Blick på världen
NY KATEKES ANGRIPEN
För första gången sedan 1500-talet reviderar Vatikanen sin katekes. Men den 434-sidiga handboken i den romersk-katolska läran har blivit angripen av en del biskopar i USA. De ”meddelade Vatikanen att det var föråldrad bibelforskning och ett manschauvinistiskt språk i den nya katekesen samt att man tagit för lite hänsyn till de ekumeniska framstegen under de senaste årtiondena”, heter det i U.S.News & World Report. ”Biskoparna kritiserade den för att det anlades en bokstavlig syn på skapelseberättelserna i den och för att en del avsnitt i Nya testamentet behandlades som ’direkt historisk redogörelse’.” Det felaktiga intrycket ges, sade biskoparna, ”att alla områden är lika viktiga”. De hävdade att ”väsentliga” kyrkliga lärosatser, till exempel Jesu uppståndelse, bör särskiljas från föreställningar som enligt vad de ansåg är mindre säkra, till exempel förekomsten av änglar och Kristi nedstigande i helvetet. När den nya katekesen är färdig, kommer den att ”tjäna bara som vägledning för de kyrkliga ledarna i varje land, när de utformar sina egna katekeser”, sägs det i U.S.News & World Report.
AIDS — DYSTRA UTSIKTER
Åtta till tio miljoner människor världen runt är smittade av aidsvirus, rapporterar WHO (Världshälsoorganisationen), en ökning som tyder på ett växande heterosexuellt överförande av viruset. ”Det står nu klart att HIV-smittans tribut jorden runt snabbt blir allt värre, särskilt i utvecklingsländerna”, säger en av organisationens direktörer, dr Michael H. Merson. WHO förutsäger också att den snabbt ökande smittan kommer att leda till döden för åtminstone tre miljoner kvinnor och barn under 1990-talet, mer än sex gånger så många som de som dog av aids under 1980-talet. Antalet män som kommer att dö av aids under årtiondet förväntas bli ännu högre. Miljoner icke smittade barn kommer att bli föräldralösa när deras föräldrar dör. Enligt rapporten är aids redan den främsta dödsorsaken för kvinnor i åldern 20—40 år i de större städerna i Nord- och Sydamerika, i Västeuropa och i Afrika söder om Sahara, där omkring var 40:e vuxen man och kvinna sägs vara smittad.
EN ”GULDGRUVA” AV ÖRTER?
Skulle sådana länder som Brasilien kunna göra sina regnskogar lönsamma? Ja, det är tänkbart, enligt en artikel i Scanorama (SAS:s passagerartidskrift): ”WHO [Världshälsoorganisationen] föreslår ... att man gör i ordning örtträdgårdar för försäljning av medicinalväxter. Den danske botanisten Ole Hamann säger att han betraktar sådana projekt som en tänkbar ’guldgruva’ för utvecklingsländerna.” Hur då? Den stora mängden växter i regnskogarna, vilka i många fall inte ännu blivit undersökta i fråga om sina medicinska egenskaper, utgör en uppfordran för forskarna. Omkring 250.000 växter är redan identifierade, men ”botanisterna beräknar att ytterligare 30.000 växter, till största delen tropiska, fortfarande är okända för vetenskapen”. Många av dessa växter kan visa sig vara värdefulla i bekämpandet av olika sjukdomar, eftersom ”åtminstone 25 procent, och kanske närmare hälften, av alla receptbelagda läkemedel som används i Västerlandet innehåller ämnen som erhållits från växter”.
RÖKNINGSEPIDEMI
”Under de två senaste årtiondena har bruket av tobak ökat världen runt med nära 75 procent”, rapporteras det i JAMA (Amerikanska läkarsällskapets tidskrift), och ”bär varje år ansvaret för nästan 2,5 miljoner förtidiga dödsfall — nästan fem procent av alla dödsfall”. Medan efterfrågan på tobaksprodukter har minskat i ekonomiskt utvecklade länder, har man i utvecklingsländer, särskilt i Sydöstasien, Afrika och Latinamerika, haft en tillströmning av antalet rökande. Förenta staterna till exempel har befunnit sig i den besvärande situationen att stödja en antirökningskampanj i hemlandet, samtidigt som landet ansträngt sig för att öppna nya utländska marknader för sina tobaksprodukter i syfte att hjälpa till med att minska handelsunderskottet. Enligt rapporten beräknas 200 miljoner barn, som nu är under 20 års ålder, slutligen komma att dö av tobaksbruk, och antalet dödsfall i lungcancer kommer att öka världen runt till två miljoner om året fram till år 2000.
