Stjärnorna förmedlar ett budskap till dig!
SOM framgår av de föregående artiklarna är stjärnorna, trots deras storslagna prakt och glans, avsedda att uppskattas för vad de är — livlösa föremål som Skaparen placerat i himlarna för sina syften. Det var aldrig meningen att de skulle bli föremål för tillbedjan. Som en integrerande del av Jehovas underbara skapelse, som är underställd hans lagar, skulle de ”förkunna Guds härlighet” och samtidigt tjäna som en ljuskälla för människorna, när de fullgjorde Skaparens uppsåt. — Psalm 19:1; 5 Moseboken 4:19.
Vi läser i Bibeln: ”Det får inte hos dig finnas någon som ... brukar spådom, någon som utövar magi eller någon som ser efter omen eller någon trollkarl, eller någon som binder andra med en trollformel eller någon som rådfrågar ett spiritistiskt medium eller någon som har till yrke att förutsäga händelser eller någon som frågar de döda. Ty var och en som gör dessa ting är något avskyvärt för Jehova.” (5 Moseboken 18:10—12) Profeten Jesaja sade: ”Må de nu stå upp och rädda dig, de som tillber himlarna, de som spanar i stjärnorna. ... Se! De har blivit som stubb.” — Jesaja 47:13, 14.
Vad vi kan lära av stjärnorna
De livlösa stjärnorna har emellertid något att säga oss, om vi bara är villiga att lyssna. Författaren Edwin Way Teale skrev: ”Stjärnorna talar om människornas litenhet i evighetens tidsperspektiv.” Ja, när vi tänker på att det stora flertalet av de stjärnor som vi ser med blotta ögat en klar natt också sågs av våra förfäder för hundratals år sedan, får det då oss inte att känna oss ödmjuka? Känner vi inte djup vördnad för den store Gud som skapade dem ”i början” och som senare också danade människan? Kung David i Israel greps av sådan vördnad och skrev: ”När jag ser dina himlar, dina fingrars verk, månen och stjärnorna som du har berett, vad är då en dödlig människa, att du kommer ihåg henne, och en jordemänniskas son, att du tar dig an honom?” Himlarna bör göra oss ödmjuka och få oss att begrunda vad vi egentligen gör med vårt liv. — 1 Moseboken 1:1; Psalm 8:3, 4.
Vid ett tillfälle bad kung David: ”Lär mig att göra din vilja, ty du är min Gud.” (Psalm 143:10) Davids livskurs visar att hans bön blev besvarad. Han lärde sig att göra Guds vilja, som fanns nedtecknad i Lagen. Han lärde också känna Skaparens uppsåt med mänskligheten och skrev beträffande det: ”Bara en liten tid till, och den ondskefulle är inte mer. ... Men de saktmodiga, de kommer att besitta jorden, och de kommer helt visst att finna sin rika förnöjelse i överflödet av frid. ... Vänd dig bort från det som är ont och gör det som är gott, och förbli boende till obestämd tid. ... Det är de rättfärdiga som kommer att besitta jorden, och de kommer att bo för evigt på den.” Kännedomen om detta uppsåt förde med sig ett ansvar: ”Vänd dig bort från det som är ont och gör det som är gott.” — Psalm 37:10, 11, 27—29.
Stjärnorna förmedlar samma budskap till hela mänskligheten. Vi kan i dem se en återspegling av Skaparens kärlek, vishet och makt, utan att fördenskull tillbe dem eller ”rådfråga” dem. Studiet av astronomi — inte astrologi — bör fylla oss med vördnad. Men bör det inte också inge oss en önskan att lära känna Gud bättre? Han har gett oss sitt ord, Bibeln, för just detta syfte. Om du har förstått det budskap som stjärnorna förmedlar, kan du där få veta vad Jehova har i beredskap för människorna och, vad som är ännu viktigare, hur du kan få del av de välsignelser som han har berett åt dem. Om du har frågor om Gud och meningen med livet, är du välkommen att kontakta Jehovas vittnen i din hemtrakt eller skriva till någon av de adresser som finns angivna på sidan 5.
[Bild på sidan 8]
Stjärnorna kan lära oss ödmjukhet