Barn i kris

En pojke, 12 år gammal, arbetar 11 timmar om dagen i ett stenbrott i Indien. Han tjänar mindre än fem kronor om dagen.

En tioårig flicka bjuder ut sin kropp i en bordell i Bangkok. Hon är inte där av egen fri vilja. Hennes far sålde henne för 2.000 kronor.

En ung soldat, tio år gammal, tjänstgör vid en vägspärr i ett afrikanskt land. Över axeln har han ett kulsprutegevär; han fördriver tiden med att röka marijuana.

SÅDANA situationer är alltför vanliga i utvecklingsländerna. De krisdrabbade barnen räknas i miljoner. Sju miljoner tynar bort i flyktingläger; 30 miljoner driver omkring på gatorna, därför att de inte har något hem; 80 miljoner i åldern 10—14 år tvingas utföra arbeten som hämmar deras normala utveckling; över 100 miljoner kommer att dö under det här decenniet på grund av brist på mat, rent vatten och hälsovård.

Låt oss se på några av de problem som världens barn har att brottas med.

Sjukdomar

Varje dag dör omkring 8.000 barn därför att de inte har vaccinerats mot sådana sjukdomar som mässling och kikhosta. Ytterligare 7.000 dör på grund av att deras föräldrar inte vet hur de skall klara av den uttorkning som blir följden av diarré. Dessutom dör cirka 7.000 barn om dagen därför att ingen kan uppbringa de futtiga fem kronor som behövs för en antibiotikabehandling av deras luftvägsinfektioner.

Det har i åratal funnits mediciner och behandlingsmetoder som kan förebygga och bota många av de sjukdomar som i långa tider har hemsökt den mänskliga familjen. Men de har inte nått fram till de miljoner som verkligen behöver dem. Följden har blivit att omkring hundra miljoner barn har förlorat livet under de 20 senaste åren enbart på grund av diarrésjukdomar och luftvägsinfektioner. ”Det är som om man äntligen hade lyckats hitta ett botemedel mot cancer men sedan knappast använde det på 20 år”, sade man beklagande i UNICEF-rapporten The State of the World’s Children 1990.

Trots denna dystra situation har man emellertid gjort vissa framsteg. UNICEF och WHO har till exempel bedrivit en intensiv vaccinationskampanj. År 1991 meddelade man att 80 procent av världens barn hade skyddsympats mot sex av de sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering — mässling, stelkramp, difteri, polio, tbc och kikhosta. Samtidigt har man gjort stora ansträngningar för att få bukt med diarrésjukdomar, och tillsammans har dessa åtgärder resulterat i att åtskilliga miljoner barn har kunnat räddas till livet varje år.

Men på senare år har det dykt upp en annan sjukdom — aids — som kan äventyra eller kanske rentav omintetgöra alla de framsteg som gjorts under det senaste decenniet för att minska barndödligheten i Afrika. Under 1990-talet kan så många som 2,7 miljoner barn komma att dö på grund av aids enbart i Afrika. Före år 2000 kan ytterligare mellan tre och fem miljoner barn i Central- och Östafrika bli föräldralösa, därför att deras föräldrar har dött av aids.

Undernäring

Vi är alla plågsamt medvetna om de tragiska bilder av svältande barn med utmärglade kroppar, uppsvällda magar och uttryckslösa ögon som vi dagligen konfronteras med. Dessa patetiska småttingar representerar bara toppen av undernäringens gigantiska isberg. I tredje världens länder går omkring 177 miljoner barn — ett av tre — hungriga till sängs varje kväll. Och antalet ökar för varje dag.

Kronisk undernäring hindrar barnen från att nå sin fulla intellektuella och fysiska kapacitet. De flesta undernärda barn är klena, håglösa, mattögda och apatiska. De leker mindre och har sämre inlärningsförmåga än välnärda barn. De är också mer mottagliga för infektioner — en viktig faktor som bidrar till omkring en tredjedel av de 14 miljoner dödsfall som årligen inträffar bland barn i uländerna.

