”Människans mest användbara träd”

Från Vakna! :s korrespondent i Kenya

I DE flesta människors ögon är kokospalmen ett träd som ser lättjefullt ut — själva sinnebilden av vila och avkoppling. Men för de människor som bor i Mombasa och utefter Kenyas kust är den mycket mera än så. Somliga av dem betraktar denna blida jätte som ett ”livets träd”. För dessa kustbor är kokospalmen inte bara vacker, utan den har också den fantastiska förmågan att kunna tillgodose många av människans grundläggande behov.

Kokospalmen har en lång rad praktiska användningsområden. Det är därför inte förvånande att den har kallats ett ”ymnighetsträd”, ”mjölkflaskan på mänsklighetens tröskel” och ”människans mest användbara träd”. I boken The Coconut Palm—A Monograph sägs det: ”Den förser kanhända människan med fler nyttiga produkter än något annat träd.”

Kokospalmens användningsområden

Människor som bor utmed Kenyas kust har lärt sig att göra bruk av kokospalmen på många sinnrika sätt. En sådan person är Kadii, som har bott i denna tropiska miljö ända sedan barndomen. ”Har kokosnötter alltid spelat en viktig roll i ditt hem?” frågar vi henne.

Kadii svarar: ”Jag har livliga minnen av att vi använde kokosnötter i hushållet när jag var en liten flicka. Eftersom skalet är så hårt och hållbart, kunde det med fördel användas till koppar, skedar och slevar. Större skal användes som soppskålar och skopor. I skolan fick vi lära oss att rita och tillverka sådana hushållsföremål.”

Kadiis man, Mbagah, som också vuxit upp i kusttrakterna, har mycket att säga om kokospalmens användningsområden utanför köket. ”När jag var pojke, betraktade jag det här trädet som en nödvändig del av livet”, förklarar Mbagah.

Beträffande själva trävirket, som är hårt och segt, säger han till exempel: ”Vi använder det till takbjälkar, stöttor, pålar, stolpar och många andra byggnadsändamål.”

Hur är det då med palmbladen? ”I de flesta byar finns det kvinnor som försörjer sig på att fläta samman dessa blad till stora plattor, som används som taktäckningsmaterial”, förklarar Mbagah. Även om huset är helt oskyddat för den gassande tropiska solen, är det svalt och skönt inomhus med ett sådant tak. Palmbladen skyddar inte bara mot solen, utan släpper också in luft som kan kyla av huset. Man kan knappast tänka sig ett mer ändamålsenligt tak. Flätade palmblad kan med fördel användas till väggar, staket och dörrar.

”Men vi får inte glömma ytterskalet på kokosnöten”, tillägger Mbagah med ett stolt leende. ”För att få loss det spetsar man först kokosnöten på en vass pigg av trä eller järn, som sitter fast i marken. Man tar kokosnöten med båda händerna, slungar den mot piggen så att den fastnar och vrider den sedan ett varv mot piggen, så att ytterskalet lossnar från själva nöten.” Ytterskalet innehåller vackra, guldglänsande fibrer, som kan användas för att tillverka olika typer av mattor, borstar och sopkvastar och till och med som fyllning i madrasser.

”Delikatare än vin”

Kokosnöten är också en viktig del av kosthållet och används i nästan alla stadier av tillväxt och mognad. Den omogna kokosnöten (som kallas dafu på traktens språk, kiswahili) innehåller en ren, nyttig och näringsrik vätska med mycket behaglig smak. Drycken kan intas i sitt naturliga skick genom att man helt enkelt sticker hål upptill på nöten — en perfekt törstsläckare i tropikerna! Den berömde upptäcktsresanden Marco Polo uppges ha sagt: ”Vätskan är klar som vatten, sval och bättre smaksatt och delikatare än vin eller något annat slag av dryck.”

Turister uttrycker sig ofta på liknande sätt när de läppjar på denna tropiska dryck för första gången. Och när man har druckit upp all vätska, kan man ta en bit av skalet och skrapa ut det geléartade innanmätet, som är mjukt, sött och uppfriskande. För besökare har dessa läckerheter nyhetens behag, men för kustborna är vätskan i den omogna kokosnöten en vardagsdryck som är mycket uppskattad när det är ont om dricksvatten.

Kokosnötens användning i köket

Den värdefullaste delen av den mogna kokosnöten är fruktköttet. Det kan ätas naturellt, rivas och användas i olika maträtter eller pressas för att den uppskattade kokosmjölken skall utvinnas.

Kadii berättar: ”Som ung flicka var jag tvungen att se till att det alltid fanns kokosmjölk hemma till matlagningen.” Kokosmjölk har sedan gammalt använts för att förhöja smaken på fisk, kyckling, bönor, ris, potatis, kassava och bröd. Den sätter också piff på curryrätter. Men vi är nyfikna på hur Kadii gjorde för att utvinna mjölken.

”Vi brukade använda en mbuzi”, förklarar Kadii. ”Mbuzi” är ett kiswahiliskt uttryck som har avseende på en liten träbänk som är placerad cirka 15 centimeter från marken. Från bänken skjuter det ut en skarp, sågtandad egg, som är speciellt utformad för att riva kokos för hand. ”Vi barn tyckte det var roligt att sitta på mbuzin. Vi tog en halv kokosnöt och skrapade insidan av den mot det sågtandade bladet, tills allt fruktkött var urskrapat. Därefter tog vi den rivna kokosen och lade den i en lång, trattformig sil, tillverkad av palmblad. Sedan kramade vi ut den goda kokosmjölken.”

Kokosnöten är egentligen en frukt, och den passar mycket bra ihop med andra tropiska frukter. Det vattnas i munnen bara man tänker på ett stort fat med nyskivad papaya, ananas, mango, banan, apelsin och passionsfrukt — och som kronan på verket lite nyriven kokos eller kanske till och med en klick ”kokosgrädde” (koncentrerad kokosmjölk).

Ett filippinskt ordspråk lyder: ”Den som planterar en kokospalm planterar ... mat och dryck, en bostad åt sig själv och ett arv åt sina barn.” Kokospalmen, som ser så lättjefull ut, är således allt annat än lättjefull. Och även om det kanske kan diskuteras om det är människans mest användbara träd eller inte, är den sannerligen ett ymnighetshorn i detta afrikanska land!