Vad kvinnor bör veta om bröstcancer
ANTALET bröstcancerfall ökar på alla kontinenter. Vid seklets slut kommer, enligt vissa beräkningar, omkring en miljon nya fall av bröstcancer att upptäckas varje år.
Kan någon kvinna vara säker på att slippa undan denna sjukdom? Kan något göras för att förhindra den? Och vad slags tröst och stöd är de som kämpar mot denna fiende i behov av?
De flesta hudcancerfall orsakas av solens ultravioletta strålning, och de flesta lungcancerfall orsakas av rökning, men ingen enstaka orsak har kunnat konstateras när det gäller bröstcancer.
Nyare rön visar emellertid att genetiska, miljömässiga och hormonella faktorer kan spela en viss roll i fråga om bröstcancer. Kvinnor som exponeras för dessa faktorer kan löpa ökad risk att drabbas.
När det finns cancer i släkten
Om en kvinna har en nära släkting som drabbats av bröstcancer, till exempel en mor, en syster eller till och med en moster eller mormor, är sannolikheten större för att hon också skall drabbas. Om flera av dem har haft sjukdomen, är risken ännu större.
En amerikansk genetiker, dr Patricia Kelly, förklarar för Vakna! att även om genetiska faktorer spelar en viss roll, svarar de förmodligen inte för mer än 5—10 procent av alla bröstcancerfall. ”Vi tror”, säger hon, ”att ett stort antal fall beror på mindre uttalade genetiska faktorer i kombination med miljöfaktorer.” Familjemedlemmar som har samma gener tenderar också att ha samma miljöbetingelser.
Miljöfaktorer
”Det finns uppenbarligen vissa miljöfaktorer som i vidare bemärkelse kan bidra” till att utlösa sjukdomen, förklarar forskaren Devra Davis i tidskriften Science. Eftersom kvinnobröstet är en av kroppens strålkänsligaste delar, löper exempelvis kvinnor som utsätts för joniserande strålning ökad risk att drabbas av bröstcancer. Samma sak gäller kvinnor som exponeras för giftiga kemikalier.
En annan miljöfaktor är kosten. Somliga menar att bröstcancer kan vara en vitaminbristsjukdom och avser då i första hand brist på vitamin D. Detta vitamin hjälper kroppen att uppta kalcium, som i sin tur bidrar till att förhindra okontrollerad celltillväxt.
Andra undersökningar har funnit ett samband mellan fettet i kosten och bröstcancer, även om fettet i sig inte är cancerframkallande. Tidskriften FDA Consumer framhåller att dödligheten i bröstcancer är högst i sådana länder som Förenta staterna, där konsumtionen av fett och animaliskt protein är hög. Den skriver: ”Japanska kvinnor har tidigare löpt mycket liten risk att drabbas av bröstcancer, men den risken har ökat dramatiskt i takt med införandet av mer ’västerländska’ matvanor, dvs. förändringen från fettfattig till fettrik kost.”
Nya rön visar att den verkliga risken kan ligga i det ökade kaloriintag som blir följden av en fettrik kost. Tidskriften Science News förklarar: ”Varje överflödig kalori ökar risken för bröstcancer, och kalorier från fett innebär cirka 67 procent större risk än kalorier från andra källor.” Överflödiga kalorier kan ge överflödiga kilon, och kvinnor med kraftig övervikt anses löpa tre gånger så stor risk att drabbas av bröstcancer, i synnerhet efter menopausen. Kroppsfett producerar östrogen, ett kvinnligt könshormon som kan ha en menlig inverkan på bröstvävnaden och orsaka cancer.
Personliga förhållanden och hormoner
Kvinnans bröst utgör en rik hormonell miljö, där förändringar försiggår under hela livet. Doktor Paul Crea, expert på kirurgisk onkologi, skriver i tidskriften Australian Dr Weekly: ”Hos somliga kvinnor utlöser emellertid denna långvariga hormonpåverkan på bröstvävnaden ... en rad cytologiska förändringar som så småningom leder till [cancer].” Man tror därför att kvinnor som har haft en tidig menstruationsstart (vid 12 års ålder eller tidigare) eller en sen menopaus (vid cirka 55 års ålder) löper större risk att drabbas av bröstcancer.
