Inte bara en grym fiende
IHÅLLANDE smärta kan ödelägga människors liv. Den kan beröva dem deras glädje, sinnesfrid och utkomst och göra livet så outhärdligt att en del inte ser någon annan utväg än att begå självmord. Som läkaren och missionären Albert Schweitzer uttryckte det: ”Smärta är en grymmare herre över mänskligheten än själva döden.”
Bokstavligt talat hundratals miljoner människor tvingas utstå fruktansvärda smärtor. ”Om vi kunde hålla oss svävande på en plats i den tidlösa rymden, där ljuden från det roterande jordklotet djupt där nere nådde våra öron, skulle vi höra ett samfällt skri av smärta stiga upp från den lidande mänskligheten”, sade en fransk kirurg.
Ja, de ord som den kristne aposteln Paulus tecknade ner för över 1.900 år sedan är ännu mer tillämpliga i våra dagar: ”Hela skapelsen fortsätter att sucka tillsammans och lida smärta tillsammans ända till nu.” — Romarna 8:22.
Framträdande orsaker till smärta
Var åttonde amerikan lider av den plågsamma sjukdomen osteoartrit, den vanligaste formen av artrit. Ännu fler plågas av svåra ryggsmärtor. Andra måste utstå stora lidanden på grund av cancer och hjärtsjukdomar.
Ytterligare miljoner plågas av fruktansvärd huvudvärk, tandvärk, öronvärk, smärtsamma hemorrojder och en mängd andra sjukdomar och skador. Det är därför inte förvånande att amerikanerna lägger ner över två miljarder dollar om året på receptfria värktabletter eller att smärta har kallats ”Amerikas dolda epidemi”.
John J. Bonica, den kanske främste auktoriteten på smärtforskningens område, förklarar: ”Ur ekonomisk synpunkt och ur rent mänsklig synpunkt är kronisk smärta ett större problem än praktiskt taget alla andra vårdproblem tillsammantagna.”
Ett liv utan smärta?
Med tanke på denna bistra verklighet kan det verka absurt att framkasta tanken på ett liv utan smärta. Det kan därför förefalla långsökt när Bibeln säger att Gud ”skall torka bort varje tår från deras ögon, och . . . inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer”. — Uppenbarelseboken 21:4.
Möjligheten att leva ett liv utan smärta är emellertid inte långsökt. Men tänk efter. Vad betyder egentligen det här skriftstället? Det finns människor i våra dagar som saknar smärtsinne. De är födda utan det. Är detta något eftertraktansvärt? Anatomen Allan Basbaum förklarar: ”Att inte känna någon smärta alls är katastrofalt.”
Om du var helt okänslig för smärta, skulle du förmodligen inte lägga märke till att du hade fått en blåsa, förrän den hade gått sönder och utvecklats till ett varigt sår. Föräldrarna till en liten flicka som inte hade något smärtsinne kunde, enligt en nyhetsrapport, ”ibland känna lukten av bränt kött och se hur hon stod och lutade sig mot spisen som om ingenting hade hänt”. Smärta är således inte bara en grym fiende — den kan också vara en välsignelse.
Men vad innebär då Bibelns löfte: ”Inte heller skall ... smärta vara mer”? Är det verkligen ett löfte som vi skulle vilja se uppfyllas?
Ett liv utan tårar?
Lägg märke till att det också sägs i den här versen att Gud ”skall torka bort varje tår från deras ögon”. (Uppenbarelseboken 21:4) Detta är intressant, eftersom tårar är nödvändiga. De är till skydd för oss, precis som smärtsinnet.
Tårarna håller våra ögon fuktiga och minskar friktionen mellan ögat och ögonlocket. De sköljer också bort främmande partiklar från våra ögon. Dessutom innehåller de ett antiseptiskt medel, lysozym, som desinficerar ögonen och förhindrar infektioner. Tårarna är således en viktig del av vår underbart konstruerade kropp, precis som smärtsinnet. — Psalm 139:14.
Tårar är emellertid också intimt förknippade med sorg, smärta och oro. ”Hela natten får jag min vilobädd att svämma över; med mina tårar får jag min egen divan att flöda över”, klagade kung David på Bibelns tid. (Psalm 6:6) Till och med Jesus ”brast i tårar” när en av hans vänner hade dött. (Johannes 11:35) Det var inte Guds ursprungliga uppsåt att människor skulle fälla tårar av sorg. Det är Adams, den första människans, synd som bär ansvaret för den mänskliga familjens ofullkomliga och döende tillstånd. (Romarna 5:12) Det är följaktligen de tårar som blir följden av vårt ofullkomliga och döende tillstånd som inte skall finnas mer.
Med tanke på att Bibeln talar om att vissa typer av tårar skall försvinna, hur kommer då löftet om att Gud skall avlägsna smärta att uppfyllas? Kommer verkligen inte människor, åtminstone vid enstaka tillfällen, att drabbas av smärta som får dem att sörja och gråta?