Liksom den moderna vetenskapen har frambringat mediciner för att bekämpa sjukdomar, har den också gjort det möjligt att producera och leverera mer än tillräckligt med livsmedel för att kunna mätta alla människor på jorden. Men undernäring är ett problem som inte kan undanröjas i en handvändning. Det kan inte avhjälpas med livsmedelssändningar och vitaminpiller. Det har sin rot i hjärtskärande fattigdom, vittutbredd okunnighet, förorenat vatten, ohygieniska bostadsförhållanden och bristen på odlingsbar jord i fattiga områden.

Miljöproblem

Det globala hotet mot vår miljö blir allt större, och det är barnen som drabbas hårdast. Ta till exempel detta med luftföroreningar. Ett vilande barn under tre års ålder inandas proportionellt sett dubbelt så mycket luft, och därmed också dubbelt så mycket luftföroreningar, som en vilande vuxen. Och eftersom ett barns lever, njurar och enzymsystem ännu inte är fullt utvecklade, kan de inte ta hand om föroreningarna lika effektivt som en vuxen.

Barn tar därför större skada än vuxna av exempelvis blytillsatser i bensin och av olika gaser, såsom koloxid, kväveoxider och svaveldioxid. Denna sårbarhet är en direkt bidragande orsak till att över 4,2 miljoner barn under fem års ålder i uländerna årligen dör på grund av luftvägsinfektioner. Många av dem som överlever får kroniska besvär som plågar dem hela livet.

Eftersom barn fortfarande växer, tar de också större skada av olämplig kost än vuxna. I land efter land är barnen de största förlorarna när skogarna krymper, öknarna växer och utsugna jordar blir utarmade och producerar mindre och mindre föda. Enbart i Afrika finns omkring 39 miljoner barn som har hämmats i växten på grund av undermålig kost.

Något som ytterligare förvärrar situationen är den stora bristen på friskt vatten. I uländerna har endast hälften av barnen tillgång till rent dricksvatten, och ännu färre har tillgång till hygienisk avfallshantering.

Krig

Förr i tiden var de flesta krigsoffer soldater. Men så är det inte längre. Åttio procent av de 20 miljoner som dödats och 60 miljoner som sårats i olika konflikter sedan andra världskriget har varit civila — mest kvinnor och barn. Under en period under 1980-talet dog 25 barn i Afrika varje timme till följd av sådana konflikter! Ett oräkneligt antal barn har blivit dödade, sårade, övergivna, föräldralösa eller tagna som gisslan.

De miljontals barn som nu växer upp i flyktingläger blir ofta berövade sin identitet och nationalitet såväl som tillfredsställande föda, hälsovård och utbildning. Många har ingen möjlighet att tillägna sig kunskaper och färdigheter som kan tillförsäkra dem en plats i samhället.

Men barn är inte bara krigsoffer, utan också krigare. Under de senaste åren har 200.000 ungdomar under 15 år blivit värvade, beväpnade och övade att döda. Somliga av dem har förlorat liv eller lem när de blivit beordrade att bana vägar genom minerade områden.

Barn som utnyttjas av vuxna

I många av världens uländer drivs fattiga föräldrar att sälja sina barn för en struntsumma för att hålla svälten borta eller betala sina skulder. Vad händer med dessa barn? Somliga tvingas prostituera sig eller slava för svältlöner i eländiga arbetsmiljöer. Andra säljs vidare för tiotusentals kronor av mellanhänder eller västerländska adoptionsbyråer.

Alla tecken tyder på att barnprostitutionen är i tilltagande och inbegriper allt yngre barn, både pojkar och flickor. Enbart i Brasilien lär det finnas 500.000 prostituerade tonåringar. Barnpornografi är också en blomstrande industri, som har fått ett kraftigt uppsving genom videons popularitet.

