Hur är det egentligen med vår hälsa?
EN MILJARD dollar om dagen! Så mycket pengar lägger människor i Förenta staterna ner på hälsovård av olika slag. I Västtyskland lägger invånarna årligen ner över en femtedel av sin bruttonationalprodukt, dvs. mer än 340 miljarder D-mark (cirka 1.200 miljarder kronor), på att sörja för sin hälsa. Situationen är likartad i de flesta andra industriländer.
Det råder inget tvivel om att den genomsnittlige medborgaren i dessa nationer har blivit alltmer intresserad av hälsofrågor. Böcker och tidskrifter om diet och motion ligger ständigt i toppen på bestsellerlistorna. Hälsokost, vitaminer, gympingutrustning och motionsattiraljer har blivit en mångmiljonaffär. Och den typiska bilden av en framgångsrik person är nu inte längre den cigarrtuggande affärsmagnaten, utan en vältrimmad, renskrubbad och hälsomedveten figur.
Med tanke på all den uppmärksamhet och allt det intresse som ägnas åt hälsofrågor kan vi fråga oss: Är vi verkligen friskare än tidigare generationer? Har de enorma summor som lagts ner på läkarräkningar och hälsovård lett till större fysiskt välbefinnande för oss? Hur är det egentligen med vår hälsa?
Den aktuella situationen
Tvärtemot vad man kanske kunde förvänta visar rapporter från både rika och fattiga länder världen utöver att människor i våra dagar inte alls är särskilt friska. På tal om det skiftande hälsotillståndet i världens olika länder sägs det i en rapport från Worldwatch Institute: ”Även om deras behov av hälsovård uppvisar drastiska skillnader, har de rika och de fattiga en sak gemensam: de dör en förtidig död. De rika dör av hjärtsjukdomar och cancer. De fattiga dör av diarré, lunginflammation och mässling.”
Trots alla de framsteg som gjorts inom medicinens område är hjärtsjukdomar och cancer fortfarande ett gissel i de rikare länderna. Det sägs till exempel i den amerikanska tidskriften The New England Journal of Medicine: ”Vi ser ingen anledning till optimism med tanke på den allmänna utvecklingen under de senaste åren. Det finns över huvud taget ingen anledning att tro att cancersjukdomar håller på att bli mindre vanliga.” Vad den nya sundhetsvågen beträffar, ger den amerikanske hälsovårdsexperten dr Michael McGinnis en träffande sammanfattning av situationen: ”Det stora flertalet vet hur viktigt det är att hålla sig i form. Men de har inte själva vidtagit de nödvändiga åtgärderna. Amerikanerna är inte så friska och starka som de tror att de är.”
En motpol till detta är situationen i u-länderna. ”En fjärdedel av världens befolkning saknar rent dricksvatten och tillfredsställande latrinhantering”, sägs det i en rapport från Worldwatch Institute. ”Diarrésjukdomar är därför endemiska i hela tredje världen och är den främsta orsaken till spädbarnsdödligheten i världen.” Diarré, lunginflammation, mässling, difteri, tuberkulos och andra sjukdomar dödar årligen 15 miljoner barn under fem års ålder och hämmar den normala utvecklingen hos miljontals andra. Men ironiskt nog anser experterna att mycket av detta skulle vara lätt att förhindra.
Även om i-ländernas barn kanske slipper ifrån sådana tragedier, finns det oroväckande tecken som tyder på att det allmänna hälsotillståndet hos dagens ungdomar håller på att försämras snarare än förbättras. Londontidningen The Guardian innehöll till exempel för en tid sedan en artikel med rubriken ”Barn var ’friskare för 35 år sedan’”, som förklarade att Medicinska forskningsrådet i England hade funnit ”en betydande ökning av antalet barn under fyra års ålder som läggs in på sjukhus, en tredubbling av antalet astmafall och en sexfaldig ökning av eksem bland den yngre generationen”. Man fann också att sådana hälsoproblem som ungdomsdiabetes, fetma, stress och psykiska sjukdomar hade ökat mycket kraftigt.
Landsomfattande undersökningar i Förenta staterna har också avslöjat att den fysiska konditionen hos dagens skolbarn inte är vad den borde vara. ”Det är den bäst bevarade hemligheten i dagens Amerika — ungdomarnas dåliga kondition”, säger George Allen, ordförande i Presidentens råd för fysisk hälsa och idrott. De senaste siffrorna som rådet släppt ut visar att 40 procent av pojkarna och 70 procent av flickorna i åldern 6 till 17 år inte kan göra mer än en enda armhävning i hängande ställning. Andra undersökningar visar att dagens tonåringar har högt blodtryck och för höga halter av kolesterol och fett, för att inte tala om de allvarliga psykiska problemen och problem i samband med alkohol- och narkotikamissbruk.
Problem på längre sikt
De flesta av oss inser att vårt hälsotillstånd i vuxenlivet i viss mån avgörs av vårt hälsotillstånd under barndomen. George Allens ord kommer därför inte som någon överraskning: ”Det jag finner oroväckande är att om man inte får ungdomarna att lära sig vad hälsa vill säga nu, kommer de aldrig att lära sig det som vuxna.” Samma sak kan sägas om u-länderna, bortsett från att många barn där inte får någon möjlighet att växa upp till friska vuxna.
Även om dessa problem är oroväckande, så är de inte oöverstigliga. Var du än bor på jorden finns det alltid något du kan göra för att förbättra din egen och din familjs hälsa. Det mesta beror emellertid på din inställning till dig själv och din hälsa. Men du kanske undrar: Vad är egentligen hälsa? Vad kan jag göra för att bibehålla en god hälsa? Dessa frågor kommer att behandlas i de artiklar som nu följer.