Dessa dyrbara parfymer
Från Vakna!:s korrespondent i Frankrike
DEN första fridsamma skymten av gryningen ger anledning att hoppas på en härlig sommardag. Blomplockarna hastar till jasminfälten. De ömtåliga vita blommorna, som fyller luften med välluktande dofter, väntar bara på att plockas.
De skickliga arbetarna påbörjar sitt mödosamma arbete, med båda händerna. Snart är fickorna på deras stora förkläden till brädden fyllda med blommor. Outtröttligt arbetar de framåtböjda i den heta sommarsolen. En van arbetare kan plocka upp till fyra kilo (40.000 blommor) på en förmiddag. Sedan lägger de skörden i lådor och fraktar den skyndsamt till fabriken innan doften förflyktigas.
Staden Grasse, som ligger i närheten av Nice i sydöstra Frankrike, är berömd för sin parfym. Jasminerna där var under lång tid blommornas drottning. På senare år odlar man emellertid ännu större mängder jasmin i Egypten.
För att erhålla ett kilo mycket koncentrerad parfym, ett extrakt, som i Frankrike kostar motsvarande omkring 130.000 kronor per kilo, behöver man 650—750 kilo (ungefär sju miljoner jasminblommor). Men hur framställer man detta koncentrat?
Hur man bearbetar blommorna och plantorna
Man använder många gånger flyktiga lösningsmedel, till exempel bensen, som bärare i extraktionen, för att utvinna de eteriska oljorna. Man sänker ner perforerade metallkorgar med blommorna i lösningen. Lösningsmedlet genomdränker blommorna och får sedan rinna av. Man upprepar proceduren tills blommorna har lämnat ifrån sig all parfymolja jämte olösliga vaxer.
På det sättet erhåller man ett koncentrat — en tjock massa bestående av parfymoljor och vax. Extraktet får man när man separerar de eteriska oljorna från vaxet. Denna metod använder man i huvudsak på mera ömtåliga blommor, sådana som jasmin, rosor, mimosa och viol.
Man använder även flyktiga lösningsmedel för att utvinna eteriska oljor från sådana torkade växter som vanilj och kanel för att lösa upp harts från till exempel spansk körvel och galbanum och när man bereder animaliska ämnen som skall användas som fixatörer. Fixatörer fördröjer avdunstningen av de eteriska oljorna och gör således att den angenäma doften inte förflyktigas så snart.
Till de animaliska ämnen som man använder som fixatörer hör ambra från kaskeloten, bävergäll från bävern, mysk från myskhjorthanen och sibet från den etiopiska sibetkatten. Dessa sällsynta och dyrbara fixatörer håller emellertid på att försvinna från marknaden.
Ett annat vanligt förfaringssätt är ångdestillation, vilket kräver en destillationsapparat och ett spiralformat kondensrör eller kylrör för att kunna utvinna de för parfymtillverkaren så oumbärliga eteriska oljorna. Destillation lämpar sig väl för sådana växter som lavendel och citronella, vilka inte förstörs av ånga.
Man lägger ner blommorna i vattnet i destillationsapparaten och värmer långsamt till kokpunkten. Vattenångan som innehåller de eteriska oljorna återgår till flytande form när den passerar genom en kondensor. Genom denna process utvinner man både eteriska oljor och blomvatten, till exempel rosenvatten och apelsinblomsvatten. Eau-de-colognea av hög kvalitet innehåller citron-, apelsin- eller bergamottolja. Man utvinner dessa oljor genom att pressa fruktens skal.
I parfymindustrin använder man fortfarande hundratals sådana naturliga produkter. Men numera är även tusentals syntetiska ersättningsmedel i allmänt bruk.
Syntetiska ämnen
Under de två senaste århundradena har upptäckter när det gäller doftämnenas kemiska sammansättning bidragit med en hel del kunskap till parfymkonsten. Omkring 10.000 kemiska doftämnen har hittills registrerats.
