Tillbaka till skolbänken — Varför?
ROBERTS jakt efter ett arbete var en frustrerande erfarenhet som varade i tre långa år. Vid 21 års ålder fick han äntligen plats som ledare för en barnkoloni. Även om han nu kände sig lättad, hade de tre årens letande tagit hårt på honom. ”Våra föräldrar förstår helt enkelt inte”, säger han. ”Det är mycket svårare att få jobb nu för tiden.”
Precis som Robert träder mängder av nyutexaminerade ungdomar ut i arbetslivet varje år. De har alla sina förhoppningar. De har alla sina planer. Men allt fler finner att de inte kan få tag i det slags arbete som de hade räknat med.
Många beslutar sig därför för att studera vidare. Tidskriften Fortune säger: ”Om 70-talet sände ut negativa signaler beträffande nyttan av utbildning, slog 80-talet an helt andra strängar: Skaffa dig akademisk utbildning, annars får du ta konsekvenserna.”
Vad är orsaken till problemet?
Varför är det ofta nödvändigt med någon form av kompletterande utbildning efter den obligatoriska skolgången? För det första är det många arbeten i våra dagar som kräver större skicklighet. ”Bankkassören som bara tog emot pengar har i dag ersatts av bankautomater”, förklarar en representant för det amerikanska arbetsdepartementet. ”Nu måste han kunna ge råd om tre olika typer av sparkonton och förklara varför det ena är bättre för mig än det andra.” William D. Ford, ordförande i utbildnings- och arbetsutskottet i den amerikanska kongressen, säger: ”Det finns inte längre några enkla arbeten.”
För det andra menar somliga att dagens skolor inte ger eleverna en fullgod utbildning. De hävdar att sådana frågor som narkotikamissbruk, aids och födelsekontroll överbetonas på bekostnad av undervisningen i läsning, skrivning och räkning. Doktor Robert Appleton, som varit lärare i 27 år, säger beklagande att skolan tycks ha blivit en ”social serviceinrättning”, som tvingas ”ta itu med problem som förr inte ansågs ha något med skolan att göra”.
På grund av vissa skolors underlåtenhet att bibringa eleverna de nödvändiga färdigheterna är många som går ut gymnasiet ur stånd att försörja sig. ”De har inte fått lära sig att arbeta”, säger Joseph W. Schroeder, chef för en arbetsförmedling i Florida. Han fortsätter: ”Ett problem som arbetsgivarna ständigt klagar över när det gäller ungdomar är att de varken kan läsa eller skriva bra. De kan inte ens fylla i en platsansökan.”
Ett tredje skäl till att kompletterande utbildning kan vara nödvändig är att det i många länder finns ett överskott av akademiker på arbetsmarknaden. ”Antalet akademiker är större än efterfrågan på deras kunnande”, skriver The New York Times och fortsätter: ”Mot bakgrund av detta akademikeröverskott drar sig arbetsgivarna för att anställa personer med enbart high school-utbildning.”
För att kvalificera sig för den typ av arbete som kan ge dem tillräckligt hög lön för att kunna försörja sig sätter sig många på skolbänken igen. I Förenta staterna väljer 59 procent av alla elever att studera vidare efter high school. Detta innebär en markant ökning, eftersom siffran i årtionden har legat på omkring 50 procent.
Tendensen är densamma i andra länder. I Storbritannien har det sedan 1960-talet skett en markant ökning av antalet elever som fortsätter sin utbildning efter den obligatoriska skolan. I Australien ansökte för något år sedan 85 procent av alla som slutade grundskolan om inträde till olika universitet och högskolor. Omkring 95 procent av alla japanska grundskoleelever genomgår inträdesprov för att bli antagna till en treårig utbildning, som förbereder dem antingen för arbetslivet eller för universitetsstudier.
Kompletterande utbildning har emellertid inte alltid gett de fördelar som man önskat. Vilka för- och nackdelar finns det med en sådan utbildning?