En mycket omdebatterad fråga är huruvida det finns ett samband mellan östrogenbehandling och bröstcancer. Somliga undersökningar tyder på att östrogenbehandling inte innebär någon ökad risk, medan andra visar att risken kan vara betydande vid långvarig behandling. Efter att ha granskat ett antal undersökningar förklarade British Medical Bulletin år 1992 att östrogen som ges för andra syften än som preventivmedel möjligen ”ökar risken för bröstcancer med 30—50 %” efter långvarigt bruk.
Rapporter rörande sambandet mellan p-piller och bröstcancer visar att sådana medel är relativt riskfria. Det finns emellertid vissa kategorier av kvinnor som är mer utsatta. För yngre kvinnor, kvinnor som aldrig har fött barn och kvinnor som har använt p-piller under lång tid kan den relativa risken för bröstcancer vara ända upp till 20 procent högre.
Tre fjärdedelar av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer kan emellertid inte peka på något speciellt som skulle ha bidragit till sjukdomens uppkomst. Frågan är därför: Bör någon kvinna mena att hon är på den säkra sidan? Tidskriften FDA Consumer skriver: ”Från klinikerns synpunkt bör alla kvinnor betraktas som varande i riskzonen för bröstcancer.”
Alla kvinnor, i synnerhet de som har kommit upp i åren, är således mottagliga för denna sjukdom. Doktor Kelly förklarar att även om det finns många olika orsaker till bröstcancer, ”beror förmodligen en del fall bara på att man blir äldre och cellbildningen inte längre sker på ett normalt sätt”.
Varför brösten är så sårbara
En närmare granskning av kvinnobröstets uppbyggnad förklarar varför det är så sårbart för cancer. Inuti bröstet finns ett antal mjölkgångar, små kanaler som leder mjölken från de mjölkproducerande körtlarna till bröstvårtan. Mjölkgångarnas insida är täckt med celler som ständigt förändras och delar sig i takt med kvinnans menstruationscykel och förbereder henne för havandeskap, laktation och amning. Det är i dessa gångar som de flesta cancertumörer utvecklas.
Forskaren Rose Kushner skriver i sin bok Alternatives: New Developments in the War on Breast Cancer: ”Alla rutiner som ständigt drabbas av störningar av ett eller annat slag — även om dessa är fullkomligt naturliga ... — löper större risk att gå snett.” Hon fortsätter: ”Den överansträngda bröstcellen badar alltid i något hormon som beordrar den: ’Sluta med det. Börja med det.’ Det är inte att undra på att så många av dottercellerna blir snurriga.”
Bröstcancer börjar utvecklas när en onormal cell delar sig, tappar kontrollen över sin tillväxtmekanism och börjar föröka sig. Sådana celler slutar inte upp att föröka sig, och med tiden invaderar de den omgivande friska vävnaden och förvandlar ett friskt organ till ett sjukt.
Metastaser
Om cancern är begränsad till bröstet, kan svulsten avlägsnas. När bröstcancern har spritt sig till avlägsna delar av kroppen, kallas den metastatisk bröstcancer. Detta är den vanligaste dödsorsaken bland bröstcancerpatienter. När cancercellerna förökar sig i bröstet och tumören växer i storlek, kan cancerceller lömskt och försåtligt avlägsna sig från primärhärden och tränga in i blodkärl och lymfkörtlar.
I det här skedet kan tumörceller förflytta sig till avlägsna delar av kroppen. Om dessa tumörceller lyckas kringgå kroppens immunförsvar — till exempel NK-celler (naturliga mördarceller) som cirkulerar såväl i blodet som i lymfsystemet — kan de slå sig ner i vitala organ, såsom levern, lungorna och hjärnan. Där kan de börja föröka sig och sprida sig igen efter att ha förvandlat dessa organ till cancerhärdar. När metastasbildningen väl har börjat, är kvinnans liv i fara.
Nyckeln till överlevnad är därför att bröstcancern upptäcks på ett tidigt stadium, innan den har haft möjlighet att sprida sig. Vad kan en kvinna göra för att förbättra utsikterna till tidig upptäckt? Och finns det något man kan göra för att förhindra att bröstcancer över huvud taget uppstår?
[Infälld text på sidan 4]
Tre fjärdedelar av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer kan inte peka på något speciellt som skulle ha bidragit till sjukdomens uppkomst