Varför dör de inte av värmeslag?

Från Vakna!:s korrespondent i Sydafrika

De flesta däggdjur har en kroppstemperatur på 37 grader Celsius. Om temperaturen i din kropp stiger till över 41 grader, kan vitala hjärnceller skadas, vilket ibland leder till döden. Vad är det då som hindrar dig från att få värmeslag? En ”termostat” i hjärnan registrerar när kroppstemperaturen blir onormalt hög och skickar i väg signaler till miljontals små körtlar i huden. Du börjar då svettas våldsamt. När fuktigheten sedan avdunstar, kyls kroppen ner. Denna fantastiska mekanism förekommer hos många däggdjur.

Titta nu på den här bilden av den vackra oryxantilopen, också kallad spetsbock, som tagits i den namibiska öknen i Afrika. Eftersom tillgången på vatten där är mycket knapp, har oryxantilopen inte råd att förlora dyrbar kroppsvätska genom att svettas. Vad gör den då i stället?

I en bok om däggdjur i södra Afrika, Maberly’s Mammals of Southern Africa, ger zoologen Richard Goss förklaringen: ”För att skydda hjärnan mot det överhettade blodet har djuret ett fint nätverk av ytliga blodkärl i nospartiet. Blodet passerar genom dessa ådror och kyls ner med hjälp av den luft som strömmar genom nosen när oryxantilopen andas. Detta avkylda blod används sedan för att sänka temperaturen på det varma blod som är på väg till hjärnan; det sker på ungefär samma sätt som vatten används för att kyla en het motor.”

Tack vare detta kylsystem kan oryxantilopen leva i Afrikas heta och torra ökenområden. Så här sägs det i uppslagsboken The Encyclopedia of Wild Life: ”Man tror att oryxantilopen kan klara sig hur länge som helst utan vatten och tillgodogöra sig all den vätska den behöver från ökenväxter. Den förefaller faktiskt helt obesvärad vid mycket höga temperaturer — ända upp till 40 grader Celsius.” Vad händer då om oryxantilopens kroppstemperatur skulle nå den kritiska punkten 41 grader? Skulle den drabbas av värmeslag? Nej. Oryxantilopen kan ”tolerera en höjning av kroppstemperaturen med omkring fem eller sex grader över den 37-gradersgräns som betraktas som normal för de flesta däggdjur”, förklarar den sydafrikanske zoologiprofessorn John Skinner.

Människan var faktiskt inte först med att konstruera en effektiv kylare!