Behöver vi luftkonditionering?

DET är en tryckande het dag. Solen gassar obarmhärtigt medan du släpar dig hem från arbetet. Men när du öppnar dörren till ditt hus välkomnas du av sval, uppfriskande luft. Åh-h-h-h, luftkonditionering! Vilken befrielse!

Men tänk dig att det är en kall vinterdag och du möts av varm, mild luft när du kommer in i huset. Säger du då till dig själv: ”Åh-h-h-h, luftkonditionering”?

Kanhända inte. Men det skulle vara lätt att förstå om du reagerade på det sättet. ”Luftkonditionering kyler luften när vädret är varmt och värmer luften när det är kallt”, förklaras det i World Book Encyclopedia.

Men i allmänhet menar man med ”luftkonditionering” en process som kyler luften i ett slutet utrymme, till exempel ett bostads- eller kontorshus, en hörsal, en biograf, en bil, en buss eller ett tåg. Men luftkonditioneringen åstadkommer mycket annat än bara en förändring av lufttemperaturen. Den reglerar också luftens rörelse, renhet och fuktighet.

Hur obehag uppstår

Men vad är det som framkallar överskottet av värme och fuktighet i ett slutet utrymme? Den viktigaste värmekällan är naturligtvis ofta solen. Men du själv och andra personer i ett rum, en bil eller vilket som helst annat slutet rum är också ansvariga. Detta beror på att vi människor är värme- och fuktighetsframkallande maskiner. Ju mer vi anstränger oss, desto mer värme och fuktighet alstrar vi. Även när vi sitter stilla producerar kroppen ett visst mått av värme och fuktighet.

För att vi skall kunna trivas måste således den värme och fuktighet som kroppen avger avlägsnas i samma takt som alstringen. Om det sker för snabbt, känns det för kallt. Om det sker för långsamt, känns det för varmt. Bara för att föra bort värmen och fuktigheten från hundra personer som sitter stilla i ett stort rum krävs det en effekt av omkring tio kilowatt.

Man brukar ha som tumregel att en människa i vila avger ungefär lika mycket värmeenergi som en vanlig 75-watts glödlampa. I en samlingslokal som den vi tänker oss tillkommer utöver den värme som människorna i rummet alstrar också värmen från lampor och elektrisk apparatur. Det är lätt att förstå att det behövs luftkonditionering.

För- och nackdelar

Luftkonditioneringen gör inte bara att det känns behagligare inomhus, utan den kan också ha en välgörande inverkan på hälsan, i synnerhet om den används och underhålls på rätt sätt. Den kan förhindra att man får värmeutslag, och eftersom den ofta filtrerar bort pollen, kan den ge lindring åt dem som lider av hösnuva. För äldre personer kan det vara synnerligen bra för hälsan att temperaturvariationerna modereras, liksom att det kommer in frisk luft samtidigt som damm avlägsnas.

Men på samma gång kan den moderna luftkonditioneringen ge upphov till hälsoproblem genom avkylningen. Många har blivit sjuka på grund av den stora skillnaden mellan utomhustemperaturer på över 40 grader och inomhustemperaturer på under 25 grader. Det är faktiskt av den anledningen som en del hellre använder takfläktar än moderna luftkonditioneringsanläggningar, och de tycks må bättre av det.

Å andra sidan sägs luftkonditionering bidra till att kontorspersonalens arbetsprestationer ökar. Den bidrar också till att de närvarande vid en sammankomst i en inomhuslokal kan hålla sig uppmärksamma längre. Man måste utan tvivel hålla med om att det är svårt att vara uppmärksam när det är varmt och kvavt i en sådan lokal.

Luftkonditionering är också ett krav för många industrier. I synnerhet inom livsmedelsindustrin har luftkonditionering varit en tillgång. Matvaror kan förvaras året runt genom att bakterier förhindras att föröka sig och förstöra livsmedlen. Mjölet i bagerier kan bevaras utan att mögla. Den kan också utnyttjas i osttillverkning. En gång i tiden kunde roquefortost bara framställas i Frankrike i vissa grottor med ett kyligt, fuktigt klimat. Med hjälp av luftkonditionering kan grottmiljön kopieras och liknande ostar produceras på andra platser.