Vad som bör prioriteras

Det är svårt att föreställa sig vilken sorg och smärta som ligger bakom dessa siffror. Barmhärtigt nog kan vi inte göra oss en bild av ett lidande som omfattar tusentals eller miljontals människor. Men många av oss är väl medvetna om hur fruktansvärt det är att se ett enda barn lida eller dö — en individ med sin egen unika personlighet, en själ som är dyrbar i Guds ögon, en person som har precis lika stor rätt att leva och ha det bra som alla andra.

Delegaterna vid det av Förenta nationerna anordnade Toppmötet om barn ägnade inte så mycket tid åt att diskutera den obehagliga frågan om varför barnens situation är som den är i våra dagar, utan talade i stället tillitsfullt om framtiden och beslöt samfällt att inte längre tolerera den rådande situationen. I sin ”aktionsplan” förband de sig bland annat att uppnå följande mål före år 2000:

◻ Att minska dödligheten bland barn under fem år med en tredjedel jämfört med 1990 års siffra.

◻ Att minska antalet fall av måttlig och svår undernäring bland barn under fem år med hälften jämfört med 1990 års nivå.

◻ Att se till att alla har tillgång till rent dricksvatten och hygienisk latrinhantering.

◻ Att skydda barnen i särskilt svåra situationer, i synnerhet vid väpnade konflikter.

Kostnaden för olika planerade projekt som har möjlighet att förhindra 50 miljoner dödsfall bland barn under 1990-talet har beräknats till 2,5 miljarder dollar per år.

Det är inte någon stor summa, globalt sett. På ett enda år lägger amerikanska företag ner 2,5 miljarder dollar på cigarrettreklam. På en enda dag använder världens nationer 2,5 miljarder dollar för militära ändamål.

Världens militära utgifter — som enligt en försiktig beräkning av Förenta nationerna uppgår till över 1.000 miljarder dollar per år — överstiger för närvarande den sammanlagda årsinkomsten för den fattigaste hälften av mänskligheten. En omdisponering av endast 5 procent av denna enorma summa skulle räcka för att påskynda utvecklingen hänemot ett förverkligande av de vid toppmötet uppsatta målen. Det pris som ett enda amerikanskt jakt- och attackplan av typ F/A-18 betingar (över 30 miljoner dollar) motsvarar till exempel vad det skulle kosta att vaccinera 400 miljoner barn mot dödliga sjukdomar.

Världens nationer kan förverkliga de ambitiösa mål som de enades om vid toppmötet. De har de kunskaper, den teknologi och de pengar som behövs. Men frågan är: Kommer de att göra det?

[Ruta/Bild på sidan 6]

Kampen mot undernäring

Sex faktorer som föräldrar bör känna till

1. Enbart bröstmjölk är den bästa tänkbara födan de första fyra till sex månaderna i ett barns liv. Den innehåller alla de näringsämnen som barnet behöver och skyddar det mot vanliga infektioner.

2. Vid fyra till sex månaders ålder behöver barnet också annan mat. Att börja med fast föda tidigare ökar risken för infektioner, att börja senare leder till undernäring.

3. Barn under tre års ålder behöver få mat dubbelt så ofta som vuxna, med mindre kvantiteter av mer energirika födoämnen.

4. Mat och dryck bör inte undanhållas barnet när det är sjukt eller har diarré.

5. Efter en sjukdomsperiod behöver barnet ett extra mål om dagen under en vecka för att ta igen vad det har förlorat.

6. Det är viktigt för både moderns och barnets hälsa och välbefinnande att det är minst två år mellan födslarna.

[Bildkälla]

Källa: Förenta nationernas barnfond

UNICEF/C/91/ Roger Lemoyne

[Bild på sidan 5]

Endast hälften av världens barn i uländerna har tillgång till rent dricksvatten

[Bildkälla]

UNICEF/3893/89/ Maggie Murray-Lee

[Bild på sidan 7]

Varje barn, med dess unika personlighet, är dyrbart för Gud och har lika stor rätt att leva och ha det bra som alla andra

[Bildkälla]

Foto: Cristina Solé/Godo-Foto