Aids — Hur kommer det att sluta?

”JAG är fullständigt övertygad om att vi kommer att få fram ett vaccin inom det här decenniet.” — Jorg Eichberg, chef för vaccinforskningsenheten vid Wyeth-Ayerst Research Center i Philadelphia i USA.

Tänk om man kunde hitta ett botemedel, eller åtminstone ett effektivt vaccin, mot aids! Hur underbart skulle det inte vara! De 9.000 aidsspecialister som var samlade i Florens förra året under temat ”Aids — en utmaning för vetenskapen” var säkert mycket angelägna om att finna ett sådant botemedel.

Eftersom 9 av 10 nya HIV-fall nu inträffar i tredje världens länder, är behovet av att finna en effektiv lösning överhängande. Enligt tidskriften New Scientist tycktes emellertid många av delegaterna vid konferensen i Florens ha ”förlorat sin känsla av brådska”. ”Kanske”, sägs det vidare i artikeln, är svårigheterna så överväldigande att många ”helt enkelt skjutit ifrån sig problemet”.

Den bistra sanningen är att forskarna stöter på fler frågor än svar. Tidskriften New Scientist förklarar att ”efter tio års epidemi tycks de problem som virologer och immunologer konfronteras med vara nästan lika stora som någonsin tidigare”. Den brittiske aidsläkaren Ian Weller säger varnande: ”Vi kommer inte att kunna utkämpa något ’stjärnornas krig’ mot viruset inom den närmaste framtiden.”

Men om man skulle få fram ett vaccin mot aids, hur många människor skulle då få tillgång till det? Doktor Dennis Sifris, praktiserande läkare med personlig erfarenhet från det afrikanska fältet, förklarar: ”Vi har ett mycket effektivt vaccin mot tbc, så teoretiskt sett borde tbc ha utrotats, . . . [liksom] mässling och hepatit B. Men ändå är dessa tre sjukdomar . . . några av de största dråparna i Afrika i våra dagar. Så även om ett vaccin utvecklas, är det stora problemet att göra det tillgängligt för folket.”

Eftersom hoppet om ett botemedel mot aids inte är särskilt stort, har de afrikanska myndigheternas enda möjlighet varit att försöka övertala människor att förändra sina sexualvanor. Men frågan är — hur?

Standardlösningen

Standardlösningen på aidsproblemet i Afrika är att dela ut kondomer, kondomer och ännu fler kondomer. Långtradarchaufförerna får dem gratis vid gränsstationerna. Tidningar skickar med provexemplar i små kuvert. Kliniker och hälsovårdscentraler lagrar dem i miljoner.

Även om sådana åtgärder kan ha en viss inverkan på spridningen av aids, är de ändå förbundna med vissa problem — i synnerhet i Afrika. Hälsovårdsinspektören Stefan van der Borght vid Medecins Sans Frontières i Angola förklarar att om man delar ut tre miljoner kondomer, kan det tyckas vara en positiv åtgärd. Men det innebär bara att en och en halv miljon män kan ha sexuellt umgänge två gånger innan förråden tar slut.

Vilken verkan har då, bortsett från de rent organisatoriska problemen, en urskillningslös utdelning av kondomer på promiskuiteten — själva urkällan till aids i Afrika? Alla tecken tyder på att sådana åtgärder stimulerar den sexuella aktiviteten snarare än dämpar den. Till och med de styrande börjar nu inse detta. I ett afrikanskt land har man redan instruerat de statliga nyhetsmedierna att upphöra med all kondomreklam, eftersom den uppmuntrar till ett promiskuöst beteende. Författaren Keith Edelston går ett steg längre i sin bok Aids—Countdown to Doomsday, när han säger: ”Med tanke på de risker . . . som är förbundna med bruket av kondomer, står det helt klart att strikt monogami är det enda sättet att vara fullständigt säker.”

Men är en återgång till ett monogamt levnadssätt inom äktenskapets ram ett realistiskt alternativ?

