Kan kulturklyftan överbryggas?
”Vi har fått våra visa beviljade. Vi skall flytta till Canada nästa månad.”
”Har du hört? Min man har blivit förflyttad till ett land vid Persiska viken. Vi skall snart flytta.”
”Kom och träffa min fästman. Ja, han är från Mellersta Östern. Vi planerar att bo i hans land när vi gift oss.”
LADE du märke till vad alla tre paren har gemensamt? Alla tre står i begrepp att möta en kulturklyfta som kanske rentav kommer att visa sig vara besvärligare än den resa de skall företa sig.
På våra far- och morföräldrars tid fanns det praktiskt taget inte något sådant problem, eftersom endast en liten del av världens befolkning reste någon längre sträcka från sin födelseort. Men i våra dagar färdas många regelbundet tvärs över kontinenter och oceaner, och det tar bara några timmar. Fler och fler lämnar sin hemort för gott.
Anledningarna är många. Åtskilliga västerländska företag har sänt kunniga anställda på arbetsuppdrag i utvecklingsländer, och hela familjer har blivit förflyttade på grund av långtidskontrakt. Studenter i utvecklingsländer har sökt specialiserad utbildning vid europeiska och amerikanska universitet. Och under senare år har inbördeskrig, nationella konflikter och rasförföljelser eller religiösa förföljelser fått många att söka sin tillflykt till sådana länder som Australien, Canada och Förenta staterna.
Vilken anledning till förflyttningen det än rör sig om, måste de inflyttade anstränga sig att överbrygga klyftan mellan sin egen kultur och kulturen i sin nya omgivning.
När Öst möter Väst inom äktenskapet
Många träffar sin äktenskapspartner när de skaffar sig utbildning utanför sitt eget land, för att sedan ta honom eller henne med sig hem efter giftermålet. För att kunna möta de utmaningar som ett äktenskap innebär krävs det förståelse, tålamod, självuppoffring och medvetna ansträngningar även under de bästa förhållanden. När äktenskapspartnern kommer från en annan kultur, måste sådana egenskaper utvecklas i ännu större utsträckning, om äktenskapet skall kunna bestå. Men många kulturellt blandade äktenskap är redan från början dömda att misslyckas. Varför det? Låt oss ta ett typiskt exempel:
Den romantiskt lagda amerikanska studentskan blir mycket lätt förälskad i Sami. Han är så tillmötesgående och behandlar henne som en prinsessa. Ingen av hemortens pojkar har någonsin visat henne en sådan respekt. Och hans mörka ögon — de eggar verkligen hennes känslor! Att tacka ja till hans frieri och följa med honom och bo med honom i det gåtfulla Österlandet förefaller mycket tilltalande.
Vilka utsikter finns det för ett sådant äktenskap att lyckas? Även om hennes man kanske har gett henne en viss beskrivning av sitt land, kan det i verkligheten vara så att den nygifta hustrun inte har något som helst begrepp om den verkliga situationen i sin mans hemland. Hon har aldrig sett honom i hans egen omgivning eller tillsammans med hans familj. Och även om hon har gjort en eller annan resa utomlands, är det en helt annan sak att dag ut och dag in bo i ett främmande land.
Källor till irritation
En av de största källorna till irritation för den nygifta hustrun blir troligtvis bristen på den avskildhet som man förmodligen aktar mycket högt i hennes hemland. Hon kommer att finna att hennes äktenskap med en man från Mellersta Östern för med sig att hon får ta sig an en hel familj av intensivt intresserade ingifta släktingar — däribland mostrar och fastrar, morbröder och farbröder och kusiner, sysslingar och bryllingar. Dessa personer och de närmaste grannarna kan ställa mycket rättframma och personliga frågor till henne, frågor som skulle betraktas som närgångna i andra länder. Men människor i Medelhavsländerna tar inte anstöt av sådana nyfikna frågor och kan känna sig sårade i sina känslor, om man inte ställer precis lika personliga frågor till dem. Eftersom de väntar sig att ett äktenskap skall vara fruktsamt, får en hustru i denna situation vara beredd på att de ständigt spanar efter tecken på om hon är med barn.
Det har sagts att en engelsmans hem är hans borg, men för en man från Mellersta Östern är hemmet ibland mera likt ett hotell. Vänner och släktingar tittar in när som helst utan att ha meddelat sig i förväg, och många gånger stannar de över natten. Om skafferiet inte är tillräckligt välförsett, krävs det en viss fyndighet för att kunna få maten att räcka till.
