Ungdomar frågar:
Besvarar Gud mina böner?
”JAG behöver veta om Jehova besvarar mina böner”, säger 11-åriga Sandra, ”eftersom jag inte är säker på att han gör det. Jag känner många andra ungdomar som har samma problem.” Femtonåriga Alyssa hade en gång ett liknande problem med bönen. ”Jag tyckte ofta att jag pratade med mig själv”, medger hon.
Enligt en gallupundersökning från år 1988 har 87 procent av tonåringarna i USA bett vid något tillfälle, men mindre än hälften gör det regelbundet. Tydligen anser somliga att deras böner helt enkelt inte blir besvarade. Ibland kanske du också får en känsla av att ingen lyssnar till dina böner. Bibeln försäkrar oss emellertid att när någon i tro uppsänder en uppriktig bön, då lyssnar han ”som hör bön”! (Psalm 65:2) Men hur vet man att han inte bara är en passiv lyssnare — någon som artigt hör på men gör föga eller ingenting till svar?
Efter att ha kallat Gud den ”som hör bön” sade psalmisten: ”Med ting som inger fruktan kommer du i rättfärdighet att svara oss, o vår räddnings Gud.” (Psalm 65:5; jämför Psalm 66:19, 20.) Varför upplever då somliga att deras böner inte blir besvarade?
Hinder för bönen
Orsaken kan vara att det saknas ett verkligt förhållande till Gud. Somliga ungdomar tvivlar till och med på att han existerar. Andra tror, men de betraktar honom som ett avlägset, abstrakt väsen. Bönen blir som att trycka på nödknappen i en hiss — något som man tar till i en nödsituation. ”Jag tror på Gud”, säger en ung man som är katolik. ”När jag är i knipa, när jag behöver hjälp, ber jag alltid om hans hjälp.” En annan ung människa uttryckte sig rakt på sak: ”Ibland ber jag bara när jag verkligen vill ha någonting.”
Bönen bör emellertid vara en yttring av tro, vördnad, hängivenhet och tillit — inte bara av förtvivlan eller själviska önskningar. Och att be bara därför att man tror att Gud kanske finns räcker inte. ”Den som närmar sig Gud”, säger Bibeln, ”måste tro att han är till och att han blir deras belönare som uppriktigt söker honom.” (Hebréerna 11:6) Tvivlare får inte sina böner besvarade. (Jakob 1:6—8) Jehova lyssnar till dem som har kommit att lära känna och älska honom. De spar inte sina böner tills nödsituationer uppstår, utan följer uppmaningen i 1 Thessalonikerna 5:17: ”Be oupphörligt”, eller som David Hedegårds översättning uttrycker det: ”Bed utan uppehåll!”
Sorgligt nog har somliga kristna ungdomar lärt sig en hel del om Jehova men aldrig utvecklat någon vänskap med honom. (Psalm 25:14) Deras böner är få och sporadiska, opersonliga och därför obesvarade. Förhåller det sig så med dina böner? Om det är så, ”närma” dig Gud genom att lära känna honom väl. (Jakob 4:8) Unga Alyssa, som omnämndes tidigare, hade sina tvivel beträffande Jehova. Men ett personligt studium av Bibeln utplånade så småningom hennes tvivel och hjälpte henne att utveckla ett förhållande till Gud.
En människas inställning och uppförande kan också vara stora hinder för bönen. Psalmisten sade: ”Om jag i mitt hjärta har sett på något skadligt, kommer Jehova inte att höra mig.” (Psalm 66:18; Ordspråken 15:29) Är det rimligt att förvänta att Gud skall besvara dina böner, om du gör sådant som förtörnar eller kränker honom — om du använder narkotika, röker, lyssnar till nedbrytande musik eller deltar i sexuell omoraliskhet? Knappast. Jehova avvisar därför bönerna från dem som lever ett dubbelliv och som hycklande ”döljer vad de är”. (Psalm 26:4) Han lyssnar bara till dem som ”vandrar oklanderligt och utövar rättfärdighet och talar sanningen i sitt hjärta”. (Psalm 15:1, 2) Så om du har en känsla av att du talar till dig själv när du ber, ta då och rannsaka dig själv. Kanske behöver du vidta vissa förändringar.
Missbruk av bönen
Vad kan man be Gud om? Jesus försäkrade oss: ”Allt vad ni beder Fadern om, det skall han ge er i mitt namn.” (Johannes 16:23, Hedegård) Vilket lockande ord — allt! Är Gud verkligen redo att lyda minsta vink, som den tjänande anden i sagan? Kommer han att uppfylla alla dina önskningar, även lättsinniga sådana? Jesus uttalade sina ord bara några timmar innan han dog en kvalfull död. Han hade verkligen inte några okynnesönskningar i tankarna! I Jakob 4:3 varnas vi därför för att missbruka bönen. Där heter det: ”Jo, ni ber, och ändå får ni inte vad ni ber om, därför att ni ber med orätt uppsåt, för att kunna förbruka det på era begär efter sinnlig njutning.”