Emellertid har den moderna luftkonditioneringen också fått bära skulden för många dödsfall och sjukdomsfall. Under en sammankomst år 1976 för American Legion (en organisation för krigsveteraner) i Förenta staterna ådrog sig 182 delegater en sjukdom som fått namnet legionärssjukan, och 29 av dem dog. Beträffande den här sjukdomens spridning skriver The New Encyclopædia Britannica: ”Man misstänker att infekterat vatten i luftkonditioneringssystemens centralenheter kan få till följd att Legionella pneumophilia sprids i små fuktdroppar ut i den omgivande luften.” Dåligt underhållna luftkonditioneringsanläggningar har bidragit till att förorena luften och därmed sprida även andra sjukdomar.

Fyller ett behov

Många människor känner ett verkligt behov av luftkonditionering. Förr i tiden hängde man på sommaren bastmattor för fönster och dörrar, och luften som kom in kyldes av då fuktigheten avdunstade. För omkring 500 år sedan tillverkades den första mekaniska fläkten. Den gav svalka genom att sätta luften i rörelse. Även nu för tiden finner många att allt de behöver för att hålla sig svala under sommaren är den luftcirkulation som en bra fläkt ger.

I trakter med ökenklimat och därmed låg luftfuktighet kan man svalka sig enkelt och billigt genom att suga in utomhusluften genom en våt fibermatta, varvid luften avkyls innan den kommer in i huset. För en sådan kylanordning krävs emellertid att luften sugs ut igen i samma takt som den kommer in. I allmänhet räcker det att låta flera fönster stå lite på glänt. Men den här formen av luftkonditionering har ofta visat sig vara otillfredsställande, eftersom luftfuktigheten blir obehagligt hög.

Behovet tillgodosågs emellertid när man för inte så länge sedan utvecklade en metod att kyla luften, liknande den som används i ett kylskåp. Ett hus med luftkonditioneringsanläggning fungerar sålunda som ett stort kylskåp.

Inomhusluftens temperatur sänks medan den cirkulerar. Detta åstadkoms genom att ett flyktigt köldmedium får cirkulera i ett förångarbatteri. En fläkt pressar den varma luften genom batteriet, köldmediet avdunstar och absorberar därvid värme, och luften kyls. Den svala luften leds därefter tillbaka till den lokal som skall luftkonditioneras. En del av luftfuktigheten avlägsnas också i processen genom att den kondenserar på det kalla förångarbatteriet och leds bort.

Det förgasade köldmediet i anläggningen leds till en kompressor. Under tryck förs det vidare till en kondensor, där det avger värme och återgår till vätskeform. Värmen avleds från byggnaden, och köldmediet får åter cirkulera genom förångarbatteriet, och processen upprepas.

Den här metoden för luftkonditionering är en relativt ny uppfinning. Den första anläggningen uttryckligen avsedd att öka komforten i en byggnad installerades år 1922 i en biograflokal. Det första luftkonditioneringssystemet för tåg installerades år 1931, och år 1939 började metoden också användas i bilar. Året därpå blev det bussarnas tur. Installationer i bostadshus började användas på 1930-talet.

Människor har olika behov av luftkonditionering. Det finns emellertid ett temperaturområde som de flesta upplever som behagligt — 22—26 grader med en relativ luftfuktighet på 40—60 procent. När det är så pass kallt ute att man måste sätta på värmen inne, tycker de flesta att en temperatur på 22—24 grader är behaglig.

När det är mycket varmt ute, tycker de flesta att det är skönt om luftkonditioneringen håller en inomhustemperatur på 24—27 grader. Men när det är ytterligt hett utomhus och man ofta måste gå in och gå ut, kan det av hälsoskäl vara klokt att hålla inomhustemperaturen lite högre än vanligt.

Behövs luftkonditionering?

Beroende på omständigheterna kan luftkonditioneringen ge en behagligare miljö. Det är sant att det finns ställen på jorden där den inte behövs eller ens är önskvärd. Kostnaden för en anläggning kan också vara alltför hög för att vara ekonomiskt försvarbar.

Men kanske man finner att de fördelar som luftkonditioneringen har motiverar anskaffnings- och driftskostnaderna. En omsorgsfullt vald anläggning av rätt storlek som är rätt installerad och rätt skött kan fungera länge till minimal kostnad och upprätthålla ett behagligt inomhusklimat.