöning som väntar dem som håller ut. — Jesaja 65:21—23; Uppenbarelseboken 21:3—5.

Löser det några problem?

En annan aspekt som du bör tänka på är om din situation verkligen blir bättre av att du rymmer hemifrån. Det är sant att du kan känna en viss lättnad för stunden. Men att rymma hemifrån löser inga problem. Så småningom kommer du att bli tvungen att ta itu med dem på ett eller annat sätt. ”Att rymma skapar bara fler problem”, säger Amy, som rymde hemifrån vid 14 års ålder. ”Det gör inte att man blir av med dem.” Vad kan man då göra?

Att finna kärlek och förståelse

Begrunda först vad orsaken till problemet är. Förhållandet mellan föräldrar och barn kan försämras i tonåren. Varför? Tidskriften Adolescence förklarar: ”Tonårstiden är en period av oerhörda förändringar och omvälvningar, samtidigt som föräldrar till tonåringar ofta är mitt uppe i sina egna övergångsbesvär då de närmar sig medelåldern, och kombinationen av dessa två utvecklingsfaser kan vara synnerligen påfrestande för alla berörda parter.” Så du kanske inte är den ende som genomgår en påfrestande övergångsperiod och är i behov av förståelse. De flesta familjer kan klara sig genom denna period utan några kriser, om familjemedlemmarna visar varandra kärlek och respekt.

Varför då inte göra en medveten ansträngning att se längre än till dina egna intressen och själv visa kärlek, i det du inser att ”kärleken tryter aldrig” och att den ”överskyler en mängd synder”? (1 Korintierna 13:8; 1 Petrus 4:8) Genom att älska andra kommer du själv att bli älskad.

Har du gjort något orätt och fruktar för konsekvenserna och dina föräldrars reaktion? Det bästa är att ta itu med situationen och söka hjälp av någon i mogen ålder. Försök först att tala igenom saken med dina föräldrar. Kristna ungdomar har dessutom den stora fördelen att kunna vända sig till församlingens äldste för att få hjälp med att lösa sina problem och rätta till saker och ting. Det viktiga är att du inte flyr från problemen, utan tar itu med dem på ett förnuftigt sätt. På så vis kan du lägga dem bakom dig, i stället för att ha dem hängande över ditt huvud.

Men hur förhåller det sig om situationen i ditt hem är sådan att ingen bryr sig om dig, eller om den är direkt skadlig för dig? Hur är det om du blir utsatt för misshandel? Är det då någon lösning att rymma hemifrån? En kommande artikel kommer att besvara dessa frågor.

[Bild på sidan 15]

En familj känner ofta en oerhörd sorg och oro när en av dess medlemmar rymmer hemifrån