Är dessa vackra fjärilar giftiga?

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I SYDAFRIKA

HAR du någon gång blivit hänförd när du sett en fjäril fladdra förbi? Blev du imponerad av dess skönhet, formgivning och färger? Medan den fladdrar från blomma till blomma, tycks den ömsom locka och ömsom gäcka dig. Du kanske gärna vill se på den lite närmare eller rentav fotografera den, men det verkar som om den aldrig vill sitta stilla på en och samma blomma — och hela tiden slår den upp och ner med sina vingar. Men visste du att man tror att en del av dessa förtjusande skapelser är giftiga?

Betrakta de båda fjärilarna på de här sidorna — monarken, Danaus plexippus, (till höger) med sina stora svarta och rödbruna vingar och Limenitis archippus (ovan), som är en släkting till den europeiska aspfjärilen och ser nästan likadan ut som monarken men vanligen är något mindre. Vad är det som gör dem giftiga, och vad tjänar det för syfte?

Det finns mer än 15.000 dagfjärilsarter. Fjärilarna genomgår fyra utvecklingsstadier för att bli dessa utsökt vackra bevingade underverk som vi kan se i våra trädgårdar. Larvstadiet är ett av dem. I sitt larvstadium lever monarken på giftiga växter av släktet Asclepias, och man menar att det är detta som gör den till ”en riktigt giftig fjäril som är ett dödligt hot mot alla fåglar som äter den och inte kräks upp den”, skriver Tim Walker i Science News. Giftet är cardenolid, ett hjärtgift. Men hur är det då med Limenitis archippus?

Walker förklarar: ”I mer än hundra år har man trott att denna bevingade insekt döljer en mycket välsmakande kropp under en färgteckning som liknar den giftiga monarkens, Danaus plexippus.” Som du kan se på fotografierna, har de båda fjärilarna i stort sett samma färgmönster bortsett från den svarta inre randen på bakvingarna hos Limenitis archippus. Evolutionister har under de senaste 100 åren trott att Limenitis archippus utvecklade en vingteckning som liknar den giftiga monarkens för att undgå angrepp från fåglar som hade lärt sig att undvika den här illasmakande fjärilen. Om det inte hade varit för att den liknade monarken, menade man, skulle den vara aptitlig för fåglar.

Vad har forskare kommit fram till på senare tid? Walker skriver: ”Nya undersökningar visar att Limenitis archippus med framgång har lurat vetenskapsmän, inte fåglar. ... Två zoologer har påvisat att fåglar med urskillningsförmåga vet att Limenitis archippus kan smaka lika illa som den skadliga monarken.” Men varför smakar den illa när larven lever på ogiftiga växter av släktet Salix? Walker skriver: ”Detta antyder att Limenitis archippus på något sätt själv framställer sitt kemiska försvar.”

Det nuvarande läget inom entymologin talar för att experterna fortfarande har mycket att lära och kanske borde vara mindre beroende av sina ”vedertagna kunskaper”. En kritiker skrev följande om en nyutkommen bok om monarken: ”Den här utomordentliga boken visar att ju mer vi lär oss om monarken, desto mindre ’vet’ vi med säkerhet.”

Det är snarare som Bibeln säger: ”Du är värdig, Jehova, ja vår Gud, att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat alla ting, och på grund av din vilja var de till och blev de skapade.” — Uppenbarelseboken 4:11.

Det är uppenbart att människan fortfarande har mycket att lära om allt levande på jorden. Ett grundläggande hinder för exakt kunskap är att många vetenskapsmän vägrar erkänna att det finns en Skapare och Formgivare som spelar en aktiv roll. Paul Davies, professor i matematisk fysik, skrev i sin bok I huvudet på Gud: ”Det råder inget tvivel om att många vetenskapsmän hett motsätter sig varje form av metafysiskt ... argumenterande. De föraktar föreställningen att det kan finnas en Gud eller ens en opersonlig skaparprincip eller ett skäl för varandet som ligger bakom verkligheten. ... Personligen delar jag inte deras förakt. ... Jag kan inte tro att vår existens i universum bara är en ödets nyck, en slump i historien, en tillfällig ljusfläck i det stora kosmiska dramat.”

Psalmisten David skrev: ”Den oförståndige har sagt i sitt hjärta: ’Det finns ingen Jehova.’ De har handlat fördärvligt, de har handlat avskyvärt i sitt handlingssätt.” Den vise kommer däremot att ödmjukt erkänna Skaparen, alldeles som profeten Jesaja gjorde: ”Detta är vad Jehova har sagt, himlarnas Skapare, Han, den sanne Guden, jordens Formare och den som har gjort den, Han, den som fast grundade den, som inte skapade den rätt och slätt för ingenting, som formade den, ja till att bebos: ’Jag är Jehova, och det finns ingen annan.’” — Psalm 14:1; Jesaja 45:18.

[Bilder på sidorna 16, 17]

Monarken, Danaus plexippus (ovan), Limenitis archippus (sidan 16). En stor skillnad är den svarta randen på bakvingarna hos Limenitis archippus. (Bilderna är inte skalenliga.)