Är det någon som iakttar dig? — Elektronisk övervakning

I TIDSKRIFTEN Technology Review rapporteras det: ”Övervakningen av anställda ökar och utförs i större utsträckning av maskiner. Det är mycket mer som övervakas nu, och övervakningen omfattar inte enbart produktionslinjer, utan också kontor.”

En undersökning som gjordes 1987 av Office of Technology Assessment i USA avslöjade att det finns från fyra till sex miljoner amerikanska kontorsarbetare som utför sina arbeten med en datoriserad väktare som via en terminal med TV-skärmar ständigt övervakar dem.

Övervakningssystem med datorer används i stor utsträckning av försäkringsbolag, banker, statliga affärsverk, telefonbolag, flygbolag och hotellkedjor. På sådana platser arbetar de anställda under det vaksamma ögat från en ”elektronisk chef” — ett bevakningssystem som är konstruerat att iaktta vad de gör på arbetet och hur snabbt de gör det.

En ”elektronisk chef” sluter aldrig ögonen. Han kan genom ett nätverk av datakablar, TV-skärmar och övervakning av telefonen samtidigt vaka över hundratals arbetare och låta företagsledningen exakt få veta vad var och en gör under varje minut på arbetsdagen. Med tanke på att användandet av datorövervakning tilltar har fler och fler anställda skäl att undra om någon — eller någonting — iakttar dem.

Hur känner anställda och direktörer det inför den nye ”chefen”? Och hur har användandet av datorövervakning påverkat arbetsmiljön?

Vad de kan göra

Datorsystemen kan automatiskt mäta den tid det tar för en kontorsarbetare att ringa ett telefonsamtal eller slå in köpet på en kassaapparat. En direktör som befinner sig i en avlägsen lokal kan genom att trycka på en knapp beräkna hur snabbt en anställd skriver eller registrera antalet fel som en kontorist har gjort under en dag.

Vissa system för övervakning tillåter en arbetsgivare att beräkna ”förlorad tid”, dvs. den tid de anställda är borta från sitt skrivbord för att gå på toaletten eller för att ta paus. Andra system tillåter direktören att lyssna på samtalen vid den anställdes arbetsplats. De kan höra allt som du och din granne säger.

I Technology Review berättas det om ett företag som lät installera datorer i sin lastbilspark, så att man kunde övervaka lastbilsförarnas körhastighet, växlingar och tomgångskörning. Datorn rapporterar till och med hur länge en förare stannar för att äta lunch eller ta kaffepaus.

Varför somliga försvarar dem

Det finns en del som försvarar datorövervakningen. De säger att detta gör det möjligt för arbetsgivaren att mera exakt och objektivt bedöma en arbetares prestation. En direktör som är underställd sina egna subjektiva värderingar skulle inte kunna göra en sådan bedömning.

Vico E. Henriques, ordförande i en producentförening för datorer och kontorsmaskiner, skrev: ”Datorn har inga förutfattade meningar. Den behandlar alla lika, oberoende av kön, ras, religion, fysiska begränsningar, tidigare arbetslivserfarenhet eller andra faktorer som kan utgöra grunden för en diskriminerande bedömning från företagsledningens sida.”

Ett påstått resultat av att varje individs prestation övervakas med dator är att det är mindre troligt att anställda med framträdande färdigheter i arbetet skall förbises av sina chefer. Henriques skrev i Management World: ”Automatiserad mätning kan till exempel göra det lättare för en organisation att fastställa vilka arbetare som är högpresterande. De kan då belönas på lämpligt sätt.”

Men även om datorövervakning kan vara ett effektivt redskap för företagsledningen, så medger Henriques att den också kan användas på ett ”tanklöst och oansvarigt sätt”. Hur kan det vara så?

En hjärtlös ”chef”

I tidskriften Business and Society Review hävdar Karen Nussbaum och Virginia duRivage att ”datorövervakning ökar stressen under arbetet, reducerar tillfredsställelsen i arbetet och undergräver i sista hand ledningens egna mål när det gäller ökad produktivitet”. Många anställda har i själva verket klagat över att datorövervakningen utsätter dem för alltför stor press. De framhåller att den ”elektroniska chefen” frambringar en samling sönderstressade arbetare.