Många människor i dag missbrukar bönens privilegium. Ett skollag i basketboll brukade knäböja mitt på planen och läsa upp en bön efter varje match. Men tror du verkligen att Gud är intresserad av basketboll eller att han skulle nedlåta sig till att styra en idrottstävling? (Jämför Galaterna 5:26.) Eller hur är det med den kvinna som sägs be om skor? ”Ibland händer det att en skoaffär bara har ett eller två par kvar i min storlek”, säger hon, ”och om jag inte har några pengar just då, ber jag Gud se till att de är kvar när jag kommer tillbaka till affären.” Det är faktiskt en sak att be därför att man är i nöd — och en helt annan att förvänta att Gud skall sköta ens inköp.
På liknande sätt skulle det vara otillbörligt — och meningslöst — att be Gud om att få slippa ifrån någon välförtjänt tuktan eller bestraffning. (Hebréerna 12:7, 8, 11) Du kommer inte heller att ha någon framgång med att be Gud om att ge dig bra betyg på ett prov inför vilket du har förberett dig dåligt eller inte alls. — Jämför Galaterna 6:7.
Böner ”i överensstämmelse med hans vilja”
Aposteln Johannes förklarar en viktig sak när det gäller bön: ”Detta är den tillförsikt som vi har till honom, att vad vi än begär i överensstämmelse med hans vilja, så hör han oss.” (1 Johannes 5:14) Jesu mönsterbön (Fader vår eller Herrens bön) illustrerar några av de punkter som skulle kunna ingå i en sådan bön. Han bad om 1) att Guds namn skulle bli helgat, 2) att Guds kungarike skulle komma, 3) att Guds vilja skulle ske, 4) att materiella och andliga behov skulle bli tillgodosedda och om 5) hjälp att undvika Satans snaror. — Matteus 6:9—13.
Inom dessa ramar finns det många passande saker vi kan be om. Ja, i 1 Petrus 5:7 uppmanas de kristna: ”[Kasta] allt ert bekymmer på honom, eftersom han bryr sig om er.” Det betyder att våra böner kan omfatta praktiskt taget varje del av vårt liv. Måste du fatta något beslut? Till exempel välja linje i skolan? Be om vishet från Gud. (Jakob 1:5) Har du begått något dumt misstag? Be då om Guds förlåtelse. — Jesaja 55:7; 1 Johannes 1:9.
Men du måste handla i enlighet med din bön. Se till exempel på unge Clint. Han blev heltidsförkunnare när han hade gått ut gymnasiet. Flera månader gick utan att han hittade någon som ville studera Bibeln. Därför gjorde han det till ett böneämne. Men han väntade inte bara på att bibelstudierna skulle ”ramla på” honom. Han fortsatte ihärdigt att ringa på människors dörrar, och med tiden hittade han flera personer som var villiga att studera Bibeln.
Hur Gud svarar
Ibland är bedjandet i sig självt till hjälp. En ung flicka som heter Sandy kämpade hårt med problemet med onani. Hon säger: ”Att be och ropa till Jehova hjälper mig, därför att jag vet att när jag har bett honom hjälpa mig att inte onanera, så är det bäst att jag inte gör det.”
Ibland kan det dock tyckas som om Gud styr händelseförloppet som svar på böner. Unge Ken behövde vid ett tillfälle komma till Jehovas vittnens Rikets sal för att kunna hålla ett kort bibliskt tal som han hade fått sig tilldelat. Tyvärr fanns det ingen som kunde köra honom dit. Han bad intensivt om hjälp. Några minuter senare kom hans syster som sällan brukade hälsa på. Trots att hon inte var intresserad av hans religion körde hon honom till mötet. Ett direkt svar på hans bön? Kanske. I alla händelser är det alltid tillbörligt att tacka Gud när saker och ting utvecklar sig så som vi har hoppats. Paulus uppmanar oss: ”Tacka Gud i förbindelse med allting.” — 1 Thessalonikerna 5:18.
Förvänta emellertid inte att Gud skall besvara dina böner på något dramatiskt sätt. Inte heller bör du tolka varje liten sak som händer dig som ett uttryck för Guds vilja. Vanligen får vi mer odramatiska svar på våra böner: Du läser någonting i Bibeln eller i biblisk litteratur; en förälder eller en medkristen ger dig ett gott råd. Visst kan det krävas urskillning för att du skall se exakt vad som är Guds vilja för dig. Saker och ting brukar vanligen klarna när det har gått en tid.
Ja, tid! Räkna inte med att Gud skall svara dig när du tycker att han borde göra det. ”Gott är det att man väntar, ja i tystnad, på Jehovas räddning”, skrev Jeremia. (Klagovisorna 3:26) Dessutom är det inte säkert att du får det svar du tycker bäst om. Aposteln Paulus bad tre gånger till Gud om att slippa det problem som han kallade ”ett törne i köttet”. Guds svar blev nekande. (2 Korinthierna 12:7—9) Paulus förlorade emellertid inte sin uppskattning av bönens gåva, utan fortsatte att vara verksam i Jehovas tjänst. Det var han som skrev: ”Var ihärdiga i bönen.” (Kolosserna 4:2) Så ”fortsätt med att be, . . . fortsätt med att söka, . . . fortsätt med att bulta på”. (Matteus 7:7) Om du gör det, kommer du att dras närmare Gud, och det kan mycket väl hända att du får svar på dina böner.
[Bilder på sidan 15]
Bönen bör inte bestå av lättsinniga önskningar om materiella ting