Tycker du om småkryp?

MÅNGA människor gör inte det. Och jag var en av dem tills jag började studera dessa små varelser lite mer ingående. Låt mig få berätta några detaljer som jag fick lära mig om tre av dem.

Den japanska viveln

Under maj månad väljer en japansk vivel ut ett passande färskt blad, exempelvis av ekfamiljen. Först knipsar den av bladnerverna nära fästet. Eftersom savtillflödet blir avskuret, börjar bladet vissna. Nu måste bladet vikas.

Om du någon gång har försökt att vika blad för att göra kåldolmar eller liknande mat, då vet du hur svårt det är att göra det snyggt och prydligt. Men denna lilla insekt, som är mindre än en halv centimeter lång, har lärt sig hur man gör det. Med hjälp av käkarna och alla sina sex ben viker vivelhonan bladet på längden och börjar sedan rulla ihop det från spetsen. När hon kommit en bit på väg, stannar hon upp och lägger ett ägg i bladet, innan hon rullar ihop det helt och hållet. Skickligt stoppar hon in bladkanterna mitt i rullen, så att bladet inte rullar upp sig.

När ägget kläcks, ligger hennes lilla avkomling där skyddad och omgiven av rikligt med färsk föda. Det tätt sammanpackade bladet håller sig färskt inuti, precis som insidan av ett skuret kålhuvud eller salladshuvud håller sig längre än utsidan. Tack vare den duktiga moderns förberedelser kommer det att vara väl sörjt för den lilla viveln tills den gör sin debut i yttervärlden tre eller fyra veckor senare.

En vacker fjäril

Titta nu på dessa ägg som lagts av Japans nationalfjäril, den stora skimmerfjärilen! Till och med äggen är vackra! Från och med slutet av juli och fram till mitten av augusti kan man finna dessa ägg på blad och grenar. De läggs i högar om mellan 20 och 200, och varje ägg är bara 1,5 millimeter i diameter. Efter sex till åtta dagar kläcks äggen. Larven tuggar upp ett hål i änden på ägget, kryper ut och äter upp sitt eget äggskal. Vilken ordentlig liten varelse!

Under de följande tre eller fyra månaderna ägnar sig larven mest åt att äta och sova och ömsar hud upprepade gånger. I november gömmer den sig bland de nedfallna löven vid foten av ett träd och faller i djup sömn. Den vaknar någon gång i mitten av maj, kastar av sig sin bruna vinterhud och fortsätter att äta, denna gång i ännu större skala. Snart förvandlas den till puppa. Dess utmärkta kamouflage är ett skydd mot eventuella angripare, som uppfattar den som ett av de många löv som vajar för vinden, där den hänger i trädet.

Vid det här laget har denna insekt levt i över tio månader. Omkring slutet av juni brister höljet på puppan, och en vacker fjäril kommer ut. Dess vingbredd kan vara upp till elva centimeter. Eftersom den bara har omkring 40 dagar kvar att leva, är den som vackrast i slutet av sitt liv.

Ett flitigt bi

Tapetserarbin tar god tid på sig för att hitta exakt rätt plats för att bygga sina bon. Det kan vara en spricka i en sten, en ihålighet i ett stycke trä, till exempel bambu, eller ett hål i marken.

När bihonan har hittat den rätta platsen, börjar hon leta efter lämpliga blad, ur vilka hon klipper ut prydliga, ovala bitar. Hon viker bladbitarna på mitten och för dem till den utvalda boplatsen. För att få tag i tillräckligt många bladbitar måste hon ofta göra mellan 20 och 30 turer.

Under de närmaste två dagarna samlar hon nektar och pollen, som hon tar med sig till boet och lastar av där. När hon har lagrat tillräckligt mycket föda för att hennes telning skall klara sig till vuxen ålder, lägger hon sitt ägg. Den plikttrogna bimamman nöjer sig inte förrän ägget är i tryggt förvar, och därför sätter hon i gång med att skära till alldeles runda bladbitar. Med några av dessa täpper hon till öppningen till sitt kära ägg. När larven kläcks, kommer den att få en balanserad kost bestående av nektar (kolhydrater) och pollen (protein), som ombesörjts av dess flitiga mamma.

Efter att ha betraktat några få insekter insåg jag att även en begränsad kunskap kan avlägsna en hel del fördomar mot sådana små varelsers store konstruktör och livgivare — han som bär namnet Jehova. Kanske du också skulle kunna ta dig tid att glädja dig åt dessa småkryp. De finns överallt.