”Vårt dagliga bröd”

”VÅRT dagliga bröd giv oss i dag.” Du känner säkert igen de här orden som en del av den mest kända bön som någonsin uttalats — den så kallade Fader vår. (Matteus 6:9, 11, 1917) På Jesu tid utgjorde bröd basfödan i Israel och kunde därför mycket väl tjäna som en symbol för föda över huvud taget.

På de flesta håll i världen i våra dagar dominerar brödet inte längre matsedeln som det en gång gjorde. Vårt bokstavliga dagliga bröd nu för tiden är ofta mer ett tillbehör till en måltid. Men bröd fortsätter ändå att spela en viktig roll i miljoner människors liv världen över.

I Mexico bakar husmödrarna tunna, runda bröd som kallas tortillas. I Etiopien bakar kvinnorna ett enkelt bröd genom att hälla en soppliknande smet i cirklar på en het lagg. I västvärldens länder massproduceras bröd i häpnadsväckande många olika former och storlekar. Och många husmödrar i de här länderna fortsätter att glädja sina familjer med hembakade varianter.

Vem hänförs inte av doften av nybakat bröd som just har tagits ut ur ugnen? Den doften kan locka förbipasserande in i en brödbutik. Hos många väcker det varma minnen från barndomshemmet och tryggheten där.

Exakt vem det var som uppfann konsten att baka bröd är inte känt. Enligt 1 Moseboken 3:19 sades det till de första människorna som syndade: ”I ditt anletes svett kommer du att äta ditt bröd tills du vänder åter till marken.” Tydligen användes ordet ”bröd” här bara som en symbol för föda i allmänhet. Men i 1 Moseboken 14:18, 19 läser vi att prästen Melkisedek ”förde ut bröd och vin”, när han gick ut för att välsigna patriarken Abraham. Det som åsyftas här är utan tvivel en form av bröd som tjänade som basföda för människor i forna tider. I vissa delar av Mellersta Östern utgör bröd fortfarande den huvudsakliga födan.

Det forntida Egypten hade yrkesbagare, liksom också senare nationer som Grekland och Rom. Mot slutet av 1800-talet var den industriella revolutionen i full gång. Brödframställningen flyttades från hemmet till fabriker, där man massproducerade bröd. Flera nya uppfinningar fyllde produktionens behov: degblandare, transportband, automatiska bakugnar samt skär- och förpackningsmaskiner. Brödframställningen hade utvecklats från hushållskonst till kommersiell vetenskap.

Mycket, om inte det mesta, av det bröd som konsumeras i industriländerna i våra dagar framställs kommersiellt. Och bröd fortsätter att utgöra en viktig del av många kulturers kök. Vad vore en spaghettimiddag utan sprött italienskt bröd? Eller föreställ dig en tysk rejäl portion surkål utan smaken av mörk, kompakt pumpernickel! Vem kan motstå amerikanska frukostpannkakor en kall vintermorgon? Sådana pannkakor är helt enkelt ett snabbgräddat bröd gjort på majsmjöl, grahamsmjöl eller bovetemjöl.

En typ av bröd som har blivit mycket populär i västvärldens länder är den som används i italiensk pizza. Det är också underhållande att se på när pizzorna bakas; till och med vuxna tittar med barnslig förundran på när pizzabagaren snurrar degplattan över huvudet med skickligheten hos en cirkusartist.

Något för alla? Ja, verkligen! Men ett av de bästa sätten att njuta av bröd är kanske att försöka baka själv. Du kanske blir förvånad när du märker vilken tillfredsställelse den här praktiska sysslan kan skänka. Och en husmor kan få uppleva känslan av att skapa något, en känsla som kanske inte tvättstugan eller skurhinken ger henne.

Det medföljande receptet hjälper dig att baka ett jästbröd som är mycket populärt i västvärldens länder. Att mäta upp och blanda ingredienserna kan vara ett nöje. Och att knåda degen kan ge ett hälsosamt utlopp åt missräkningar och besvikelser! Att se brödet höja sig är en annan fascinerande aspekt på brödbakningen. Brödet höjer sig som ett resultat av jäsningen. När jästen har tillsatts, alstras koldioxid som bildar bubblor, vilket gör degen porös. Nu är det dags att slå ner degen, forma den till limpor och låta den jäsa på nytt före gräddningen, den här gången på bakplåtar. Limporna sätts sedan in i ugnen — och en underbar doft sprider sig i huset. Bäst av allt är avsmakningen. Du kommer kanske att tycka att det är svårt att återgå till köpebröd sedan. Och när du väl har lärt dig att baka bröd, kanske du får lust att experimentera med olika mjölsorter — vete-, korn-, råg-, majs-, ris- eller sojamjöl.

Det är sant att det kan vara bekvämare att helt enkelt köpa ett bröd av någon av alla de olika sorterna som finns i handeln. Men vare sig ditt nöje består i att baka brödet eller i att äta det, vare sig brödet utgör en huvudsaklig del av din föda eller bara är ett tillbehör, så försök att inte ta brödet för givet. Det är Gud själv som sörjer för ”vårt dagliga bröd”!

[Ruta/Bild på sidan 27]

Recept på bröd

Rör ner 600 gram mjöl (graham eller vete)

Låt degen jäsa till dubbel storlek på varm plats

Tillsätt 2 teskedar salt, 100 gram socker och 115 gram margarin

Blanda väl

Tillsätt cirka 900 gram vetemjöl, så att degen blir fast

Knåda degen på mjölat bakbord i 15 minuter

Låt degen jäsa i smord bunke till dubbel storlek (cirka en timme)

Knåda degen lätt, forma fyra limpor och lägg dem på smorda bakplåtar

Låt dem jäsa i 30 minuter

Grädda i 165 grader en timme