I Österlandet är kvinnans plats i hemmet. Det är sant att kvinnor i en del österländska länder kan arbeta utanför hemmet, men de förväntas ändå göra allt hushållsarbete. Mannen är helt avgjort familjens huvud, och hans ord är lag. I en del stater vid Persiska viken tillåts inte kvinnor att ens lämna hemmet ensamma. Om de går ut, måste de ha kläder som täcker kroppen från topp till tå och dessutom ha en slöja för ansiktet.
Bristen på organisation och attityden att det är fritt fram för alla, vilket man kan stöta på i bussköer, i varuhuskassor, vid rusningstid i trafiken och när man har med myndigheter att göra, kan bli en källa till förtret för den som inte är hemmastadd med österländska seder och bruk. Den som är van vid principen ”den som kommer först till kvarnen får först mala” kommer att känna sig gruvligt besviken över ett system där det är av högsta vikt att ha goda kontakter.
Andra tänkbara källor till irritation kan vara det annorlunda sinnet för humor, de snabba känsloutbrotten — vare sig det är vrede eller medkänsla — och den genomgående högre röststyrka som används vid vardagliga samtal.
Undvik att väcka förargelse
Å andra sidan kan den nygifta hustrun själv vara en källa till irritation för andra i sitt nya land, om hon inte iakttar de lokala sedvänjorna. Kvinnor i österländska länder förväntas vara anständigt klädda. En bar rygg väcker ogillande. Alkoholhaltiga drycker är förbjudna i muslimska länder eller samhällen.
När en besökare kommer in i ett rum, reser sig alla närvarande för att hälsa på honom och skaka hand med honom. En flyktig nick åt hans håll skulle vara som ett slag i ansiktet på honom. Man bjuder också en högst tillfällig besökare på något att äta eller dricka. Därför skulle det vara oartigt att först fråga en besökare om denne skulle vilja ha en kopp kaffe, eftersom han alltid skulle tacka nej, oavsett hur mycket han skulle vilja tacka ja. Även om man spontant bjuder besökaren på något, kan denne avböja och måste trugas att tacka ja, eftersom han inte vill ge intryck av att vara lysten. Om det inte förekommer något trugande kan värden eller värdinnan betraktas som ogin.
Det här var bara några enstaka exempel på de nya sedvänjor som en nygift hustru kommer att ställas inför, när hon flyttar till Mellersta Östern. Andra länder har andra vanor i sin tur.
Hur man överbryggar kulturklyftan
Ett bra förslag för den som överväger att flytta till ett annat land i samband med sitt giftermål är att i förväg skaffa sig upplysningar om de förhållanden man kommer att möta. Först och främst bör du läsa så mycket du kan om landet, dess historia och dess seder. Gör ett besök där och iaktta din fästman i hans familjekrets. Någon som man har lärt känna där man själv är hemmastadd kan visa sig vara helt annorlunda i sitt eget samhälle. Är din artige och förekommande friare precis lika förekommande och artig mot alla sina familjemedlemmar?
Fullständig öppenhet mot varandra är av största vikt. Irritationskällor bör ventileras, innan de får alltför stora proportioner. Ta reda på vad ni kan göra åt saken. När ni gjort alla ansträngningar, kan somliga komma fram till att det är alldeles för stora skillnader i fråga om livsstil och att de helt enkelt inte kan göra de behövliga förändringarna. Om så är fallet är det bättre att inse det, innan man ger sig in i ett livslångt förhållande som kommer att göra båda olyckliga.
För den som tar steget att gifta sig kommer följande förslag att vara till nytta: Bemöda dig om att lära dig dina nya släktingars språk. Om du ständigt talar ditt eget språk i närvaro av dem som inte förstår det, kan de börja misstänka att samtalet rör sig om dem. Du behöver inte vänta med att tala med dem tills du kan grammatiken oklanderligt. Gör bruk av det du kan, så kommer du att finna att andra gärna kommer att hjälpa dig på traven.
Gör inte ständiga jämförelser mellan din nya situation och det liv du har lämnat bakom dig. Acceptera det förhållandet att ditt tidigare sätt att göra saker och ting inte är det enda sättet. Du kanske är mera hemmastadd med det, och det kan vara bekvämare för dig, men alla i din omgivning är vana vid annat. Som exempel kan nämnas att huvudmålet i Mellersta Östern serveras mitt på dagen, men ”hemma” kanske det serveras på kvällen. Så i stället för att låta mannen äta en smörgås med pålägg vid tolvtiden förväntas en hustru göra i ordning en lagad måltid, och han väntar sig vanligen att hon skall äta tillsammans med honom. Allt som behövs för att göra tillvaron friktionsfri är anpassningsförmåga och att båda makarna lägger sig vinn om detta.
