Bibelns syn
När börjar mänskligt liv?
DEN 21 september 1989 var en ovanlig dag för det femte rättsdistriktet i delstaten Tennessee i USA. Den dagen behandlade distriktsdomstolen ett fall angående en ägandetvist om sju frysta mänskliga embryon. Domstolen skulle besluta vem av de frånskilda föräldrarna som hade äganderätten. Men först var det en annan fråga som måste fastställas: Skall dessa embryon betraktas som egendom eller som mänskliga varelser?
Professor Jerome Lejeune från Paris, en världsberömd genetiker, vittnade inför domstolen om hur varje människa har en unik början — i befruktningsögonblicket — och att ”så fort en människa blivit avlad, så är det en människa”. Med andra ord, redan på zygotstadiet, när en sädescell smält samman med en äggcell, är dessa embryon, som han sade till domstolen, ”små människor”! — Kursiverat av oss.
När professor Lejeune blev tillfrågad om hans vittnesmål innebar att zygoten borde åtnjuta samma rättigheter som en vuxen individ, svarade han: ”Jag kan inte uttala mig om det, eftersom jag inte är i den ställningen att jag kan veta det. Jag säger er att det är en människa, och sedan får en domare avgöra om denna människa har samma rättigheter som andra. ... Men ni frågar mig som genetiker om denna mänskliga varelse är en människa, och jag säger er att eftersom det är ett liv och är en mänsklig varelse, så är det en människa.”
Huvudsakligen grundade på professor Lejeunes obestridliga vittnesmål löd tre av domstolens framträdande slutsatser:
◻ ”Från befruktningen är cellerna i det mänskliga embryot differentierade, unika och i högsta grad specialiserade.”
◻ ”Mänskliga embryon är inte någons egendom.”
◻ ”Mänskligt liv börjar vid befruktningen.”
Stämmer detta med vad bibeln säger om när mänskligt liv börjar?
Livet börjar vid befruktningen
Jehova är ”livets källa”, och ”genom honom har vi liv och rör oss och är till”. (Psalm 36:10; Apostlagärningarna 17:28) När säger Skaparen att livet börjar? Han betraktar ett barns liv som något dyrbart även under de allra tidigaste stadierna i utvecklingen efter befruktningen. Mer än 3.000 år före det tidigare nämnda domstolsutslaget inspirerade han David, sin profet, att skriva:
”Du höll mig avskärmad i min mors liv. Jag kommer att prisa dig, ty på ett sätt som inger fruktan är jag underbart gjord. Dina verk är underbara, som min själ är mycket väl medveten om. Benen i min kropp var inte dolda för dig, när jag gjordes i det hemliga [inuti moderlivet], när jag vävdes [hänsyftning på vener och artärer som är vävda genom kroppen likt färgade trådar] i jordens djupaste delar [poetisk beskrivning av mörkret i livmodern]. Dina ögon såg till och med embryot av mig, och i din bok var alla dess delar uppskrivna.” — Psalm 139:13—16, NW.
Från befruktningsögonblicket utvecklas livet enligt ett exakt mönster, som om det följde instruktioner från en bok, en mycket tjock bok. ”Mängden information som finns inuti zygoten”, säger professor Lejeune, ”skulle, om den kunde tydas och läggas på data, tala om för datorn hur den skall räkna ut vad som händer i fortsättningen, den mängden information är så stor att ingen kan greppa den.”
Ett ofött barns liv är dyrbart
Ett ofött barn som växer i moderlivet är således något mycket mer än en vävnadsklump. Det är mycket dyrbart, och av den orsaken har Gud beslutat att man får stå till svars för den skada man gör ett ofött barn. Guds lag i 2 Moseboken 21:22, 23 (NW) varnar: ”Och ifall män skulle slåss med varandra och de faktiskt skadar en havande kvinna och hennes barn verkligen kommer fram men ingen dödsolycka sker, skall han ovillkorligen dömas till skadeersättning enligt vad kvinnans ägare kan komma att pålägga honom; och han skall ge den genom domarna. Men om en dödsolycka skulle ske, då skall du ge själ för själ.”
Somliga bibelöversättningar återger de ovan nämnda verserna på sådant sätt att det är vad som sker med kvinnan som är huvudsaken med denna lag. Men den ursprungliga hebreiska texten riktar uppmärksamheten på en olycka med dödlig utgång antingen för modern eller för barnet.a Medvetet genomförd abort för att hindra ett oönskat barns födelse är därför att uppsåtligt utplåna ett människoliv.
Somliga lägger fram det argumentet att ett mänskligt embryo inte är ett människoliv därför att det inte kan klara sig utanför moderlivet. Detta resonemang håller inte. Ingen tvivlar på att ett nyfött barn — bara några minuter gammalt — är en människa. Men hur länge skulle barnet överleva om det sattes ut naket på ett öppet fält? Det är helt hjälplöst, och likt embryot eller ett foster saknar det förmåga att själv uppehålla livet. Den nyfödda babyn behöver ett hem, värme och mat — den näring, hjälp och omsorg som endast en vuxen, till exempel en mor, kan sörja för.
Därför stämmer det förut nämnda domstolsbeslutet överens med den bibliska synen att mänskligt liv börjar vid befruktningen. Ett ofött barns liv är inte något obetydligt, som man uppsåtligt kan avlägsna som ett obekvämt främmande föremål. Mänskligt liv är något heligt, inte bara efter det att det har lämnat moderlivet, utan också medan det befinner sig där inne.
[Fotnot]
a Substantivet ”dödsolycka” (hebreiska: ʼa·sóhn) har ingen speciell anknytning till ”en havande kvinna”; dödsolyckan begränsas alltså inte till kvinnan, utan torde rätteligen också inbegripa ”hennes barn” i moderlivet.
[Bildkälla på sidan 26]
Windsor Castle, Royal Library. © 1970 Her Majesty The Queen