Hur kogerträdet fick sitt namn

FÅ RESENÄRER i södra Afrikas torra vildmarksområden har undgått att bli imponerade av synen av ett kogerträd. ”Med sin gråa bark med vita streck . . . står det upprätt på bergskammarna, starkt och upphöjt. . . . De liknar centurioner i en bortglömd legion, vana vid vind, sol, törst och köldnätter.” Så beskriver Jon Manchip White kogerträden i sin bok The Land God Made in Anger (Landet Gud danade i vrede).

Kogerträdet är i själva verket en av 150 aloearter som växer i södra Afrika. Fastän det har taggiga, suckulenta blad, växer det i regioner som får föga eller inget regn. Det överlever genom att lagra vatten i stammen. I juni och juli varje år kan kogerträdet därför bjuda platsens fåglar, bin och babianer på en kopiös nektarfest från sina klargula blommor.

Men varför kallas detta träd allmänt för kogerträdet? Därför att bushmännen, de uppfinningsrika jägarna och samlarna i södra Afrika, använde grenar av trädet för att tillverka koger till sina pilar. Dessa fyndiga uppfinnare avlägsnade den mjuka, fibriga kärnan i grenen och lät det hårda yttre skalet torka och bilda ett rör. Därav dess namn — kogerträdet.