Från våra läsare
De hotade regnskogarna Jag beslöt att skicka ett exemplar av numret om regnskogarna (22 mars 1990) till Brasiliens Institut för miljö och förnybara naturtillgångar. De svarade: ”Tack för att du sände oss ett nummer av Vakna! som tog upp skogsavverkningen. Vi tar tillfället i akt att berömma dig för ditt initiativ och även tidskriftens höga standard, som säkert kommer att bidra till att utveckla ett bredare ekologiskt medvetande.”
C. H. A. S., Brasilien
Före detta rasist Jag kan inte i ord uttrycka hur mycket jag tyckte om Virgil Dugués berättelse ”Jag försökte förändra världen”. (22 mars 1990) Den fick mig att inse följderna av rasism och hur grym den kan vara.
J. N., Förenta staterna
New Yorks tunnelbana Efter att ha läst artikeln ”En åktur genom ’hålet i marken’” blev jag tvungen att säga ”tack”. (22 april 1990) När man dagligen reser med tunnelbanan, är det svårt att betrakta detta tågsystem för vad det verkligen är — fascinerande. När jag i morse gick till arbetet gick jag nerför trapporna och ombord på tåget med ett helt annorlunda synsätt.
M. H., Förenta staterna
Hustrumisshandel Jag är en före detta hustrumisshandlare, och numret av Vakna! för 22 november 1988 fick mig verkligen att inse hur förskräckligt det är. När jag hade läst det första gången bröt jag samman och grät. Jag ber att vår familj skall kunna glömma det som varit.
D. S., Förenta staterna
Osäkerhet Jag skriver med tanke på artikeln ”Ungdomar frågar: Varför känner jag mig så osäker?” (22 april 1990) Jag är 33 år, och artikeln hjälpte mig så mycket. När jag var barn begick min mor självmord. Min far var alkoholist och misshandlade mig fysiskt och psykiskt och utnyttjade mig sexuellt. Han tryckte hela tiden ner oss och fick oss att känna oss värdelösa. Därför var jag väldigt osäker som ung. Jag lider fortfarande av osäkerhet ibland, fast inte så som förr. Genom att vara heltidsförkunnare har jag också fått enorm hjälp, för jag har kunnat se hur Jehova välsignar mig i detta arbete. Jag brukar säga till mig själv att om Jehova älskar mig, så behöver jag inte känna mig värdelös.
C. R., Förenta staterna
Det var till stor uppmuntran att få veta att andra ungdomar hyser samma känslor. Tack vare att exemplen var så klara och detaljerade kunde jag jämföra dem med min egen situation. Artikeln påpekade också att en känsla av säkerhet inte utvecklas på en gång och att det förmodligen också inträffar bakslag. Det här är omtänksamma råd. När jag läser dessa lugnande ord sväller mitt hjärta, och jag får svårt att hålla tårarna tillbaka.
C. T., Japan
En värld fri från vapen Er nyligen publicerade artikel om vapen (22 maj 1990) upprörde mig. Uttalandet ”ju mer skjutvapen, desto mer skjutande” förstärktes av en rad exempel och citat som ger en felaktig bild av den verkliga situationen. Ni nämner till exempel att Schweiz har den högsta proportionen skjutvapen i privat ägo i Europa. Men ingenstans i artiklarna står det att Schweiz också har en av de lägsta brotts- och mordsiffrorna i världen! Att skylla på vapen när det gäller de problem onda människor orsakar verkar inte vara hela svaret.
K. C., Förenta staterna
Vi tackar för dessa kommentarer. En del klargöranden borde kanske ha getts vad det gäller något av den mer kontroversiella statistiken som anfördes i våra artiklar. Men det var inte ”Vakna!”:s mening att ta politisk ställning i frågan om vapenkontroll, utan att framhålla en framtida ”värld fri från vapen under Guds rike. Innan dess vägleds de kristna av principerna i Jesaja 2: 4 och Matteus 26: 52. — RED.