Doften i en blomma är en speciell blandning av många kemiska beståndsdelar. Vetenskapsmän har isolerat 200 ingredienser som tillsammans bildar den naturliga doften i jasminer. Men i början av 1900-talet kände man endast till ett halvt dussin av dem.
Vetenskapsmän arbetade sedan på att imitera de nyligen isolerade beståndsdelarna. Ibland uppfann de helt nya doftämnen som saknade naturlig motsvarighet. Vissa nya ämnen har använts för att framställa några av de förnämsta parfymerna i världen.
Många gånger krävs det åratal av forskning för att framställa en syntetisk kemikalie, och det är ingalunda någon billig procedur. I vissa fall har resultatet blivit just den doft som finns i oplockade blommor, medan man däremot utvinner naturliga oljor från blommor som i viss grad har försämrats.
Jean de Lestrange, som är chef för Parfumerie Fragonard i Frankrike, förklarar: ”Vår tids parfymindustri klarar sig inte utan syntetiska kemikalier. Inte ens all världens naturliga eteriska oljor kan tillgodose den efterfrågan som råder på den internationella marknaden.” Men inte alla blommor har yppat sina hemligheter. Ännu har således ingen fått fram ett syntetiskt ersättningsmedel för en äkta liljekonvalj.
”Parfymkompositörer”
En enda parfym är en blandning av 30, 50 eller rentav 100 olika ingredienser, vare sig det gäller extrakt, eteriska oljor eller syntetiska ämnen. Men parfymens bakgrund är inte slut i och med detta.
För mästerparfymören gäller det inte bara att kunna känna igen alla ingredienser, utan också att kunna blanda dem i överensstämmelse med deras inbördes släktskap. Han måste vara mycket noga med proportionerna och ta hänsyn till huruvida vissa beståndsdelar är hållbara eller inte. Han måste ha ett väderkorn utöver det vanliga för att kunna känna igen de omkring 3.500 olika dofter som han använder när han blandar den ändlösa variationen av parfymer.
Naturligtvis måste varje mästerparfymör först övas. När vi betänker att människans komplicerade luktorgan består av tiotals miljoner nervtrådar, är det inte svårt att se varför. Varje tråd kan överföra information oberoende av de andra. Edmond Roudnitska konstaterar i sin bok Le Parfum: ”Tack vare antalet kombinationsmöjligheter i de miljontals trådarna ... kan de ta emot luktförnimmelser med nyanser i det oändliga och ... upptäcka de mest hårfina skillnader.”
Man skulle kunna jämföra mästerparfymören med en musiker, som mediterar över ett tema, hör tonerna i sitt inre, innan han skriver ner dem för att framföras på ett instrument. På samma sätt skriver parfymören ner ”tonerna”, som han har i sitt inre, som en formel och är sedan redo att experimentera i laboratoriet.
Parfymören sätter sig vid sin speciella ”orgel”, även kallad palett eller ”keyboard”, där han förvarar hundratals små flaskor med eteriska oljor. Han droppar några milligram av de produkter han valt som ingredienser på smala remsor av läskpapper. Som ”parfymkompositör” väljer han ut dessa ”toner” en efter en, så att de tillsammans bildar ett ”ackord”, som om han komponerade en symfoni.
Beståndsdelarna är flyktiga i olika grad, och när man öppnat en parfymflaska känner man först de lättaste, flyktigaste dofterna, de så kallade höga tonerna. Dessa framträdande, tilltalande men flyktiga, toner kan vara sådana citrusdofter som citron eller bigaradolja (pomerans). Jean de Lestrange förklarar vidare: ”Det här är det viktigaste och mest vanskliga skedet när man komponerar en parfym. Om inte de höga tonerna blir lyckade, blir parfymen ett riktigt misslyckande. Doften måste attrahera omedelbart.”