BAMBUGENOMBROTT
Bambu. Enligt Asiaweek är en fjärdedel av världens befolkning hänvisad till bambu till mat, boskapsfoder, möbler, byggnadsställningar och pappersprodukter. Jättepandor livnär sig på den. Den är stark, motståndskraftig mot röta och väger lite. Men de flesta slag av bambu blommar och sätter frö bara en gång och tar från 12 till 120 år att göra detta, tydligtvis i enlighet med en inbyggd klocka, och sedan dör hela dungen. Hittills har detta särdrag gäckat de vetenskapliga försöken att utveckla förbättrade sorter, eftersom de ekonomiskt mest betydelsefulla slagen tar 30 år på sig för att blomma och därför ofta överlever de berörda vetenskapsmännen. Enligt tidskriften Nature säger botanisterna nu att de, när det gäller två bambuarter, har hittat på ett sätt att besegra klockan och framkalla tidig blomning, som skulle kunna göra det möjligt att frambringa bättre sorter och ha ett stadigt förråd av frö för återplantering. Genom att sätta små plantor i en särskild tillväxtblandning fick man fram fullt utbildade blommor på några veckor, och de flesta satte frö efter blomningen.
NÄR LIV FÖR TILL DÖD
”Föreställ dig”, säger obstetrikern Malcolm Potts, ”att var sjätte timme, dag ut och dag in, ett jumbojetplan störtar och alla ombord dödas. De 250 passagerarna är kvinnor, de flesta av dem i sina bästa år, några fortfarande i tonåren. Alla är de antingen havande eller har just fött ett barn. De flesta av dem har uppväxande barn i hemmet och familjer som är beroende av dem.” Liknelsen illustrerar den halva miljon kvinnor världen runt som varje år dör under havandeskap eller förlossning. ”Alla utom en procent av dessa mödradödsfall äger rum i tredje världen”, sägs det i New Scientist. ”De största orsakerna till dödsfall är blödning, infektion, toxikemi, hindrat födsloarbete och icke professionellt utförda aborter.” Icke önskade havandeskap leder till en årlig massaker på mödrar och foster. ”Varje år söker mellan 40 och 60 miljoner kvinnor abort”, heter det i tidskriften.
EGYPTENS FORNMINNEN HOTADE
Byggandet av Assuandammen på 1960-talet ”förde med sig en väsentlig förändring av Nildalens omgivningar”, konstateras det i The New York Times. ”Grundvattnet under monumenten har stigit. Luften är fuktigare, eftersom bevattningskanalerna aldrig töms. Salterna i jorden sugs upp genom de forntida fasaderna och skalar bort dem från bergväggen under. Avloppsvatten har förorenat jorden.” Följden har blivit att Egyptens arkeologiska skatter — de mest omfattande i världen — vilka har överlevt i så många tusen år, nu är allvarligt hotade. Vittnesbörden har hopat sig om att till och med outgrävda platser, som man en gång trodde var säkra och skyddade, har blivit skadade. Experter hindras av problemets enorma omfattning och vet inte vad de skall göra. ”Det finns mer än 2.000 gravar, en mängd monument, pyramider och obelisker”, säger Sayed Tawfiq, som är föreståndare för den egyptiska fornminnesförvaltningen i Kairo. ”Om man anslog två år till att restaurera varje grav, skulle det bli 4.000 år.”
NYA ARTER UPPTÄCKTA
Vetenskapsmännen upptäcker varje år mer än 10.000 nya arter av växter och djur. Ett stort antal av dessa är insekter, som varje år identifieras tillsammans med fem till tio nya däggdjur och lika många fåglar. Detta tyder på att biologerna fortfarande har många nya arter att utforska. Det har beräknats att det finns 50 miljoner arter av växter och djur i världen, och man har sett och katalogiserat mindre än 1,5 miljoner. Upptäckten nyligen av en ny primat, den svarthuvade lejontamarinen, väckte uppmärksamhet, eftersom den upptäcktes mindre än 320 kilometer från världens till storleken tredje metropol, längs den tättbefolkade brasilianska kusten. Allteftersom de tropiska skogarna försvinner, fruktar man att arter kommer att försvinna fortare än man upptäcker dem.
VERKAN AV FAMILJELIVET
”Familjens sammansättning har mycket med barnens hälsa och utveckling att göra”, framhåller en artikel i The Wall Street Journal. Statistik från en amerikansk ”statlig undersökning av hälsan och det känslomässiga tillståndet hos 17.000 barn från späd ålder till 17 år”, avslöjade att ”barn som inte lever i traditionella familjer hade avsevärt större problem än de som lever tillsammans med båda sina föräldrar”. Risken för en olycka eller att bli skadad under året före undersökningen var 20—30 procent högre för barn som bodde med en mor som var skild eller omgift. I jämförelse med dem som bodde tillsammans med båda sina biologiska föräldrar var sannolikheten för att sådana barn skulle behöva gå om en årskurs i skolan mellan 40 och 75 procent högre. För barn från upplösta äktenskap var sannolikheten 70 procent högre att de skulle bli avstängda från skolan och för dem vars mödrar aldrig varit gifta var sannolikheten för att drabbas av dessa problem dubbelt så stor. Barn från familjer med en ensam mor löpte 50 procent större risk att drabbas av astma.