Från våra läsare

Föräldrarna och familjeansvaret

Hjärtligt tack för artiklarna under temat ”Föräldrar — Tänk på ert familjeansvar!” (8 september 1988) Ni tog med mycket praktiska förslag och erfarenheter. Sanningen att säga insåg jag för ungefär ett år sedan att all min uppmärksamhet, när jag var hemma, ägnades åt hushållsarbete eller personliga angelägenheter och att jag inte, trots att jag var tillsammans med barnen, verkligen använde någon tid tillsammans med dem. Sedan dess har jag hela tiden försökt visa mera intresse för barnen. För mig var alltså denna artikel till stor nytta. När jag nu vinnlägger mig om att låta mina barn få veta att jag älskar dem av allt mitt hjärta, kommer jag att försöka bringa mitt familjeansvar till fullbordan.

Y. N., Japan

Krossat hjärta

Jag har just läst ”Hur kan jag komma till rätta med ett krossat hjärta?” (22 januari 1988) Allt ni sade passade in på mig. Min pojkvän gjorde slut på vårt förhållande. Han handlade precis som det sades i artikeln. Först började han ignorera mig som sin flickvän, som om problemet bara skulle försvinna. När det inte försvann, satte han sig ner och förklarade situationen. Under några dagar kunde jag inte anpassa mig till tanken, men nu, särskilt sedan jag har läst artikeln, känner jag lättnad, även om jag ännu inte är glad åt det. Jag inser nu att jag inte är den första och inte heller kommer att bli den sista som får gå igenom detta.

C. V., Brasilien

Jag kom till ett stadium där jag behövde hjälp i detta ämne. Jag talade med min mor och en vän, och de sade båda att jag var dum. De sade att det skulle gå över. Men som det förklarades i Vakna! var jag verkligen nedbruten och förkrossad. Det tycktes som om ingenting annat betydde något i livet. Vakna! gav mig den hjälp jag behövde mer än någonting annat.

M. M., Portugal

Jag var 13 år vid tiden i fråga. Det varade i ett och ett halvt år. Jag var så sårad och upprörd att jag hyste ett slags agg till varje karl. Jag talade inte med någon karl, om jag inte måste göra det, eller med mindre än att han var gift. Jag förstår nu att det var fel. Er artikel hjälpte mig att inse att det kanske kommer någon som är mer önskvärd som äktenskapspartner.

J. W., Förenta staterna

Jag anser att jag nu är bättre i stånd emotionellt, mentalt och andligt att söka efter en äktenskapspartner. I artikeln visades det tydligt att det inte finns något lätt och smärtfritt sätt att göra slut på ett förhållande. Dessa och liknande artiklar kan uträtta mycket för att göra det möjligt för ungdomar att bli förståndigare i fråga om att sköta sina förhållanden och därigenom minska den förkrosselse och olycka som blir följden av att gifta sig bara på grund av medkänsla.

A. U. I., Nigeria

Annonsering

Jag är prenumerant på era tidskrifter, fastän jag inte är ett av Jehovas vittnen. Jag önskar tacka er för de artiklar ni trycker. Jag har ett svårt och grannlaga arbete på ett psykiatriskt sjukhus. Jag går på en treårig interuniversitetskurs i psykiatri, och för bara några dagar sedan hade jag tentamen för mitt första och andra år. Artiklarna om annonsering i Vakna! för 8 februari 1988 var till ovärderlig hjälp för mig i min tentamen i samhällsvetenskap. Min förberedelse grundade sig i själva verket på er tidskrift! Jag fick goda resultat. Tack, än en gång, och de bästa välgångsönskningar för era mycket intressanta tidskrifter.

P. V., Italien