Ett slut på aids

”Om människor slutade upp att leva lösaktigt i morgon, skulle viruset dö ut”, förklarar professor Reuben Sher, expert på aidssituationen i Afrika. ”De som är smittade skulle dö, och sedan skulle saken vara klar.” En ledarartikel i The Star, en dagstidning som utkommer i Johannesburg i Sydafrika, förklarar likaså att ”för någon som inte hoppar i säng med vem som helst eller använder begagnade sprutspetsar eller får blodtransfusioner är . . . [HIV-viruset] mycket svårt att ådra sig”.

Redan nu finns det över 450.000 Jehovas vittnen i Afrika som undviker just dessa ting. De är övertygade om att Bibelns moralnormer är det bästa rättesnöret. De resonerar som så att eftersom Skaparen, Jehova Gud, har danat människan, borde hans måttstock för uppförandet logiskt sett vara värd att ta hänsyn till. Ett bra exempel är den princip som finns nedtecknad i Hebréerna 13:4: ”Äktenskapet må hållas i ära bland alla och den äktenskapliga sängen vara obesudlad.” De som har tillämpat dessa bibliska uttalanden i sitt liv tycker inte att de har gått miste om några glädjeämnen, utan har i stället besparat sig många fysiska och känslomässiga problem. — Jämför Apostlagärningarna 15:29; 2 Korintierna 7:1; Efesierna 5:3—5.

Intressant nog har nyhetsmedierna ofta uttryckt sig mycket positivt om vittnenas uppförande i Afrika. ”[Jehovas vittnen] har . . . visat sig vara anständiga, ordentliga medborgare, som lever efter höga moralnormer”, skrev till exempel londontidningen Daily Telegraph och tillade: ”Den lösaktighet och den polygami som är kännetecknande för det afrikanska samhället är helt enkelt obefintliga bland vittnena.” Professor Bryan Wilson skriver likaså i sin bok Contemporary Transformations of Religion, som handlar om förändringar på religionens område, att ”vittnena i det afrikanska samhället . . . blir människor som skiljer sig från mängden” och att ”verkningskraften hos [deras] . . . moralnormer är tydligt framträdande bland dem”.

Detta innebär inte att Jehovas vittnen är helt förskonade från verkningarna av aids. Somliga har blivit smittade genom en make eller maka som inte lever efter samma kristna principer som de gör, medan andra ådrog sig sjukdomen innan de blev vittnen. Några få har också återfallit till de slappa moralnormer som kännetecknar dagens värld, och ett mindre antal av dessa har ådragit sig aids som en del av den sorgliga skörd som deras handlingssätt frambringar. (Galaterna 6:7) Men de som med berått mod väljer att leva ett omoraliskt liv har också förlorat privilegiet att tillhöra den kristna församlingen. (1 Korintierna 5:13; 6:9, 10) Men de allra flesta av de mer än fyra miljoner Jehovas vittnen som finns runt om på jorden åtnjuter det fysiska, känslomässiga och andliga välbefinnande som blir följden av att man lever efter Skaparens moralnormer.

Glädjande nog visar Bibeln att en slutgiltig lösning på aids och andra mänsklighetens gissel nu är i sikte. (Uppenbarelseboken 21:1—4) Jehova Gud har utlovat en ny värld, där all den omoral som förorsakar sådana sjukdomar som aids kommer att vara fullständigt utrotad. Ingen kommer då längre att behöva lida oförskyllt, eftersom alla kommer att leva ett rättrådigt och sunt liv som leder till sann lycka. — Jesaja 11:9; 2 Petrus 3:13.

[Infälld text på sidan 9]

”Vi behöver inte lägga ner miljarder på forskning och utveckling. . . . Vad vi behöver är en återgång till goda seder.” — Doktor Mark Hendricks, sydafrikansk immunolog

[Bild på sidan 9]

Strikt monogami är en viktig faktor för den som vill undvika farsoten aids

[Bild på sidan 10]

Gud utlovar en ny värld som är helt fri från sådana sjukdomar som aids