Nytt namn på gammal orgiastisk fest
FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I JAPAN
ANN — en femtonårig flicka i England — sliter ivrigt upp kuvertet som nyss har kommit med posten. Hon tar fram kortet. På framsidan är det prytt med söta hjärtan. På insidan har någon skrivit ett romantiskt budskap som är undertecknat: ”Från en beundrare.” Ann drar en suck djupt rodnande och med drömmande blick. Hon är märkbart smickrad, men ändå lite förbryllad. ”Vem har skickat mig det här Valentinkortet”, undrar hon för sig själv.
I Japan har Yuko börjat arbeta på kontor. Valentindagen närmar sig. Yuko har räknat ut att det kommer att kosta 20.000 yen (omkring 1.500 kronor) att köpa små chokladaskar till alla hennes manliga arbetskamrater. På lunchen är Yuko ute med sina flickvänner och köper vad de kallar giri-choco — obligatoriska chokladbitar.
Den 14 februari är den dag då romantiska drömmare runt om i världen väntar sig att på ett eller annat sätt få höra att någon älskar dem. Varken Ann eller Yuko har en aning om hur Valentindagen har kommit till. Och de skulle säkert bli häpna om de fick veta det.
Ursprunget till vad som nu kallas Valentindagen kan spåras ända till det antika Grekland där dyrkan av Pan blomstrade. Pan var en fruktbarhetsgud — till hälften människa, till hälften bock. Han var oberäknelig och vild och fyllde människor med skräck. Uttrycket ”panisk förskräckelse” härleds faktiskt från latinets pạnicus tẹrror som avsåg plötslig skräck framkallad av Pans stämma.
Man föreställde sig att Pan vaktade små boskapshjordar medan han spelade på sin flöjt. Men han lockades lätt till att göra annat. Pan hade många kärleksaffärer med nymfer och gudinnor. En skulptur föreställer Pan i en kärleksscen tillsammans med kärleksgudinnan Afrodite. Kärleksguden Eros svävar över dem med utbredda vingar — inte olikt amoriner på ett nutida Valentinkort.a
I Rom dyrkade många en snarlik gud som bar namnet Faunus. Han kallades också Lupercus. Även han avbildades som till hälften människa och till hälften bock. Faunus firades främst vid Lupercalia, en orgiastisk fest som hölls den 15 februari varje år. Under festen löpte lätt klädda män runt Palatinen, en av Roms kullar, medan de svängde piskor av bockskinn. Kvinnor som önskade barn stod utefter löparnas väg. Om en kvinna träffades av en pisksnärt, skulle hon enligt romarnas uppfattning få sin fruktsamhet tryggad.
Enligt The Catholic Encyclopedia avskaffades Lupercalia av påven Gelasius I i slutet av 400-talet v.t.b Men i dag finns det en blomstrande motsvarighet med benämningen ”Sankt Valentins dag”. Det har framkastats olika förslag till detta ”kristnade” namns ursprung. Enligt en legend förbjöd den romerske kejsaren Claudius II på 200-talet unga män att gifta sig. Valentin, som var präst, vigde unga par i hemlighet. Somliga säger att han avrättades den 14 februari omkring år 270 v.t. Men oavsett om detta är sant eller ej kan inte en ”helgonlik” benämning dölja det osmakliga ursprunget till firandet. Valentindagen har sin rot i hedniska riter och firas därför inte av sanna kristna. (2 Korinthierna 6:14—18) Uttryck för äkta kärlek kan ges när som helst på året och är mycket värdefullare än övergående nycker i samband med en festdag då sentimentaliteten frodas.
[Fotnoter]
a Herodotos påstår att dyrkan av Pan påverkades av egyptier, bland vilka det var vanligt att tillbe bockar. Uttrycket ”bockliknande demoner” som förekommer i Bibeln kan hänsyfta på denna form av hednisk tillbedjan. — 3 Moseboken 17:7; 2 Krönikeboken 11:15.
b Man har ibland hävdat att Gelasius helt enkelt ersatte Lupercalia med festdagen ”Jungfru Marias rening”. I svenska kalendern kallas denna kyrkliga högtid ”Jungfru Marie kyrkogångsdag”, eller kyndelsmässodagen.
[Ruta på sidan 27]
När kärlek blir en affärsangelägenhet
NÄR Valentindagen närmar sig i Japan väcks starka känslor till liv — men det har inte så mycket med den stora kärleken att göra som med stora affärer. I flera årtionden har chokladindustrin uppmanat kunderna att den 14 februari ge bort choklad och konfekt som bevis på sin kärlek. Den intensiva reklamen har lönat sig. Chokladförsäljningen har stadigt ökat.
I Japan går det till på ett annat sätt än i västvärlden — det är brukligt att kvinnorna köper presenter till männen. Men Valentinaffärerna upphör inte den 14 februari. En månad senare, den 14 mars, måste männen återgälda gåvan — med vit choklad. Varför det? Tidningen The Daily Yomiuri ger svaret: ”Genom att bestämma att det skall vara vita gåvor hindrar man förslagna och knussliga män från att ge tillbaka den choklad som de själva har fått och låtit bli att äta upp.”
[Bildkälla på sidan 26]
Gammaldags romantiska gravyrer/Dover