Några företag har använt datateknik för att höja produktionstakten och så tvingat anställda att höja tempot för att kunna hålla jämna steg med sina maskiner. Andra övervakar de anställda så noga att det har skapat en atmosfär av misstro och misstänksamhet. Tidskriften Time berättar om ett flygbolag i västra USA som utnyttjar datorer för att exakt kontrollera hur många sekunder deras 400 bokningskontorister använder på varje telefonsamtal och hur lång tid som går mellan samtalen. De anställda får en anmärkning om deras samtal gång på gång överstiger 109 sekunder eller om de utöver den timme som anslagits för lunch och kaffepauser använder mer än 12 minuter per dag för att göra toalettbesök. Har man samlat ihop 37 anmärkningar under ett år kan det betyda att man får sluta sitt arbete.

Kritiker menar att system i likhet med detta skapar ett motsatsförhållande mellan anställda och företagsledning och gör att de anställda känner det som om ledningen hängde över deras axlar redo att ingripa vid minsta avvikelse i arbetstempot.

Dessutom kan en ”fjärrstyrd chef” ta bort det mänskliga förhållandet mellan arbetare och företagsledning. Anställda börjar känna det som om de arbetade för att tillfredsställa en maskin — knappast någon angenäm upplevelse. I stället för att understödja och hålla produktionen uppe kan datorövervakningen i själva verket minska den genom att ta bort en anställds initiativ och moral.

Nussbaum och duRivage hävdar att ”maskiner inte kan motivera arbetare, förstå de anställdas problem eller uppamma lojalitet mot företaget”.

Hur man lever med en sådan ”chef”

Eftersom kärlek sällan är den princip som världen följer, kommer varken de anställda eller arbetsgivarna att ha de andras bästa för ögonen. Därför har den ”elektroniska chefen” blivit en verklighet. Både arbetare och företagsledning är emellertid överens om att mycket kan göras för att bidra till att datorövervakningen blir mer effektiv och mindre stressande.

Cheferna kan till exempel ge de anställda ingående information om övervakningen, så att de inte känner det som om någon spionerar på dem utan förvarning. En del chefer rekommenderar att de anställda skall få fri tillgång till data som samlats in om dem.

Henriques föreslår att ”den period under vilken anställda övervakas skall vara rimlig och tillåta normala variationer när det gäller arbetskapacitet”. I överensstämmelse med detta har några arbetsgivare funnit det vara klokt att övervaka en arbetares prestation under en längre period och så tillåta att bra dagar och dåliga dagar slås ut över en period på veckor eller månader.

Stressen minskas ytterligare när arbetarna får lov att hjälpa till med att sätta upp realistiska normer för vad som skall presteras, hellre än att man låter datorn föreskriva hur snabbt ett arbete skall utföras. I Technology Review sägs det: ”Vissa företag ber de anställda om hjälp att ta fram normer för uppträdandet på arbetsplatsen och minskar på det sättet behovet av övervakning.”

Det är intressant att bibeln säger att arbete ”är Guds gåva” och att det är meningen ”att varje människa äter och verkligen dricker och ser vad gott är för allt sitt hårda arbete”. Och den tillägger: ”Jag har sett att det inte finns något bättre än att människan bör glädja sig i sina verk, ty det är hennes del.” (Predikaren 3:13, 22, NW) Därför kan vi vara övertygade om att det i Guds nya värld inte kommer att finnas plats för sådan utrustning som ”elektroniska chefer” som övervakar andra och tar bort glädjen i livet.

Ända tills denna nya dag gryr kan det emellertid vara skrämmande att möta en ”elektronisk chef”. Men en positiv inställning kan hjälpa dig. En telefonist sade att han klarade av påfrestningen att arbeta under elektronisk bevakning genom att ha ”en viss förmåga att komma igen och ha sinne för humor”. Så var positiv och flexibel om du är tvungen att arbeta under en sådan hjärtlös ”chef”. Försök göra ditt bästa för att acceptera ”chefen” som aldrig slutar att iaktta dig.