Kärnvapenhotet

FÖRESTÄLL dig två pojkar som är instängda i ett garage med golvet täckt av bensin. Båda håller en tändsticksask i handen ...

Detta är en träffande illustration av det nu rådande läget mellan de två supermakterna. Båda är i besittning av fruktansvärda kärnvapenarsenaler som, om de användes, skulle resultera i ömsesidig förintelse. Deras olycksbådande missiler står redo att döda, gyroskopen på deras fjärrmanövreringssystem snurrar i full fart.

Tusentals av dessa dödens budbärare är gömda i underjordiska betongsilor. Hundratals andra ligger dolda i skroven på ubåtar och ännu fler under bakåtsvepta jetplansvingar. En skrämd värld undrar: Vad kommer att hända om dessa vapen någonsin kommer till användning?

En fyrstjärnig general besvarar denna fråga. Han säger att ett kärnvapenkrig skulle vara ”en katastrof som vida överträffar alla andra katastrofer i historien”. En forskare tillägger: ”Det finns en verklig risk att mänskligheten kan komma att utplånas.”

En forntida grekisk legend berättar om en man vid namn Damokles som tvingades sitta under ett svärd som var upphängt i ett hårstrå. Detta svärd kan vara en passande bild av världens kärnvapen, och Damokles kan representera mänskligheten. Ta bort svärdet, kanske någon säger, så kan Damokles känna sig lugn. Men är detta vad vi kan förvänta? De senaste årens utveckling har gett många förnyat hopp:

Mars 1983: Förenta staternas president, Ronald Reagan, väcker förslag om det så kallade Strategic Defense Initiative (Strategiska försvarsinitiativet), ett forskningsprojekt som har till syfte att göra alla kärnvapen ”maktlösa och förlegade”.

Januari 1986: Sovjetledaren Michail Gorbatjov lägger fram ett förslag som går ut på att alla kärnvapen skall vara avskaffade före år 2000. Han förklarar senare: ”Vi är beredda att diskutera, inte bara ett slut på kapprustningen, utan en så omfattande nedrustning som möjligt, intill en allmän och total avrustning.”

December 1987: Gorbatjov och Reagan undertecknar ett avtal om minskning av antalet kärnvapenrobotar. Enligt en nyhetsrapport är det ”första gången sedan atomålderns början som supermakterna har kommit överens om att inte bara begränsa kärnvapnen, utan avlägsna hela system”.

Hur troligt är det då att den senaste händelseutvecklingen kommer att leda till en värld utan kärnvapen? Vilka hinder står i vägen för en sådan framtidsutsikt?