När vi nu ändå talar om ämnet måltider, är det också värdefullt att vänja sig vid att tycka om lokalbetonade rätter. Att pröva på en ny rätt ”för en gångs skull” för att glädja sin äktenskapspartner kan bli en angenäm överraskning. Att du tränar upp dig att laga en sådan rätt och låter den ingå bland de rätter som du serverar kommer att ytterligare befästa äktenskapet. Samma sak kan sägas om att lära sig att uppskatta orientalisk musik.
Ta dig dessutom tid till att sätta dig in i de lokala sedvänjorna när det gäller umgängesliv. En del av dem kan du snabbt lära dig enbart genom iakttagelser. I Mellersta Östern är följande beteenden vanliga: Att tala artigt till andra, även till varubud, att bjuda även en tillfällig besökare på en kopp kaffe eller en kall dryck och att resa sig och hälsa på besökare med en fast handskakning och på släktingar med en kyss på vardera kinden.
Fråga din äktenskapspartner vad som förväntas av dig vid varje ny situation. En nygift hustru fick till exempel av sin man veta att det är brukligt att också vuxna barn kysser sina föräldrar och ingifta släktingar på handen, när de hälsar på dem. Det är ett tecken på respekt. De allra första gångerna hon följde den sedvänjan kändes det konstigt. Men senare blev det en vanesak, och förutom att det gladde hennes släktingar i hög grad bidrog det till goda familjerelationer.
Rätt inställning viktig
Att dina grannar kanske visar större intresse för dina personliga angelägenheter än vad som tycks vara passande kan uppvägas av att de alltid finns till hands i besvärliga situationer. Som exempel kan nämnas att en amerikansk kvinna som var gift med en libanesisk man en dag kom hem efter att ha varit ute och handlat och fann huset fullt av grannar. Det visade sig att hennes man hade blivit sjuk på arbetet och nätt och jämnt hade tagit sig fram till grinden, när en granne lade märke till hans försvagade tillstånd och hjälpte honom in i huset och ner i sängen. Grannen underrättade sedan alla de andra grannarna, och medan några åkte för att hämta läkaren, pysslade andra om mannen och åkte sedan och köpte den ordinerade medicinen. Kvinnan blev verkligen glad över sina uppmärksamma grannar!
Acceptera därför att andra har olika sätt att göra saker och ting. Och kom ihåg att skillnaden i sig själv inte gör att sådana tillvägagångssätt är vare sig goda eller onda, rätta eller felaktiga.
Att leva som bibeln uppmanar till har visat sig vara oerhört värdefullt, om man vill överbrygga kulturklyftan. Den hustru som respekterar sin äkta man som sitt huvud och den äkta man som älskar sin hustru som sin egen kropp kommer att lyckas väl i sitt äktenskap. (1 Korintierna 11:3; Efesierna 5:21—33) De kommer att vara vakna för att visa tålamod och förståelse i synnerhet under den tid det tar att inrätta sig efter en ny livsstil.
Ja, det kommer att inträffa situationer när det uppstår meningsskiljaktigheter om vems sedvänjor som bör följas under olika omständigheter. Men de äkta par som respekterar Guds ord kommer att söka finna en lämplig princip i bibeln och försöka följa den. Även om det visar sig vara en fråga om personligt tycke och smak, kan den bibliska principen i 1 Korintierna 13:4, 5 tillämpas, nämligen att ”kärleken ... söker inte sina egna intressen”. — Se också 1 Korintierna 10:23, 24.
Men ha alltid i minnet att om du har flyttat till ett annat land, så är det du som är främlingen, och det ankommer på dig att göra den största anpassningen. Du kan inte förvänta att alla andra skall rätta sig efter dina normer eller din livsstil. Samtidigt kan du ändå i viss mån förmedla olika sidor av din kultur till dina nya vänner.
Kan då kulturklyftan verkligen överbryggas? Det finns exempel på att det är många som har gjort det och som har berikat sitt liv genom att förena det bästa av de båda kulturerna, och därmed kan frågan besvaras med ett ja.
[Ruta på sidan 19]
Hur man anpassar sig
✔ Tala landets språk
✔ Lär dig de lokala sedvänjorna
✔ Pröva på att äta nya rätter
✔ Undvik jämförelser med din tidigare livsstil
✔ Bearbeta din sinnesinställning och tänk positivt
✔ Tillämpa bibelns principer
[Bild på sidan 17]
Det krävs speciella ansträngningar för att lyckas väl i ett äktenskap, när makarna kommer från olika kulturer
[Bild på sidan 18]
I österländska länder bjuder man även en tillfällig besökare på något att äta eller dricka