Det är först senare som de mera beständiga och lite lägre mellantonerna framträder, sådana dofter som avges av rosor och jasmin. Slutligen förnimmer man de djupare liggande bastonerna som står sig hela dagen. Det är dessa fixatörer som ger varaktighet åt doften, och även om de förr brukade vara animaliska är de numera i de flesta fall syntetiska.
Så snart man valt ut ingredienserna är det dags att utföra hundratals experiment för att få fram den bästa kombinationen. Man måste då omsorgsfullt väga och blanda beståndsdelarna enligt de proportioner som mästerparfymören fastställt. Det parfymextrakt man på så sätt får kan även spädas med alkohol för att tillverka parfym och eau-de-toilette.
Efter filtrering, märkning och slutlig paketering är varan färdig att säljas. Hela det invecklade tillvägagångssättet förklarar i viss mån varför parfym är så dyrt. ”I viss mån”, eftersom parfym i många länder är belagd med höga skatter, vilket gör den dyrare.
I en nära framtid kommer ett datorprogram anpassat för parfymtillverkning, jämte utnyttjande av bioteknik, att göra det möjligt att snabbare få fram celler från doftande växter, utan att behöva vänta på att blommorna blir plockfärdiga. Helt visst kommer det att skapa förändringar inom parfymindustrin.
Men att skapa en förnäm parfym förblir dock ett konstverk i vilket mästerparfymörens förmåga är oumbärlig. Man behöver bara blicka tillbaka på de framsteg som gjorts under det senaste århundradet inom parfymindustrin för att inse att det bara är förmåga och talang som är förklaringen till att vissa parfymer som skapades för mer än 50 år sedan fortfarande är så omtyckta!
Parfym på bibelns tid
Första Moseboken i bibeln skildrar hur Josef såldes till en ismaelitisk karavan som var på väg ner till Egypten med ”dragantgummi, balsam och ladanum”, ämnen som användes till att framställa parfym. — 1 Moseboken 37:25.
Senare uppenbarade Gud för Mose ingredienserna till en välluktande smörjelseolja med vilken prästerna och de heliga kärlen som användes vid tillbedjan skulle smörjas. Mose fick även Guds formel till den välluktande rökelse som skulle brännas på morgonen och aftonen i helgedomen. — 2 Moseboken 30:7, 8, 22—30, 34—36.
De rika under de israelitiska kungarnas tid använde parfymer för att få sina hus, kläder och divaner att lukta gott. Forntida parfymörer bildade även yrkesföreningar. (Nehemja 3:8; Psalm 45:9; Höga Visan 3:6, 7) Den äkta nardus som Maria, Lasarus’ syster, smorde Jesu fötter med var värd nästan lika mycket som en jordbruksarbetares årslön. (Johannes 12:3—5) Ja, dyrbar parfym har använts sedan långt tillbaka i tiden!
[Fotnot]
a Franska för ”vatten från Köln” i Tyskland, där parfymspriten uppfanns.
[Ruta på sidan 17]
Hur man väljer parfym
Spreja lite parfym på handlovens insida utan att gnida in den.
Låt alkoholen avdunsta några sekunder.
Lukta. På så sätt kan du urskilja de höga tonerna.
Du måste vänta lite längre för att förnimma bastonerna.
Om parfymen inte faller dig i smaken, vänta då en stund innan du provar en annan. Glöm aldrig att en parfym är en ”symfoni”. Vem skulle kunna tänka sig att lyssna till två symfonier samtidigt?
[Bilder på sidan 15]
Gammaldags destillationsapparat, som förut användes till destillation
Mästerparfymörens ”keyboard” med eteriska oljor som används till att komponera en mängd olika parfymer
[Bildkälla]
Foto: Med vänligt tillmötesgående från Musée de la Parfumerie Fragonard i Paris
[Bilder på sidan 16]
Några blommor som används i parfymframställning
Lavendel
Jasmin
Mimosa