En dålig klang inom musikindustrin?

LYSSNA noga på den musik som hörs från din radio eller dina grammofonskivor eller din TV- apparat. Är det riktiga stråkinstrument du hör? Är det en riktig bleckblåsensemble du lyssnar på?

Eftersom musikteknologin går framåt med jättekliv, kanske de ljud du hör inte alls kommer från de instrument du tror. Du kanske lyssnar på en synthesizer (kallas också populärt synt). För många musiker har synthesizern en dålig klang i musikindustrin. Många sådana musiker anser att synthesizern tar arbetet från dem!

Vad är en synthesizer?

En synthesizer är ett instrument med vars hjälp ljud frambringas elektroniskt. Ljudets karakteristik kan varieras och regleras av användaren. Ljudet frambringas ofta med hjälp av en klaviatur, och när det går till på det sättet, är tangenterna placerade som på ett piano.

En synthesizer kallas så därför att den åstadkommer en syntes, eller kombination, av olika förprogrammerade ljudkomponenter och på så sätt frambringar ljudet. En del synthesizers och elektroniska klaviaturer har en digital samplingsenhet med vars hjälp ljud även kan spelas in i klaviaturen och reproduceras med olika tonhöjd, beroende på vilka tangenter man trycker på. Sådana ljud är egentligen ingen syntes i sträng mening, men den här artikeln behandlar även sådana klaviaturer som synthesizers.

Synthesizers har funnits i många år. Men deras betydelse ökade med raketfart i synnerhet under 1970-talet, när instrumentet kom till användning i populärmusiken för att skapa ett nytt ljud i konkurrens med elgitarren. I början föreföll synthesizern bara vara ett nytt instrument som kunde frambringa en del intressanta ljudeffekter, men i själva verket kan den med hjälp av digitalteknik programmeras att efterlikna och frambringa klangfärgerna hos traditionella instrument.

Hur hotar synthesizers arbetsmarknaden?

Tänk dig att du är musiker och att du försörjer dig på att spela violin vid inspelningar för TV, radio och liknande. Låt oss anta att man behöver ett orkesterinslag med 20 stråkinstrument för en planerad inspelning.

Inspelningsledaren vill skära ner på utgifterna för en stor violinsektion, och han kan få samma fullödiga stråkton genom att anställa enbart sex violinister plus en som spelar synthesizer. På så sätt har synthesizern gjort 14 violinister arbetslösa i samband med den inspelningen, och du kanske tillhör dem som inte engageras. Om det är en engångsföreteelse, kanske det inte bekymrar dig. Men om det blir ett allmänt mönster — och en del musiker anser att det redan är det — inser du då hur synthesizern kan hota hela din försörjning?

Kan synthesizern efterlikna ett traditionellt instruments ton och klangfärg exakt? Mike Comins, violinist, studiomusiker och funktionär i Recording Musicians Association, säger: ”Vi har ofta skämtat om hur Georg Solti stegar in på scenen i Orchestra Hall i Chicago och att det finns bara han och en som spelar synthesizer där. Han höjer armarna, och den andre återskapar helt och hållet ljudet från Chicagos symfoniorkester. ... Det är ett makabert skämt, därför att synthesizern, även om den hittills inte har ersatt någon symfoniorkester vid en konsert eller inspelning, har möjlighet att göra det, och det är skrämmande.”

Orkester i en låda?

År 1984 spelade en ensam musiker in en skiva med ett stort orkesterljud och kallade ”orkestern” ”LSI Philharmonic”.a ”Orkestern” var i verkligheten en synthesizer. Kompositören ägnade uppskattningsvis 2.000 timmar under ett och ett halvt års tid åt att programmera en digital synthesizer för att få fram orkesterljudet. Resultatet var förbluffande. Tidskriften Keyboard kallade detta ”en av de mera anmärkningsvärda bedrifterna inom digital musik” och anmärkte att ”tanken att en enda klaviatur kan lura oss att tro att det är Chicagos symfoniorkester inte är fullständigt otänkbar”.

Innebär denna reproduktion av orkesterljud att traditionella instrument snart kommer att bli föråldrade? Inte enligt den ovan nämnde kompositören, som säger: ”Jag älskar orkestern. ... Jag föredrar fortfarande riktiga orkestrar!”

Många musiker instämmer i detta. En del anser att ingen synthesizer kan återskapa toner och klangfärger hos andra instrument så exakt att den verkligen kommer att ersätta dem. Musikern Walter Sear säger: ”[Det digitala] trumpetljudet låter inte som en trumpet för en erfaren musiker. ... Och fraseringen och ansatsen hos ett blåsinstrument blir inte naturliga på en klaviatur.” Men han fruktar att inte alla har lika stora krav när de lyssnar på musik och att de har lärt sig att acceptera elektroniskt ljud trots dess ”avsaknad av dessa små bristfälligheter som gör akustiska instrument så intressanta”.

Det är sant att synthesizern orsakar en hel del debatt inom den professionella musikindustrin. Men synthesizerns popularitet berör inte endast professionella musiker. Den berör också ett välkänt instrument, ett som du kanske har i ditt hem.

De yttersta dagarna för pianot?

Till följd av revolutionen med synthesizern går även pianot hårda tider till mötes. Pianoföretag uppger att försäljningen sjunker, och flera välkända pianotillverkare har rentav lagt ner sin verksamhet. Under samma period har försäljningen av synthesizers skjutit i höjden.

Men det är inte pianoklangen som har blivit impopulär. En studioägare förklarar: ”Det råder definitivt en efterfrågan på pianoklangen, men 99 gånger av 100 är kunderna inte så noga med hur den frambringas.” Många föredrar att använda synthesizern tack vare att den håller stämningen, är bärbar och i många fall har ett överkomligt pris. Många synthesizers säljs faktiskt för mindre än halva priset för ett piano.

Innebär det här att synthesizern snart kommer att helt och hållet ersätta pianot? Somliga betvivlar att det kommer att gå så långt. Produktionschefen John Steinway säger: ”Ingenting kommer någonsin att kunna mäta sig med funktionen hos en välskött flygel. Även om man når utomordentliga utvecklingsresultat inom det här området, tror jag inte att man någonsin kommer att kunna ge musikutövaren samma kontroll som han eller hon kan ha över ett piano.”

Men ur pianotillverkarens synpunkt är vittnesbörden tydliga: Pianoförsäljningen sjunker, och folk köper hellre en synthesizer. Det kan vara en tillfällig trend. Men det kan också vara så som tidskriften Keyboard påpekar, ”att vi bevittnar början av de yttersta dagarna för pianot”.

Upprepar historien sig?

Problemet är inte nytt. Under hela historien har teknologiska framsteg lett till att många skickliga arbetare plötsligt har blivit arbetslösa. Och nu finns det till och med professionella musiker som, till följd av synthesizern, börjar se arbetslöshetskön vid den bistra horisonten.

För dem som är sysselsatta med att tillverka och spela synthesizers har teknologin öppnat dörrar med till synes gränslösa möjligheter. För dem som försörjer sig på att spela traditionella instrument har synthesizern en dålig klang, som kan kosta dem deras arbete.

Lyssna därför noggrant nästa gång du hör musik från TV, radio eller skivspelare, och låt inte dina öron lura dig. Du kanske lyssnar på en synthesizer.

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 14]

”[Det digitala] trumpetljudet låter inte som en trumpet för en erfaren musiker. ... Och fraseringen och ansatsen hos ett blåsinstrument blir inte naturliga på en klaviatur.”